Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Reklam

Reklamduon sökte friheten

Publicerad: 16 september 2010, 13:18

De har jobbat på legendariska byråer. De har startat egna byråer. De har jobbat på ”en helt ny typ av byrå”. Nu är de frilansare. Helt sina egna. Och ändå tillsammans. Resumés Ulrika Fjällborg mötte Anna Romson och Mattias Jersild för ett samtal om att arbeta helt själv och samtidigt tillsammans med många.


truefalse

(Foto: Sören Andersson)

Det fladdrar lätt i servetterna. Fåglarna närmar sig glupskt kvarlämnade brödbitar på övergivna lunchbrickor. En äldre dam kastar sten på dem. Solen värmer, men luften är krispigt frisk och påminner om att det snart blir höst. Skratt och skrik från Gröna Lunds sista entusiaster färdas över vattnet.

Vi sitter på frilanskreatören Anna Romsons kontor. Även kallat Bloms café på Arkitekturmuseum i Stockholm.
– Jag sitter ofta här och jobbar. Jag måste få yttre stimulans för idéarbetet, säger hon.

I dag huserar även Mattias Jersild, frilanscopy, här på hennes ”kontor”. Men inte lika ofta, trots att de har uppdrag tillsammans. Största delen av det gemensamma arbetet sker i mötet tillsammans med uppdragsgivaren. Sedan ska det tänkas. Och efter det kan det lika gärna mejlas.
– Ibland sitter vi på var sin soffa någonstans. Ibland träffas vi inte ens, säger hon.

Även Mattias Jersild sitter mycket på fik. Men det gäller att välja sina ställen:
– Som frilans måste man ha extra hög ­integritet och vara mer försiktig med vem som kan tänkas höra och se vad man gör.

Båda tycker dock att speciella kreativa rum där man ska ”sitta och idéa” som finns på en del byråer går bort. Hellre då att jobba så nära den miljö som arbetet handlar om som möjligt.
– När vi jobbade med NK-pitchen satt vi bara på NK:s olika fik. Det var bra, berättar Anna Romson.

Tyvärr inte tillräckligt bra för att frilansnätverket Out of Office, som överraskande bjöds in till pitchen på NK, skulle ro hem uppdraget. Det gick i stället till den mångåriga och månghövdade reklambyrån Garbergs.

Mattias Jersild och Anna Romson hänger inte läpp för det. Vill NK ha en byrå så var deras lösning inte rätt.
– Vi presenterade en idé där vi inte låtsades att vi var en reklambyrå utan det var tydligt att vi var frilansar, säger Anna Romson.
– Men det var en jätterolig pitch att vara med i, säger Mattias Jersild.
– Och lärorik, replikerar hon.

Att ha roligt och att lära sig. Det är den främsta anledningen till att de tog klivet till frilansvärlden efter att ha varit eftertraktade medarbetare i byråvärlden. Anna Romson tog språnget när Leo Burnett slogs ihop med Saatchi & Saatchi 2008.
– Det var en befrielse att bara hoppa utan fallskärm. Jag kände att jag stagnerade på ­byrån, jag lärde mig inte nya saker.

Trots att hon är ensam reklamare i sin firma, Romson reklam och fartygsservice, tycker hon att hon har en uppsjö av kolleger. Nu jobbar hon tillsammans med pr-byråer som Prime, eventbyråer, varumärkesbyråer.
– Det ger mig nya utmaningar och jag lär mig saker hela tiden. Som frilans har jag en annan möjlighet att testa, jobba över disciplingränserna och gå på kundens egentliga problem. Det tar tid för en byrå att förändra organisation och kultur. Som egen är det lättare.

En svårighet som frilansare är att våga säga nej om man har för mycket. En annan att ­behålla självförtroendet om man själv får nej.

Men en lång resa har det varit. Ingen av dem hade velat starta som frilans.
– Jag hade nog inte fixat det utan 18 års ­erfarenhet i ryggen. Jag skulle ju bara till Stockholm och köpa ett par Gul & Blå-jeans, säger Anna Romson.

Då var hon 14 år och fast besluten att hitta en pryoplats i Stockholm för att köpa den tidens coolaste jeans. Anna Romson hamnade på HLR/BBDO.
– Det var en helt annan värld än Mora. Enorm, fantastisk, så cool. Extremt naivt, ­säger hon i dag.

