Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Reklam

Attacken mot branschen efter Guldäggskampanjen

Publicerad: 29 april 2015, 10:10

Med motkampanjen vill den anonyma gruppen visar hur homogen den svenska reklambranschen är

Inför Guldägget har en anonym grupp lanserat en motkampanj till "Vem får synas i svensk reklam?". Undersökningen "Vem får jobba i svensk reklam?" visar hur homogen den svenska reklambranschen är. Gruppen kritiserar dessutom Guldäggskampanjen för att befästa normer i stället för att bryta dem.


Ämnen i artikeln:

VolontaireGuldägget 2015GuldäggetKOMM

I måndags rullade Komm och Volontaire ut Guldäggskampanjen "Vem får synas i svensk reklam?". Kampanjen visar upp personer som normalt inte brukar medverka i svensk reklam i syfte att skapa en diskussion kring representation och mångfald i vilka som får synas.  

Resumé har tidigare rapporterat om hur kampanjen har kritiserats av Dagens Samhälles kolumnist Sakine Madon som anser att Komm attackerar ett problem som inte finns. Även reklamforskaren Raoul Galli är kritisk, men av en annan anledning. Han anser att det är yrvaket av Komm att ta upp ett problem som har funnits i årtionden.

Nu ansluter en anonym grupp till klagokören mot Guldäggskampanjen. De har genomfört undersökningen "Vem får jobba med reklam i Sverige?" som bygger på en genomlysning av 460 slumpmässigt utvalda reklamare från de åtta välkända byråerna Forsman Bodenfors, Garbergs, Åkestam Holst, King, Saatchi & Saatchi, McCann, Prime och Volontaire.

Med undersökningen vill de visa hur normer reproduceras i branschen. Enligt resultatet hade 90 procent av reklamarna nordiskt klingande efternamn och endast tre procent av kvinnorna har en maktposition som vd, cd eller delägare. De konstaterar också att 0 av 460 personer har en synlig funktionsnedsättning.

I ett mejl till Resumé berättar företrädare för den anonyma gruppen att Komms och Volontaires Guldäggskampanj bygger på en ytlig undersökning av annonser och befäster normer snarare än att bryta dem genom att undersökningen bygger på ett kategoriserande av människor.

"Det Komm ska ha i åtanke är att: bara för att de själva är medvetna om normen så står de inte utanför den. Därför måste de ha en vetenskaplig metod för att genomföra en sådan här undersökning på ett givande sätt. Annars blir det kontraproduktivt.", skriver gruppen i ett mejlet.

De ifrågasätter också frågorna i Komms undersökning och menar att de ger ett "osmakligt tolkningsföreträde".

"Uppfattar vi personen på bilden som man eller kvinna?
Vi undrar vilken arbetsgrupp som gjort den här bedömningen? Redan i frågan har man befäst normen eftersom man exkluderar andra alternativ.

Uppfattar vi personen på bilden som smal eller icke-smal?
Att man formulerar frågan som "smal" eller "icke-smal" är problematisk eftersom den då lämnar det åt betraktarens öga att bedöma. Vad definierar att de är "smala"?

Vilka är det som ligger bakom bedömningen och vad har de utgått ifrån?
Uppfattar vi personen på bilden som vit eller icke-vit? Finns det endast vit eller icke-vit? Frågan i sig befäster ironiskt nog normen om vit även om syftet är att bekämpa den.

Uppfattar vi att personen på bilden har en funktionsnedsättning eller är utan funktionsnedsättning?
Går det att se på bild? Frågan bör vara ställd efter om personen har en fysisk funktionsnedsättning, med attribut i form av hjälpmedel som är synliga på bild", skriver gruppen i ett mejl till Resumé.

Resumé har frågat vilka som ingår i gruppen, men fått till svar att de vill hålla sig anonyma.

Andreas Rågsjö Thorell

Webbredaktör

andreas.thorell@resume.se

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.