Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Reklam

Byråchefer suckar över orimliga upphandlingar

Publicerad: 16 april 2010, 12:20

Orimliga krav och upphandlingskonsulter som får för stor makt. Offentliga upphandlingar är snåriga men nödvändiga för många byråer att delta i. I går kom ett regeringsförslag om nya upphandlingsregler. Men det är tveksamt om det blir enklare för kommunikationsföretag.


Ämnen i artikeln:

Konkurrensverket

truefalse

(Foto: Colourbox)

Först upphandlar upphandlaren en upphandlingskonsult. Denna får en avgörande påverkan på upphandlingen av reklam- eller pr-byrå.

Men byråledare som Resumé­ har pratat med menar att konsulterna är bra på varor eller tjänster som är typiska för offentliga sektorn, men dåliga på upphandlingar av kommunikation:
– Upphandlingskonsulterna har ofta bristfälliga kunskaper om vad som ska upphandlas. I många fall leder det till att anbudsgivare utestängs genom orimliga krav, säger en byrå-vd. 

Peter Lindblom är avdelningschef för upphandlingsfrågor på Konkurrensverket:
– Det kan vara ett sundhetstecken att man tar hjälp av någon som behärskar området. Risken är att man själv inte hanterar frågorna och inte lär sig processen. Det man hör ibland är att det är en stark fokusering vid pris. Skräp kan man ju få nästan gratis, säger han.

Kalle Krall startade upphandlingskonsulten AffärsConcept 1995 och håller även i utbildning i offentlig upphandling.
– Vi jobbar ihop med uppdragsgivaren för att stötta i upphandlingen, för att de ska kunna ställa rätt krav. Visst är det mer komplext att köpa in tjänster. Men det finns metoder i lagen om offentlig upphandling, LOU, som ger möjlighet att bedöma till exempel idéer.

Det han tänker på är reglerna om projekttävlingar.
– Där bedöms bidragen av en jury och ställer man yrkesmässiga krav ska minst en tredjedel av juryn ha sådana kvalifikationer. Men tyvärr ser man nästan aldrig sådana upphandlingar, säger Kalle Krall.
I går kom ett regerings­förslag som ska leda till ändringar i LOU. Om riksdagen säger ja blir det en gräns för när upphandlingar ska annonseras. I pengar räknat hamnar den på 287 000 kronor.

Lagförslaget öppnar också för ”konkurrenspräglad dialog”.
– Det är avsett för mer komplicerade upphandlingar­. Det ger en möjlighet att resonera med möjliga leverantörer innan anbud, säger Peter Lindblom på Konkurrensverket.
– De nya reglerna gör det också möjligt med samarbete mellan två mindre företag om ett anbud.

Offentlig upphandling är en snårskog för många. Byråerna kan ägna dagar åt att ta fram anbud, för att finna att de utesluts för att de inte uppfyller ett mycket specifikt krav.
– De som upphandlar köper allt från konsulter till pennor, men att handla tjänster är svårt. Ofta finns det otydligheter i underlagen och många går vilse, säger en byrå-vd.
– Ofta ställs krav som är rena nålsögat. I en upphandling just nu har man till exempel skall-krav på att byrån ska ha ”spetskompetens inom egenutveckling av typsnitt”, säger en annan.
– Många som upphandlar är ute på farlig väg. De slänger ut ganska lösa frågor, och ger dåliga underlag. Men byråerna vill ha kunder och sätter sig och räknar, säger en byråledare.

De byråledare som Resumé har pratat med vill vara anonyma. Att ha en för kaxig attityd mot dem som upphandlar kan straffa sig, tror de.
– Relationen till kunden kan påverkas, säger en av dem.

Runt nio procent av alla offentliga upphandlingar överklagas. Eller runt 1 500 av totalt cirka 17 000 upphandlingar som görs under ett år. Kalle Krall säger att det knappast tyder på rädsla hos anbudsgivarna:
– Inget annat land i Europa har lika många överprövningsärenden.

Janne Sundling

Ämnen i artikeln:

Konkurrensverket

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News