Men där var Anna Romson fast för reklambranschen. Under utbildningen till grafisk formgivare i New York jobbade hon på Hall & Cederquist NY som assistent till Anders Wester och Lars Hall. År 1990 flyttade hon till Stockholm och var byrån trogen i sex år.

Där korsades Anna Romsons och Mattias Jersilds vägar första gången. Vägkorset blev deras första gemensamma kund, kläddesignern Nygårds Anna, fortfarande en gemensam kund.

En kompis till Anna Romson hade just gått ut från Beckmans och brann intensivt för sin egen klädkollektion. Utan pengar bad hon vännen på reklambyrån om hjälp till en förs­ta marknadsinsats ”som måste hålla länge”.

Mattias Jersild hade just ”bevisat sig” och fått flytta upp från rummet i källaren, den obligatoriska startpunkten på Hall & Cederquist, och in i Anna Romsons rum. Eftersom han jobbade mycket med Anders Wester som ständigt var på språng hjälpte han gärna till med Nygårds Annas första katalog, ”Inspirationsboken”, vid sidan om.
– Vi fotade inga kläder. Vi visade saker som inspirerade henne i hennes skapande. Det var fantastiskt kul för det var så bra. Hon har en otrolig förmåga att prata för sin vara, berättar Mattias Jersild.

År 1996 startades reklambyrån Romson av henne tillsammans med Johan Oliviero­, Magnus Ingerstedt, Ola Gatby, Janne Lindfors och Tommy Seidefors. Initiativet kom från Forsman & Bodenfors.
– Sven-Olof Bodenfors ringde och frågade om vi ville starta byrå med dem. De ville ha en Stockholmsbyrå som inte var F&B, säger Anna Romson.
– Vi var rätt naiva och utgick bara från lusten att göra något annorlunda. När det blev en riktig byrå började det kännas jobbigt.

År 2002 såldes Romson till Cole Russel & Pryce och delägarna skingrades. Anna Romson var mammaledig och började året efter på Anders Westers projektbyrå Voice som ägdes av Proventus. Där började också Mattias Jersild.
– Det var en skitbra idé som inte funkade i praktiken, säger han, väger på stolen och skrattar vid minnet.
– Anders Wester hade idén om att starta en ny typ av byrå. Där man inte hade kunder utan enstaka projekt.

Båda betraktar Voice som en förträfflig skrivbordsidé. I verkligheten fick kunden ett väldigt ansvar för att hålla ihop varumärket. Det var ett ansvar som de flesta kunder inte var beredda att ta.
– Man kunde ju inte skylla på byrån …, säger Anna Romson.
– … för byrån hade man redan kastat ut eftersom projektet var slut, fortsätter Mattias Jersild.
– Men det är lite så vi jobbar nu som frilans, fast det är mycket lättare när man är själv, reflekterar Anna Romson och skuggar blicken för solen med handen.

Den goda idén gick ut på att hela tiden förtjäna sin position och få nya projekt enbart för prestationen med det förra, inte på grund av juridiska avtal om reklamleverans.
– Vi hjälpte till exempel Microsoft att paketera deras företagslicenser. Ett stort kommunikativt jobb, men väldigt långt från sidan tre i DN eller en film i TV4, säger Mattias Jersild.

Vodafone blev kunden som slog hål på illusionen. Uppdraget att hitta framtidens kommunikationsbeteende gick lite för bra, enligt Mattias Jersild.
– Vi fick frågan om vi inte kunde göra all deras kommunikation. Plötsligt var Voice en alldeles vanlig reklambyrå.

År 2007 slutade han och började jobba ensam. Då hade Anna Romson hunnit avverka både Brindfors ”för att det var så stort”, och Leo Burnett för att det var en anrik byrå i förfall och ”det vore spännande att försöka bygga upp något igen” efter Voice. Den spänningen stod dock inte den amerikanska ägaren Pub­licis ut med. Leo Burnett tjänade inte nog många miljoner och slogs ihop med Saatchi.
– Jag hade känt att det nog vore spännande att vara frilans, men inte vågat. Nu kom ett bra tillfälle, säger hon.

Mattias Jersild är copywriter i dag, men började som originalare i slutet av 80-talet på den lilla byrån Good Production.
– De jobbade med Appledatorer som ingen kunde riktigt, vilket gjorde att jag fick lära mig. Då fick jag skriva också för på ett litet ställe får alla göra allt. Jag märkte hur mycket lättare jag gjorde bra ifrån mig när jag skrev.

