Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Reklam

Halva branschen får underkänt

Publicerad: 20 januari 2010, 15:49

Knappt hälften av Sveriges Kommunikationsbyråers drygt 280 medlemsföretag klarar inte grundläggande ekonomiska krav. Det visar en granskning som UC har utfört åt Resumé.


Ämnen i artikeln:

Sveriges Kommunikationsbyråer

truefalse

”Byråer som inte kan ekonomi och ekonomiska processer blir extra sårbara i lågkonjunkturer”, säger byrådoktorn Håkan Bodman. (Foto: Stefan Borgius)

Branschens affärsmannamässighet är under all kritik. Det visar en granskning som UC har utfört på uppdrag av Resumé, där Resumé står för kriterierna. Undersökningen visar att närapå hälften, 131,  av Sveriges Kommunikationsbyråers 282 medlemsföretag inte klarar relativt simpla ekonomiska kriterier. Bland annat att företaget ska ha minst tre årsbokslut, minst två anställda, en omsättning som inte understiger två miljoner kronor under senaste tre åren och inte hamna i riskklass 1 eller 2, där 5 är det bästa, alltså minst risk.

Byrådoktor Håkan Bodman har under 20 års tid bedrivit konsult- och utbildningsverksamhet inom alltifrån reklam och marknadsföring till renodlad affärsutveckling och ­affärsmannaskap.
– Generellt sett är branschens affärsmannamässighet låg. Det finns naturligtvis undantag, men jämfört med branscher som exempelvis it-branschen är det stor skillnad.

Han menar också att ju bättre byrån är på det kreativa desto mindre ordning har man i regel på ekonomin. Något som kan fungera i en högkonjunktur, men inte när det råder sämre tider:
– Branschen består av många entreprenörer och kreatörer som ofta kan skapa underverk vad gäller bra reklam. Men man är inte lika intresserad av ekonomi och ekonomiska processer. Har man inte sådana processer på plats blir företaget sårbart då lågkonjunkturen är ett faktum och det är detta vi nu ser resultat av i UC:s granskning, säger Håkan Bodman.

Resumé har alltså med hjälp av UC specialstuderat Reklamsveriges ekonomiska status. Efter att ha plockat bort samtliga enskilda företag, handelsbolag och kommanditbolag återstod 3 600 företag. När sedan kriterierna lagts till kokade det hela ner till nära tusen företag. Dessa har sedan matchats mot Sveriges Kommunikationsbyråers 282 medlemsföretag,
där hälften alltså inte klarar grundläggande ekonomiska krav.

Håkan Bodman poängterar dock att Sveriges Kommunikationsbyråer har en hel del mindre medlemsföretag som automatiskt försvinner i och med kriteriet minst två anställda. Det vill säga dessa kan ha hög omsättning i förhållande till antalet anställda. Trots detta är budskapet glasklart:
– Många duktiga byråer kunde ha tjänat så otroligt mycket mer om man hade haft ordning på sina affärsprocesser. Många gånger saknas självklarheter som tidsredovisningssystem eller uppdelning kring vem som gör vad i olika frågor, säger Håkan Bodman.

Han tycker ändå att en hel del byråer lyckats hålla näsan över vattenytan trots lågkonjunkturen. Enligt honom är förklaringen att de har blivit bättre på att tidigt varsla personal och sänka sina kostnader. Sedan kan man alltid dra tillbaka varsel om förhållandena ändras.

Enligt Håkan Bodman finns två grundkriterier för om en byrå ska bli framgångsrik eller ej. Det ena rör omsättningshastighet. Enkelt förklarat hur många uppdrag en byrå klarar med viss bemanning. För att kunna hantera så många uppdrag som möjligt med samma bemanning krävs en slipad organisation.

Det andra kriteriet rör förmågan att ta betalt för strategi och idéarbete. Här menar Håkan Bodman att branschen har mycket att lära:
– Byråer som klarar båda kraven bra kan tjäna hur mycket­ pengar som helst. Problemet är bara att det till och med finns byråer som tar betalt för den tid det tar att kläcka en idé, vilket kan vara väldigt kort. Här måste byråerna tänka på att ersättningen måste ligga i nivå med värdet för kunden, säger Håkan Bodman.

Ett annat område där branschen brister i sina kunskaper, och kanske även intresse, rör att skapa effektiva försäljningsmetoder. Enligt Håkan Bodman är det anmärkningsvärt att det inte finns en enda utbildning i Sverige för ett så pass viktigt område:
– Många projektledare tycker­ inte att det är fint att hålla på med försäljning. Faktum är dock att de som hela tiden använder en prospect­list på ett hundratal företag klarar sig betydligt bättre vid en lågkonjunktur än företag som inte gör det, säger Håkan Bodman.

Undersökningen

- UC har använt en grundläggande SNI-kod (koder som delar in olika branscher). I det här fallet kod 73 (reklam & marknadsföring). Sedan användes underkategorier till denna, 731 100 reklam- och byråverksamhet samt 731 200, mediebyråverksamhet och annonsförsäljning. Då fann UC 14 000 företag.
   - Därefter har alla enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag plockats bort. UC har även plockat bort alla filialer, då sådana saknar egen redovisning. Efter detta återstod drygt 3 600 företag.
   - Sedan har UC applicerat regelverket: tre årsbokslut, minst två anställda, en genomsnittlig omsättning på minst två miljoner kronor under de senaste tre åren och alla företag med riskklass 1 eller 2, där fem är den bästa riskklassen.

Karl-Johan Byttner

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.