Nya siffror: Nio av tio negativa till reklam för konsumtionslån

Resumé Insikt har i en granskning kunnat visa hur svenskarnas skuldsättning för konsumtion de senaste tio åren ökat i samma takt som kredit- och långivare pumpat in allt mer pengar i marknadsföring. Finanssektorns investeringar i reklam har ökat med cirka 432 procent sedan 2010. Under samma period har svenskarnas skuldsättning för konsumtion ökat med hisnande 100 miljarder kronor enligt siffror från SCB. Särskilt mycket växer små kort- och kontokrediter och fakturaköp, som står för cirka hälften av ökningen. Dessutom har anmälningarna mot kreditbolagen till Konsumentverket ökat kraftigt. 

Nu visar en ny undersökning från Sifo, beställt av kreditupplysningsbolaget UC, att nio av tio svenskar, 90 procent, är ganska eller mycket negativt inställda till reklam för lån utan säkerhet, det vill säga konsumtionslån. 

– Konsumtionslån är en vanlig orsak till att människor blir överskuldsatta och företag som ger sådana lån har ofta en mycket aggressiv marknadsföring. Det är uppenbart att konsumentskyddet i dagens lagstiftning inte är tillräckligt, säger Gabriella Göransson, kreditinformationschef på UC, i ett pressmeddelande. 

Flera företag som erbjuder konsumtionslån har affärsmodeller som bygger på att ta så hög ränta att de går med vinst även om en stor del av låntagarna inte kan betala tillbaka. Ett lån som har en effektiv ränta som uppgår till referensräntan plus 30 procentenheter kallas för en högkostnadskredit. En del av den reklam som Resumé Insikt har granskat har gällt just högkostnadskrediter. 

UC anser nu att konsumentkreditlagen måste skärpas så att det blir förbjudet att göra reklam för högkostnadskrediter genom sponsring av influencers. Det bör heller inte vara tillåtet att framställa kreditupplysningar som något som konsumenten bör undvika, enligt UC. 

I februari 2020 föreslog Finansinspektionen att regeringen, i syfte att minska överskuldsättningen, ska tillsätta en utredning om möjligheten att skapa ett statligt kreditregister som ska innehålla information om svenskarnas alla skulder. Förslaget bereds nu på Regeringskansliet.

– UC:s bedömning är att Finansinspektionens förslag missar målet och att det är helt andra åtgärder, bland annat kring reklam, som nu behövs. Vi hoppas på en utredning, men det är viktigt att den får ett brett mandat att föreslå olika åtgärder som kan minska överskuldsättningen, säger Gabriella Göransson.