Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag05.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Data

Svär dig genom tuffa tider – så här skapar du den bästa svordomen

Publicerad: 16 April 2020, 12:46

Bild från en demonstration mot nazism.

Foto: Susanna Lindstedt

Kan ett grovt språkbruk dämpa oron under coronakrisen. I veckans Beteendebanken tittar Rodolfo på den vetenskapliga dimensionen av svordomar.


Ämnen i artikeln:

RodolfoBeteendebanken

I vår bok Livet - och 107 sätt att förhålla sig till det som kom ut för ett par år sedan skrev vi om att lindra smärta med fula ord. En amerikansk studie hade nämligen visat att saker som gör ont blir lite mer uthärdliga om man svär under tiden. Kanske gäller detsamma för att lindra oron i virustider. I så fall vill vi passa på att tipsa om hur du med vetenskap som grund komponerar den bästa svordomen.

Vad säger forskningen?

En studie som publicerades i början av året har undersökt mekaniken bakom svordomar ur ett språkpsykologiskt perspektiv. I första skedet fick deltagarna betygsätta närmare 1200 engelska ord efter hur tabubelagda de upplevdes. Utifrån variabler som till exempel ordens semantiska betydelse eller deras fonetiska egenskaper som till exempel längd, försökte forskarna sedan hitta ett mönster bakom vad som gjorde dem stötande.

Föga förvånande var det just betydelsen som spelade störst roll. Kroppsdelar, sjukdomar eller ord på olika sätt kopplade till könstillhörighet toppade listan. Längden hade mindre påverkan på hur obscena orden uppfattades.

I nästa steg undersökte forskarna hur starkare svordomar kunde skapas genom att kombinera de mer stötande orden med mer neutrala ord. Här fick deltagarna bedöma hur bra de olika orden fungerade i sammansättningar, samt para ihop orden med valfri svordom.

Den här gången spelade fonetiken större roll, kortare ord visade sig passa bäst för sammansättningar. Gällande betydelse var kroppsdelar än en gång i topp, ihop med olika typer av kärl som hink eller säck. En annan viktig variabel var hur levande orden var, det som i lingvistiska sammanhang kallas animacitet. 

Och vad betyder det?

Att ord som gris, säck eller påle har bättre chanser att förstärka en svordom än exempelvis tennis eller eldstad låter kanske inte så konstigt. Studien tar som exempel att rövmun får en starkare effekt än rövrestaurang. Att ordet mun är kort och slutet gör det såklart enklare att koppla ihop med något annat, men innebörden är fortfarande viktig för rätt effekt.

Med undantag för helvete så består de flesta svenska svordomar, precis som sina engelska motsvarigheter, av enstaviga ord som fan eller skit. Alltså borde studiens resultat gå minst lika bra att tillämpa här i Sverige.

Möjligheterna till kreativt svärande är alltså snudd på oändliga. Dessutom är det roligt. Så oavsett om själva svärandet göra det enklare att ta sig igenom coronakrisen kan experimenterandet i sig kanske få dig på lite andra tankar ett tag. Testa själv, din rumphink.


Emanuel Åström, Rodolfo

Beteendebanken är ett samarbete mellan Resumé och kommunikationsbyrån Rodolfo

Ämnen i artikeln:

RodolfoBeteendebanken

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.