Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Reklam

KO sågar Swedmas vd

Publicerad: 15 maj 2014, 12:29

Gunnar Larsson.

Gunnar Larsson, Konsumentombudsman och generaldirektör för Konsumentverket, sågar Swedma-vd:n Tore Thallaugs debattinlägg där telefonförsäljningen försvaras. Enligt Gunnar Larsson rör det sig inte om ett fåtal oseriösa bolag – det är försäljningsmetoden som är problemet.


Ämnen i artikeln:

Swedma

I Resumé den 14 maj skriver Tore Thallaug, vd för direktmarknadsföringens branschorganisation Swedma under rubriken, ”Förtroendekris för telefonförsäljning”?

I artikeln går Tore Thallaug till försvar för telefonförsäljning som marknadsföringskanal samtidigt som han är kritisk till de som vill införa restriktioner mot säljmetoden. Han skjuter bland annat in sig på Konsumentverket som i Konsumentrapporten 2014 presenterade åtgärdsförslag för att komma till rätta med de problem som vi ser att telefonförsäljning skapar.

I rapporten har vi bland annat låtit genomföra en attitydundersökning som visar att så många som 84 procent blir uppringda av telefonförsäljare. En del så ofta som flera gånger i veckan. Och av alla som blir uppringda vill i stort sett ingen få samtalen; 96 procent vill inte ha kontakt, om det inte är företag där man redan är kund.

Hälften av alla konsumenter upplever att det är svårt att tacka nej till erbjudande från ofta påstridiga försäljare i telefon. Många känner sig stressade att fatta ett beslut och ångrar sig efteråt.

På Konsumentverket får vi många anmälningar mot telefonförsäljare. Oproportionerligt många; var sjätte anmälan till oss handlar om telefonförsäljning. Många gånger är det upprörande fall där gamla människor, eller personer med funktionsnedsättning, inte hör eller förstår vad säljaren pratar om. Ändå luras de in i avtal som det sedan är svårt att komma ur.

Jag har länge flaggat för att det behövs krafttag mot de företag som satt tvivelaktiga säljmetoder i system. Och jag är inte ensam - Post- och telestyrelsen vill också se en ny lagstiftning på området. Därför har vi till regeringen lämnat två åtgärdsförslag, två verktyg som konsumenterna behöver för att freda sig mot oönskad telefonförsäljning:

- Du blir uppringd bara om du tackat ja först. Det som kallas för aktivt medgivande.
- Du binder dig inte vid något förrän du skrivit på ett avtal. Det som kallas skriftlig avtalsbekräftelse. Det innebär en skriftlig kvittens på vad du och säljaren kommit överens om i samtalet.

Så, nej, det handlar inte uteslutande om ett fåtal oseriösa bolag som står för alla problem på marknaden. Istället är det själva försäljningsmetoden som är problemet, menar jag. Man blir överrumplad när en säljare ringer och har då inte möjlighet att fatta ett välgrundat köpbeslut. Vi ser också att muntliga avtal i samband med telefonförsäljning innebär svårigheter eftersom konsumenter inte har något ”kvitto” på vad som avtalats. Det är i princip omöjligt att veta om de verkligen har fått höra om alla viktiga detaljer i avtalet. Det enda beviset som finns är ofta en ljudfil, där säljaren spelat in när konsumenten säger ja till att de har förstått vad avtalet går ut på, den så kallade ”accepten”. Hela samtalet finns dock sällan inspelat och det är därför svårt för en konsument att få rätt mot ett företag.

Inte sällan arbetar försäljarna uteslutande på provision vilket generellt skapar incitament för försäljarna att skapa snabba avslut, istället för att se till kundens bästa, vilket i vissa fall skapar grogrund för så kallat ”fulsälj”.

I sin debattartikel skriver Thallaug att drygt 2,2 miljoner abonnemang är spärrade hos Nix-telefon vilket betyder att dessa abonnenter inte vill bli uppringda. Thallaug tar detta som intäkt för att majoriteten ändå accepterar telefonförsäljning. Att om jag inte tackar nej så tackar jag ja. Det är en häpnadsväckande slutsats.

Thallaug fortsätter med samma logik när han skriver att det görs cirka 100 miljoner säljsamtal per år, men att anmälningarna till Konsumentverket är, ”ett par tusen om året”. Det vill säga, att resten som kontaktas per telefon av försäljare skulle vara nöjda. Även detta är en märklig slutsats. I stället tycker jag att Thallaug borde fundera på vilka egenåtgärder branschen själv kan vidta för at höja sitt förtroende. Visst borde det vara mer framgångsrikt att ringa konsumenter som vill bli uppringda i stället för att man nu använder en ”bombmattemetod” med 100 miljoner säljsamtal, varav 96 miljoner samtal är till konsumenter som över huvud taget inte vill bli kontaktade. Ett aktivt medgivande från intresserade konsumenter, typ det som finns i Tyskland och som vi föreslår, borde vara både förtroendehöjande och en ekonomisk vinst för säljföretagen.

Thallaug avslutar med att branschen genom egenåtgärder stävjar de ”misstag” som inträffar. Jag menar, och många med mig, att branschen har getts alldeles för lång tid redan för att lösa problemen på egen hand. Till exempel har regeringen tillsatt flera utredningar på grund av de problem som denna säljkanal orsakar konsumenter.

Den nyligen genomförda ”egenåtgärden” att skriva om de egna etiska riktlinjer för att det inte längre ska vara förbjudet att ringa säljsamtal till mobiltelefoner, skedde utan någon som helst dialog med vare sig Konsumentverket eller Post- och telestyrelsen. Trots att vi myndigheter bjöd in till detta. Istället drev man igenom förändringen, vilket har lett till en försämring för konsumenterna.

Thallaug pratar om en vilja till dialog hos branschen och en utsträckt hand. En berömvärd inställning, som jag givetvis är positiv till. Det förändrar dock inte min uppfattning om vad som krävs för att komma tillrätta med problemen med telefonförsäljning.

Gunnar Larsson, Konsumentombudsman och generaldirektör för Konsumentverket

Ämnen i artikeln:

Swedma

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.