Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Reklam

"Branschen är konservativ och passiv"

Publicerad: 28 April 2010, 15:08

Svensk reklam görs av svensktalande, vita män från medel- eller överklassen. Samtidigt shoppar kvinnor mer än män. Men det är ingen anledning till att ändra på maktförhållandet i reklambranschen vad gäller kön eller etnicitet, anser branschen i en ny opinionsundersökning.


Ämnen i artikeln:

Erik SollenbergPia Grahn BrikellNovusMia Cederberg

truefalse

ANDEL MÄN I STYRELSEN: DDB, Creuna, King, SCP, Åkestam Holst, Grow, Garbergs, Stendahls, SWE och Locomotiv 100 %, Hilanders 83 %, Lowe Brindfors 67 %, Storåkers McCann 66 %, Forsman & Bodenfors 64 %, ANR BBDO 50 %.REKLAMKVINNOR. De stora diagrammen visar kvinnorepresentationen i reklambranschen. Snitt för branschens 238 största företag (över 20 Mkr i omsättning).  (Illustration: Andreas Elgstrand)

Resumé har tillsammans med Novus Opinion gjort en undersökning om kön och etnicitet i reklambranschen. Kvinnorepresentationen i styrelserna på de 238 största reklambyråerna i landet är 14,6 procent. Andelen kvinnliga vd:ar är 14,7 procent. Det är med andra ord en förhärskande manlig dominans i den skara som bestämmer i reklambranschen i Sverige. Tio av de femton största reklambyråerna i landet, enligt ”Byråboken 2009”, har 100 procent män i styrelsen. En byrå – ANR – har 50 procent kvinnor i styrelsen. Alla de andra färre.

Det förhållandet verkar branschen tycka är okej. En tredjedel av de svarande i Novus och Resumés enkätundersökning ser ingen anledning att ändra sammansättningen på byrån för att få in fler kvinnor. 57 procent av de svarande ser ingen anledning att ändra företagsledningens sammansättning för att öka antalet kvinnor.

Detta trots att kvinnor står för en stor del av den dagliga konsumtionen.

När de tillfrågade uppskattar antalet medarbetare på byrån som är första eller andra generationens invandrare svarar 74 procent att det är färre än 10 procent av arbetsstyrkan. Samma invandrargrupp står för nästan en femtedel av den svenska befolkningen. Hälften av de tillfrågade i undersökningen ser ingen anledning att göra något åt den starka underrepresentationen i etnicitetsfrågan.

Pia Grahn Brikell,
vd på Storåkers McCann, är undantaget som bekräftar statistiken i den här frågan. Kvinna, invandrad från Finland och dessutom med en för branschen otraditionell bakgrund som journalist. Hon tycker resultatet är skrämmande:
– Det visar ju att folk inte ens har sjukdomsinsikt.

Ordspråket lika barn leka bäst är hennes förklaring till att det ser ut som det gör. Hon anser att det är ett problem:
– Du riskerar att förlora en stor del av målgruppen. Reklamen påverkas säkerligen av hur teamen ser ut, men mansdominansen påverkar även hur företagen styrs. En bättre balans behövs definitivt.

Att Storåkers har både kvinnlig vd och cd, Mia ­Cederberg, anses ”rentav ­exotiskt” bland många kunder, hävdar hon.

Men som hon ser det finns problemet med likriktning även vad gäller ålder och ­yrkesbakgrund.
– Utvecklingen går faktiskt – om man ska vara krass – bakåt.
– Om man inte ska riskera att missa målgrupper och bara göra reklam för sina egna polare måste rekryteringsbasen breddas.

Erik Sollenberg, vd på Forsman & Bodenfors, rekryterade nyligen två kvinnliga kreatörer efter en platsannons där han uttryckligen sökte kvinnor. Bland det totala antalet med­arbetare är fördelningen på kön relativt jämn, men bland kreatörerna finns ett underskott på kvinnor, enligt honom.
– Vi har inte en optimal könsfördelning men vi jobbar på det, säger han.

Även Erik Sollenberg blir upprörd över att inte fler ser likriktningen som ett problem:
– Det är viktigt att sträva efter en jämnare könsfördelning i de olika rollerna på byrån. Fler kvinnliga kreatörer och projektledare och samtidigt fler manliga produktions­ledare. Det är viktigt för dynamiken på arbetsplatsen.

I förlängningen tror han även att det påverkar den reklam som kommer ut.
– Jag tror definitivt reklamen skulle påverkas om det bara var män på byrån. Självklart skulle det även gälla om det bara var kvinnor.

Även när det gäller etnicitet ser han att det finns problem i branschen.
– Nej, jag är inte nöjd med vår etniska och kulturella sammansättning heller. Men det här är ett problem som finns i många branscher.
– Jag tror definitivt att det skulle berika oss. Generellt är det viktigt för oss att männi­skor med olika bakgrunder intresserar sig för att arbeta med kommunikation. Vi behöver öka kunskapen om att vi finns som bransch så att skolorna kan attrahera elever med olika bakgrund.

En anledning till den stora manliga dominansen i styrelserna på de stora byråerna har sin förklaring i att de är nätverksbyråer.

Niclas Melin, vd för DDB, säger att deras byrå har en så kallad ”pappersstyrelse”, vars syfte inte är att utöva aktivt styrelsearbete:
– Den egentliga styrelsen är vår partnergrupp.

Partnergruppen på DDB Stockholm består dock av elva män och två kvinnor.
– Vi vill ha in fler kvinnliga kreatörer och projektledare.

Niclas Melin har svårt att svara­ på varför undersöknings­resultatet ser ut som det gör:
– Jag känner inte riktigt igen mig i undersökningsresultatet.Alla branscher bör sträva efter en så bra och jämn fördelning som möjligt för att skapa dynamik. Samtidigt får jämviktsfrågan i grunden aldrig gå före den bästa talangen. Vi lever i en talangbusiness, säger han.

Om man ändå vill göra något åt saken är medvetandegörande receptet som de svarande i undersökningen rekommenderar. 45 procent svarar att det effektivaste sättet att förändra vore att medvetet bredda urvalet vid anställningar. 26 procent anser att medvetandegöra företagsledningen om problement är rätt väg att gå.

En organisation som jobbar för att förbättra för kvinnliga kreatörer är She Creatives med 1 000 medlemmar.
– Flertalet av dem som jag har talat med i branschen, säger att de trivs bättre i arbetsgrupper med både kvinnor och män. Bra kommunikation bör träffa rätt i målgruppen, vilken ofta består av både kvinnor och män, säger Karin Ernerot, grundare av She Creatives of Sweden.

Förklaringen till att det ser ut som det gör kräver viss självrannsakan från landets byråledare, anser hon:
– Varje byrå i Sverige borde ställa sig dessa frågor. She Creatives mål är att vara till hjälp för att ändra på förutsättningarna. Resultatet av undersökningen är märkligt och beklagligt. Det finns många duktiga kvinnliga kreatörer som inte tillåts blomma­ ut. Jag vet att många vill ha en förändring. Det här säger en del om branschen.

Läs mer i pdf-tidningen

Ulrika Fjällborg


Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.