Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Reklam

Klapparna som får oss att säcka ihop

Publicerad: 17 December 2010, 15:46

De är julklapparna som vi älskar att hata. När företag delar ut julklappar vet man att det blir en snackis vid kaffet eller julglöggen nästan oavsett vad paketen innehåller. Resumé har grävt i säcken efter presenterna som vi helst inte hade fått.


truefalse

Resumépanelen har svarat på frågan vad som är de dummaste eller sämsta julgåvorna som de har fått på arbetsplatsen. Och en sorts gåva intar en särställning: en tröja, badlakan, mössa eller annan produkt prydd av firmaloggan. Variationerna är oändliga, men har det gemensamt att de alltid är lika lite uppskattade av personalen.

Till exempel: ”Vi fick en ’spåkula’ – en glasboll med ett reklambudskap inuti.”

Eller som en SR-anställd berättar: ”Det var en kylväska med inbyggd radio. Som varken klarade av att hålla ölen kall eller ta in några radiokanaler. Tack Sveriges Radio för den ...”

Men också det som såg ut att vara en bra gåva från början kan bli helt fel om den försenas eller något annat händer.

”Vi fick en amerikansk julkaka, den var en månad försenad och i smulor när den kom.” Eller: ”En (från början) levande hummer.”

Problemet med sena leveranser är återkommande:
”Jag fick en låda med mat som skulle ha legat i kylskåp men som legat i rumsvärme och presenterades till mig två veckor efter jul när jag återkom efter ledigheten.”

”En rökt ål, som på grund av dålig logistik inte kunde hämtas på posten förrän efter julhelgen. Då var den mer än rökt.”

Få av julgåvorna tjänar på lagring:
”Vi fick fryst Najadlax levererade till kontoret den 23 december på eftermiddagen, då var ingen kvar men den kreativa budkillen fick ner paketet i postluckan, så den var mör och fin efter trettonhelgen när vi kom tillbaka.”

Många av gåvorna hänger ihop med julen men blir ändå inte riktigt uppskattade:
”En blinkande och sjungande ljusslinga”, ”en 30 cm hög batteridriven glastomte som spelade julsånger och ändrade färg”, ”en liten dum och elak tomtenisse” ­eller ”en tomte i A4-storlek tryckt på magnetiskt papper”.

Nej, inte ens tomten går hem i alla läger, speciellt inte om det är en ”tomte som blottar sig när man drar i skägget”. Inte ens jultoalettpapperet var uppskattat eller en ”julskiva med Kikki Danielsson”.

En mer praktisk gåva då? Som en julgranspåse: ”Det var någon form av plastpåse som man ska trä runt granen när den ska ut.” Men den är ju ”helt meningslöst om man inte har någon gran”.

Om det kluckar om paketet vet man att det kan vara ”En flaska Koskenkorva” eller ”en flaska rött vin (när alla vet att jag är allergisk mot vindruvor)” och inte ens en pava whiskey uppskattas av den som ”är absolutist och inte dricker sprit ...”.

Bättre då att få ”en halv gris”, men möjligen lite stökigt att stycka den på kontoret. Och hur upphetsade trodde egentligen den som delade ut ”usb-tangentbordsdammsugare”, ”en glaskreation fylld med grus” eller ”en tom arkivpärm” att personalen skulle bli?

Upphetsade blev dock personalen som fick ”Morakniv. Två personer blev knivskurna innan firmafesten ens hunnit börja.”

”Julsalami?” tänkte kanske folk på ett företag när de såg paketen. Men det var ”ett halvmeterlångt rörligt plaströr som skulle forma sig efter ’framtiden’ i början av 1990-talet”.

Ett allt vanligare knep är att undvika julgåvor för att i stället ge något till välgörenhet. Men inte heller det är alltid uppskattat:
”Kortet från den självgode som säger att det inte blir någon julgåva för den har skänkt pengar till något. Gör gärna det! Men försök inte få mig att tycka att du är god för det.”

Otack är kontorschefens lön. Speciellt i jultider.

Janne Sundling

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.