Klarnas vd försvarar reklamen: ”Lagstifta inte”

Under den senaste mandatperioden har skuldsättningen för konsumtionslån ökat i Sverige och fått regeringen att diskutera en hårdare lagstiftning av kreditmarknaden och bolagens marknadsföring.

Betalbolaget och banken Klarna har det senaste året välkomnat legala åtstramningar av BNPL-marknaden (Buy Now Pay Later) både i Sverige och utomlands. Och åtstramningar har skett: bland annat får Klarna och dess konkurrenter inte längre ha kreditalternativ som förval i kassor online. För att föregå händelseutvecklingen har bolaget lanserat alternativet ”betala nu” i appen på flera marknader. Men dess vd Sebastian Siemiatkowski har konsekvent uttryckt sitt motstånd när frågan om en ytterligare reglering av marknadsföringen kommit på tal.

LÄS MER: Klarna slår ifrån sig av kritiken – men medger: Svår balansgång i marknadsföringen

I går var han inbjuden att diskutera frågan hos programledaren Carolina Neurath i SVT:s ”Ekonomibyrån” tillsammans med Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen och Magdalena Kowalczyk, programledare för ”Lyxfällan” i TV3.

Till skillnad från de övriga panelisterna motsätter sig Klarnas vd en hårdare reglering av kreditmarknadsföringen i Sverige. I stället vill han se andra typer av skärpningar i lagstiftningen för att minska skuldsättningen på sikt.

– Lagstifta inte hur reklamen ska se ut. Lagstifta att du inte får dra x antal människor till Kronofogden i relation till ditt totala antal kunder så kommer du åt det ändå. Då kommer bolagen tvingas till att förändra sin reklam på ett sätt som gör att de inte kommer dit.

Statistiken över svenskarnas skuldsättning är dyster läsning. Förvisso ligger siffran på 400 000 personer hos Kronofogden stabilt över tid. Men skulderna till inkassobolag har fördubblats sedan 2008, och det är skulder till privata kreditgivare som har ökat mest.

Magdalena Kowalczyks instämde i kulturskribenten Essy Klingbergs analys över kreditsmarknadsföringens konsekvenser och Klarnas ansvar i frågan. Förra året beskrev skribenten i en Expressen-krönika hur varumärkets marknadsföring och samarbeten med influencers skapar ett konstruerat behov av att köpa mer. Att kommunikationen från bolaget är en sorts ”livstilsfiering av skulder” där konsumtion kopplas till välbefinnande.

Lyxfällans programledare tycker också att det är problematiskt att kreditbolag aktivt uppsöker målgruppen på ett påträngande sätt, så som via e-posmarknadsföring.

LÄS MER: Så översköljs desperata konsumenter med reklam för krediter i sociala medier: ”Det är ett hån”

Även Erik Thédeen anser att det är oroväckande att bolagen driver på skuldsättning och överkonsumtion. Även om han poängterar att det specifikt inte handlar om Klarna.

Sebastian Siemiatkowski anser att Klarna i första hand marknadsför sitt varumärke, inte krediter. Enligt vd:n handlar kommunikationen om att bygga en relation med konsumenterna baserad på ”transparens, tillgänglighet och att prata kundens språk” och refererar till ett av bolagets samarbeten.

LÄS MER: Lockrop och snabba cash trots rekord i skuldberg – så tänjer kreditbolagens reklam på gränserna

– Om du vill bygga en relation med unga konsumenter så kommer du inte att göra det med den vita mannen i slips, det kommer du att göra med ASAP Rocky.

Han försvarar även betalmodellen ”få först betala senare”:

– Det finns en trygghet i att få varan och känna på den innan man betalar för den. Så när man handlar på nätet finns det en poäng med att handla på kredit. Det gör det inte i fysiska butiker på samma sätt.

Sebastian Siemiatkowski har genom åren kritiserat svenska mediers rapportering om Klarna vid en rad tillfällen, gårdagens sittning i SVT var inget undantag.

– Av någon anledning har medierna envisats med att kalla oss för kreditbolag eller faktureringsbolag trots att vi är en bank i dag. Medierna, hur länge ska ni prata om oss som det, så att vi slutar bli förknippade med krediter.