Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag14.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Reklam

Per Bolund om skuldberget: ”Utvecklingen är oroande”

Publicerad: 25 Januari 2021, 14:02

Finansmarknadsminister Per Bolund.

Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Svenskarnas skuldsättning för konsumtion har ökat med 100 miljarder kronor på tio år. Under samma period har de summor som kredit- och långivare lägger på reklam växt kraftigt. Finansmarknadsminister Per Bolund kommenterar Resumés granskning av kreditmarknadsföringen.


Ämnen i artikeln:

Per BolundSpelmarknadsföringReklamKlarnaAnyfinLendo

Under de senaste tio åren har fintechsektorn exploderat, där aktörer som Klarna, Qliro och Collector underlättat för människor att handla online genom flexibla möjligheter till krediter. Under samma period har svenskarnas skuldsättning för konsumtion enligt siffror från SCB ökat med hisnande 100 miljarder kronor. Särskilt mycket växer små kort- och kontokrediter och fakturaköp, som står för cirka hälften av ökningen. Samtidigt erbjuder aktörer såsom Anyfin, Lendo och Direkto nya lån för att lösa gamla. 

I en granskning har Resumé Insikt kunnat visa hur skuldsättningen ökat i samma takt med att kredit- och långivare pumpat in allt mer pengar i marknadsföring. Finanssektorns investeringar i reklam har ökat med cirka 432 procent sedan 2010. Allt mer av pengarna går till sociala medier, där plattformarnas algoritmer kan ringa in människor som visat intresse för snabba lån och krediter och på så vis göra det möjligt för kreditbolagen att rikta annonser till dem på samma tema. Något som riskerar att drabba människor i ekonomisk utsatthet. 

– Reklamen bidrar till en ökad ohälsa och följden blir att många riskerar att hamna i ett ekonomiskt fängelse, under många år, kanske hela livet. Det är jätteproblematiskt, sade Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter, till Resumé. 

I en mejlintervju kommenterar finansmarknadsminister Per Bolund (MP) Resumés granskning. 

Hushållens skuldsättning för konsumtion har ökat med en 100 miljarder kronor de senaste tio åren. Samtidigt exploderar antalet aktörer som erbjuder den här typen av krediter. Hur ser du på den här utvecklingen?
– Jag tycker utvecklingen är oroande och det är också därför vi infört en rad åtgärder för att stävja den, till exempel ränte- och kostnadstak för högkostnadskrediter och regler för hur betalningssätt får presenteras i e-handeln. Samtidigt har låga räntor och en stark konjunkturutveckling bidragit till mer lån och att fler aktörer lockats till marknaden. Här vill jag vara tydlig med att de som erbjuder liknande lån har ett stort ansvar att inte agera oseriöst.

LÄS MER

Lockrop och snabba cash trots rekord i skuldberg – så tänjer kreditbolagens reklam på gränserna  

Anmälarnas ilska mot kreditmarknadsföringen: ”Värsta jag sett” 

Så översköljs desperata konsumenter med reklam för krediter i sociala medier: ”Det är ett hån” 

Klarna slår ifrån sig av kritiken – men medger: Svår balansgång i marknadsföringen
Nya siffror: Nio av tio negativa till reklam för konsumtionslån 

Finanssektorns investeringar i reklam har under samma period ökat med 423 procent. Hur ser du på sambandet mellan den ökade marknadsföringen och skuldsättningen?
– Reklam och mängden reklam man exponeras för påverkar säkert viljan att ta ett konsumtionslån. Samtidigt får man inte glömma att flera faktorer kan spela in, såsom ränteläget och utvecklingen av konjunkturen. Vi vet ju till exempel att människors benägenhet att konsumera ökar när vi befinner oss i en högkonjunktur.

För att ta reda på hur kreditbolagens marknadsföring ser ut i sociala medier och vilka budskap som används för att locka konsumenterna till krediterbjudanden, ägnade Resumé Insikts reportrar några dagar åt att söka på Google på termer som ”kredit”, ”sms-lån” och ”snabblån” – sådant som en ekonomiskt utsatt person i behov av snabba lösningar skulle söka på. Direkt därefter fylldes Facebookflödet av marknadsföring med erbjudanden och lån och krediter, från aktörer som Lendo, Anyfin, American Express, Re:member, Northmill, Sambla, Enklare, Loanstep, Zmarta och liknande. Under cirka tio minuters scrollande i flödet fick Resumé Insikts reporter upp 20 annonser och/eller inlägg från olika typer av kreditförmedlare. 

