Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag28.05.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Reklam

Miljardrullning ut ur Sverige

Publicerad: 4 Maj 2011, 08:00

Sedan 2000 har svenska byråer betalat minst 1 miljard kronor i avgifter till de multinationella nätverken. Avgifterna är avdragsgilla i Sverige och sänker byråernas synliga resultat liksom bonusar och delägares utdelning. Värdet av motprestationerna är svårbedömt och ifrågasatt.


Ämnen i artikeln:

NätverksekonominAegisOmnicomIPGPublicisWPP

truefalse

Illustration: Andreas Elgstrand.

Nätverksbyråerna redovisar ogärna sin byrå­intäkt. Men de har nära 2 400 anställda i Sverige och en ­genomsnittlig intäkt per anställd på över 1,1 miljoner. En ”management fee” på 3 procent blir 80 miljoner per år. Sedan 2000 har byråerna betalat 800 miljoner och 200 miljoner i övriga avgifter (beräkningar i faktarutan).

Multinationella bolag flyttar vinst dit skatten är lägst, oftast helt lagligt. Tidigare hade de flesta nätverk bolag i Holland där kapital- och reavinstskatten var försumbar. Men nu har EU tvingat upp Holland på europeisk skatte­nivå och fördelarna har bortfallit.

Skatteplanering är inte längre skäl för de stora byrånätverken att ta ut höga avgifter från sina dotterbolag. De flesta svenska byråer har moderbolagen i USA, England eller Frankrike, där bolagsskatten är högre än Sveriges 26,3 procent.

Skälet är snarare makt över nätverket, möjlighet att jämna ut resultat i olika länder och stordriftsfördelar. Reklambranschen skiljer sig inte från Ericsson, IKEA eller Apple, alla stora bolag tar ut centralt beslutade avgifter från dotterbolagen.

Så här går till:
Koncernledningen beslutar att alla nätverkets bolag ska betala en ”management fee” till huvudkontoret. Den ska täcka kostnader för bolagsledning, gemensamma funktioner eller särskild kompetens i högkvarteret. Avgiften betalas månadsvis och justeras året därpå utifrån nätverkets resultat och centrala kostnader.

Oftast ligger avgiften på 3–5 procent av byråintäkten, ibland till och med högre. Den kan bli skillnaden mellan vinst och förlust under tuffa år och kan sänka resultatet så att bonusar uteblir eller lönehöjningar blir svårmotiverade.

Svenska byråer är lågt ­kapitaliserade, ofta är de 100 000-kronorsbolag. Stora nätverk har central kapitalförvaltning och vill inte ha tillgångar låsta ute på byråerna. De tar in avgifterna oavsett hur byrån går.

När en byrå går back finns inga reserver att ta av. Vd får gå med mössan i hand till huvudkontoret. Då kommer nätverkets ”corporate seagulls” (flyger in till staden på morgonen, äter, skriker, skiter och drar) och säger milt ”let’s see if we can help you …”.

Resultatet blir oftast ett ­aktieägartillskott i utbyte mot löften om besparingar och hårdare jobb. Ibland behöver inga pengar flyttas över gränserna, det förlusttyngda dotterbolaget kan återställa balansen genom att boka en fordran på modern som sedan kan kvittas när bolaget går med vinst. Bara om likviditeten är dålig kommer riktiga pengar.

Moderbolaget bokför ­aktieägartillskottet som en höjd anskaffningskostnad för aktierna. Om manövern upprepas kan värdet på dotter­bolaget bli för högt och måste skrivas ner. De ackumulerade underskott som skapas i Sverige är en tillgång som kan användas i goda tider för att kvitta bort vinster.

Om en svensk byrå går bra och nätverket tar in en avgift högre än värdet av tjänsterna som levereras kan det jämföras med en obeskattad vinstutdelning. Men det förutsätter att moderbolaget har möjlighet att få ner skatten under svensk nivå.

”Management fee” betalas av alla nätverksbyråer hela ­tiden. Andra centralt beslutade avgifter kan vara:
”Coordination fee” för att nätverket anvisar globala kunder och koordinerar kontot. Avgiften kan variera, men 10 procent av den lokala intäkten är inte ovanligt.

”Creative fee” för att en global kampanj har utformats i ett land och sedan skickas vidare för adaption. Här kan kostnader för produktion och rättigheter fördelas mellan dotterbolagen. Avgiften varierar kraftigt beroende på den lokala arbetsinsatsen.

”Royalty fee” kan tas ut för rätten att använda ett etablerat nätverks varumärke och goodwill, men är vanligare när nätverket inte heläger det lokala bolaget.

De lokala företagen har givetvis nytta av stödet från huvudkontoret. Men frågan är om motprestationerna motsvarar storleken på avgifterna.

Så här säger tre personer med god insyn i avgiftsnivåerna:
– Det gör de knappast, ­säger en ekonomichef som är övertygad om att avgifterna är för höga. Det trista är att vårt resultat alltid ser sämre ut än vad vi faktiskt har åstadkommit.
– Vi får en massa extrajobb och glädjen att betala middagar med dyrt vin för huvudkontorets höjdare, säger en vd. Men vi har ju nytta av planeringssystem, it-lösningar och andra verktyg som är gemensamma för nätverket.
– Det är rätt höga avgifter för gemensamma funktioner, medger en vd i ett konkurrerande nätverk. Det är en ständig dragkamp mellan lokala byråer och huvudkontoret. Men det är regel i alla branscher och inget stort problem för oss. Avgifterna var mycket högre förr, nu ligger de från 3 procent och uppåt.

Läs mer i veckans tidning, Resumé nummer 8 2011.

Så räknade vi

Eftersom Komms redovisning av medlemsföretagens byråintäkter är  frivillig och har brister utgick vi från byråernas antal anställda och  en genomsnittlig intäkt per anställd på 1 150 000 kronor. Företag med  fler än 20 anställda, som dominerar i nätverken, har en genomsnittligt  högre byråintäkt än mindre företag.

Vi har sedan räknat lågt med en genomsnittlig ”management fee” på 3  procent under åren sedan 2000. Till det har vi schablonberäknat övriga  centrala avgifter, som ”coordination fee”, ”creative fee” eller ”royalty  fee” till 0,75 procent av byråintäkten.

Vi får då följande tabell (2010 års penningvärde).

NätverkAnställdaÅrlig byråintäktAvgifter sedan 2000WPP850980 Mkr294 MkrIPG370425128Aegis350405120Omnicom300345104Publicis19021966Övriga nätverk300345104Summa2 3602 719816Övriga avgifter, 0,75 procent av byråintäkten204Totalt1 020

Leif Holmkvist

Reporter

leif.holmkvist@resume.se

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.