Data
EU-parlamentet säger ja till ny lag kring riktad marknadsföring – här är allt du behöver veta
Publicerad: 20 januari 2022, 14:28
En aktion från organisationen Avaaz till DSA:s fördel i Bryssel 2020. Foto: Olivier Matthys
UPPDATERAD. I dag röstar EU-parlamentet om Digital Services Act, förslaget som ska utkräva mer transparens från internetjättar och förbjuda riktad reklam mot barn. Resumé sammanfattar lagförslaget.
I dag ska EU-parlamentet rösta om lagstiftningsförslaget Digital Services Act, som förkortas DSA. Tanken är att lagstiftningen ska ersätta det tjugo år gamla e-handelsdirektivet och skapa mer ordning och reda kring internetjättarna.
– Den nya digitallagen kommer att skapa ordning och reda i den digitala vilda västern. Med det här förslaget måste digitala plattformar som Facebook och Amazon snabbare ta bort olagligt innehåll som droghandel, olaga hot och farliga produkter, kommenterar svenska EU-parlamentarikern Arba Kokalari (M), som varit chefsförhandlare för den liberalkonservativa gruppen EPP.
Men vad är DSA egentligen?
Enkelt förklarat är DSA en samling regler som ska göra det tydligare för techjättar som Google och Meta att reglera sina plattformar. Tanken är att användare ska skyddas på ett bättre sätt, och att konkurrenter ska få rättvisa villkor inom EU.
Bland annat vill man göra det mer transparent för användare att de blir spårade, skärpa regler kring ”dark patterns”, och göra det tydligare vilket ansvar plattformar har för att skydda unga användare från skadligt innehåll. Ett exempel på skadligt innehåll är uppgifterna om att Instagram varit medvetna om hur deras algoritmer varit skadliga för tonåringar – men inte agerat.
– Om jag ska nämna ett område som jag är särskilt nöjd med är det att det måste ställas hårdare krav på plattformarnas användning av algoritmer. Vi vet från interna dokument från Facebook, som Frances Haugen offentliggjorde tidigare i år, att till exempel Instagrams algoritmer ökar risken för ätstörningar och självkänsla, särskilt hos tjejer. Det måste vi ha löst. Med det förslag vi lägger på bordet måste plattformarna granska sina algoritmer och se till att de inte har några skadliga effekter på användarna. Det är ett viktigt steg mot en säkrare onlinemiljö, speciellt för våra barn och unga, säger danska socialdemokratiska EU-politikern Christel Schaldemose till tidningen Markedsføring.
”Dark patterns” är ett sätt att få användare att göra ett visst val - till exempel genom att markera den, för företaget, fördelaktiga rutan i en tydligare färg. På så sätt uppmuntras användare att göra val som företaget vill, och ofta utan att användaren själv är medveten om det.
Det ska också göras tydligare för användare hur algoritmer fungerar. Generellt ställer lagförslaget krav på ökad flaggning av farligt och illegalt innehåll och bättre skydd av användares grundläggande rättigheter. Detta har kritiserats av vissa grupper, som menar att DSA:s regler mot illegalt innehåll kommer uppmuntra en ”radera först, kontrollera sedan”-metodik.
”Så snart någon på internet flaggar innehåll som potentiellt olagligt, kräver DSA att plattformen tar ansvar och ”snabbt” tar bort eller inaktiverar åtkomst till innehållet i fråga,” skrev gruppen European Digital Rights, EDRi, om förslaget.
Den kanske viktigaste delen av DSA rör riktad marknadsföring, genom övervakning eller beteendeanalyser. Enligt DSA skulle riktad annonsering förbjudas mot minderåriga. Men det finns röster som vill totalförbjuda fenomenet. Till exempel Amnesty International, som menar att annonsspårning undergräver mänskliga rättigheter och att det innebär intrång i den personliga integriteten och manipulation.
LÄS MER: Vi har beviset: Barn får reklam i sociala medier som kan bryta mot lagen
LÄS MER: Alkohol, sex och satanism – här är annonsintressena för ditt barn (och därför går reklamköpen igenom)
LÄS MER: Varumärkena avslutar sina samarbeten med barn: ”Skett utan uppsåt”
En viktig aspekt för marknadsförare är transparenskravet, som innebär att annonser tydligt måste redovisa vem som betalat för annonsen och varför den visas för just den användaren. Det, i kombination med att reklam inte får riktas mot barn och unga, kommer leda till förändringar i branschen, menar Christel Schaldemose.
– Vi vet att många barn och unga är online, så jag tror att man måste tänka om hur man kan nå den målgruppen när man inte längre får rikta annonser till dem baserat på spårning. Det blir en förändring i branschen, säger hon till Markedsføring.
Eftersom lagen skulle kunna utgöra en rejäl smäll mot techbolagen så har lobbyister genomfört 613 möten med EU-parlamentariker. Det skriver Euobserver. Google, Facebook, Amazon och Microsoft har haft mest kontakt med parlamentariker.
Enligt liggande förslag skulle de som bryter mot DSA-regleringar tvingas böta upp till 6 procent av företagets årliga omsättning – men det finns förslag på att höja den summan. Vissa små företag ska dock undantas DSA, enligt förslag från EU-parlamentet.
Sveriges digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) är positivt inställd till DSA, säger han till TT.
– Vi vill ha tuffare reglering av techjättarna. Vi vill att plattformsföretag ska bli medansvariga för det som publiceras på deras plattformar, sade han.
I dag, vid 16-tiden, röstade Europaparlamentet ja till förslaget. 530 röstade för, 78 emot, och 80 valde att lägga ner sina röster.
Nästa steg är nu att lagen godkänns av EU-kommissionen och Lagrådet, innan den slutgiltigt kan antas, det skriver Markedsføring.
Läs mer: Digital Markets Act
Som komplettering till DSA finns också lagen DMA – Digital Markets Act. Där ingår regleringar om att begränsa makten för de största aktörerna på marknaden. Där har bland annat Google och 3C varit starkt kritiska, medan Spotify varit positivt inställda. DMA röstades igenom i november, med 42 röster för, 2 emot och 1 nedlagd röst.
■ EU-reglering riskerar drabba småföretag: ”De har inte råd att bära kostnaden för Bryssels krig med 'big tech'”
■ Delade åsikter om EU-lag: Spotify lobbar för att Sverige ska rösta ja