Per Bolund kommenterar det vi hittat genom att hänvisa till lagstiftningen:

– Den som gör reklam för konsumtionskrediter måste vara måttfull i sin marknadsföring. 2018 införde regeringen nya regler om ränte- och kostnadstak, som bland annat innebar att all marknadsföring av konsumentkrediter ska vara måttfull.

531 barn (0-17 år) är skuldsatta hos kronofogden. Deras totala skuld hos uppgår till 9 miljoner kronor. Hur kan det få vara så i Sverige, givet att man inte får ta krediter som omyndig?
– Det är otroligt allvarligt att barn är skuldsatta. Att minska skuldsättningen bland barn och unga är extremt viktigt arbete och regeringen följer utvecklingen noga. Under de senaste åren har skuldsättningen bland barn minskat, inte minst på grund av lagändringar och arbete som utförts av myndigheter och organisationer. De skulder som barn fortfarande har är till stor del brottsrelaterade, som en följd av till exempel böter och skadestånd. 

När det gäller marknadsföringsområdet har spelindustrin under de senaste åren stått i särskilt fokus. Vid årsskiftet 2018/2019 trädde den nya spelmarknaden med licenssystem i kraft, vilket följdes av en intensiv debatt om att den aggressiva spelreklamen riskerar att drabba människor med spelberoende. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S), då civil- och konsumentminister, tillsatte en utredning som lämnade in sitt slutbetänkande till regeringen i december. Där föreslås ett förbud av reklam för vissa typer av spel på dagtid i tv, radio och strömmad media.

Med den snabba tillväxten av både aktörer och reklam på finansmarknaden, samt svenskarnas växande skuldberg, är frågan om inte kreditreklamen börjar närma sig samma läge som spelreklamen. Med det som bakgrund frågar Resumé Per Bolund om han ser behov av kraftigare reglering för att komma till bukt med utvecklingen på kreditmarknaden.

Han pekar på att regeringen de senaste åren har genomfört en rad åtgärder på området och att EU-kommissionen aviserat en översyn av konsumentkreditdirektivet. 

– Flera av åtgärderna vi har infört i Sverige är relativt nya och det är viktigt att fortsätta följa effekterna av de genomförda åtgärderna innan ytterligare åtgärder vidtas på samma område. Jag vill understryka vikten av att jobba på fler områden samtidigt för att minska problemen kring konsumtionslån. I arbetet med att förebygga överskuldsättning är även myndigheternas arbete av största vikt, dels för att utöva tillsyn, men också för att kunna erbjuda stöd och rådgivning för att bromsa utvecklingen, säger Per Bolund. 

När det gäller tillsynen lyfter ministern att regeringen har ställt krav i Finansinspektionens och Konsumentverkets regleringsbrev för 2020 och 2021 att de ska redovisa hur de utövar tillsyn över att kreditprövningar görs i enlighet med kraven i konsumentkreditlagen.

– Nyligen meddelade även Finansinspektionen i sin årliga rapport Svenska konsumtionslån att kreditprövningen behöver förbättras, och att de bolag där en stor andel låntagare går till inkasso ska granskas närmare det kommande året, ett arbete jag välkomnar.

Det dyker som sagt upp allt fler aktörer på marknaden som utger sig för att vilja skapa ökad smidighet för människor att konsumera, framför allt online. Men ur konsumentperspektiv, går utvecklingen åt rätt håll överlag som det ser ut i dag?
– Utvecklingen inom e-handel och möjligheterna till onlinebetalning har gått fort, inte minst under det senaste året. Det är viktigt att e-handel och betalningar sker på ett hållbart sätt, och det är oroande att så många konsumenter skuldsätter sig när de handlar på nätet. Vi har sett en stor ökning av konsumtionslån under de senaste åren. En inte obetydlig del av denna ökning kan kopplas till just små kort- och kontokrediter samt fakturaköp som ofta har tagits i samband med e-handel. 

Per Bolund pekar på de bestämmelser som infördes under 2020 som innebär att kreditalternativ inte får presenteras före andra betalningssätt vid e-handel, eller vara förvalt på hemsidan. 

– Med tanke på hur många betaltjänstleverantörer presenterade sina betallösningar innan lagändringen finns det skäl att tro att många konsumenter inte gjorde ett aktivt val när de tog en kredit vid e-handel. Att handla på kredit måste enligt mig vara ett aktivt val, och regeringen har som ett led i arbetet med överskuldsättning även gett Finansinspektionen i uppdrag att utvärdera den nya lagstiftningen.

 

Amanda Törner

Redaktör Resumé Insikt

amanda.torner@resume.se

Yasmine Winberg

Redaktör Resumé Insikt

yasmine.winberg@resume.se

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.