Så det blev copylinjen på Berghs 1990–91. Där gick även Mons Kallentoft och Sara Paborn, båda i dag författare. Själv har han inte haft sådana planer – vem vill jämföras med en framgångsrik pappa?
– I dag känns inte det motståndet längre, men jag är inte heller särskilt intresserad.

I stället började han på Rönnberg & Co 1992.
– Då blev jag lärling till Carl Lewenhaupt. Jag hörde liksom till honom. Det var jättebra för det schwossade förbi en massa stora uppdrag där som man kunde hoppa på.

På Rönnberg & Co jobbade många som hade varit på Hall & Cederquist och Mattias Jersild fick hela tiden höra att han borde jobba där. År 1994 bytte han till källarrummet under trappan på stora fina Y&R-byrån.
– Alla började i källaren på Hall & Cederquist. När jag fick flytta upp flyttade jag in i Annas rum.

Förutom med Nygårds Anna jobbade de inte ihop då. Och när Anna Romson startade Romson drog Mattias Jersild till Lars Liljendahls byrå OCH.
– De hade en väldigt konstnärlig profil med enormt kraftfulla budskap, men var lite svåra att förstå sig på. Byrån fick tre guldägg samma år den startade, minns han.

Där gjorde han Vattenfalls klassiska ”Två hål i väggen” ihop med Lars Liljendahl.

Men så kom Björn Schumacher, som han hade jobbat med på Rönnbergs och HCYR, och hade idéer­ om att starta något eget.

Vad händer om man får vara med från början och sätta en kultur? Det var frågan som byrån Schumacher Jersild Wessman Enander, SJWE (i dag SWE), skulle ge svar på. Inte tillräckligt mycket, blev svaret för Mattias Jersilds del efter fem år.
– Det blev en framgångsrik byrå men mindre egensinnig än vad jag hade hoppats.

År 2003 sålde han sin del och gick till Voice för att experimentera vidare med vad som kan hända om man gör på sitt eget sätt. Fyra år senare fortsatte han resan på egen hand.
– När man frilansar har man möjligheten att komma­ in i olika sammanhang och möta fler människor från olika kulturer. Det är viktigt för mig.

Här sitter de nu.
Med var sin iPhone, i var sin ”liten låda” på fiket, som är kontoret. Egna och ensamma. Samtidigt ett team för de gemensamma kunderna matföretaget Ekolådan och den kära gamla Nygårds Anna. Och med andra uppdrag tillsammans med andra kolleger på var sitt håll.

Anna Romson jobbar bland annat med Milkos nya förpackningar, Nyköpings kommun, SEB. Mattias Jersild gör mycket åt olika designbyråer, Apoteket Hjärtat, olivoljeproducenten Zeta, IKEA och resebyrån Ticket. De jobbar också med enstaka projekt, som lanseringen av färgen Puder åt Alcro i våras.
– En del företag vill inte gå till en byrå med allt. Den lanseringen är en liten budget på en byrå, men för oss är den stor, säger Anna Romson.

Friheten att styra den egna utvecklingen är förstås den stora fördelen med frilanslivet.
– När jag jobbade på Brindfors kände jag alltid att jag misslyckades med att förstå kundens affär som business to business-kreatör. Nu kan jag välja sådana­ projekt och får lära mig av folk som är duktiga på det, till exempel nu ihop med Hulthén Reklambyrå för SEB, säger Anna Romson.
– Och det gäller de flesta reklambyråer som jobbar med konsumentvarumärken. De har problem med att förstå kundens affär.

En risk med frilanslivet är att känna sig osedd och utesluten från branschen. Nätverkande är ett sätt att råda bot på det. Och frilansbranschen är en stor egen bransch.

Det gäller också att lära sig skilja på karriär och yrke, menar de. Ingen av dem känner sig särskilt ”branschiga”, men de älskar sitt yrke.
– Jag hörde konstnären Dan Wolgers formulera det klokt en gång: ”Ibland riskerar karriären att ställa sig i vägen för yrket”, säger Mattias Jersild.

Anna Romson

Ålder: 44 år  Bor: På Skeppsholmen  Bakgrund: Född och uppvuxen i Mora. Två småbröder. Mamma var BVC-sköterska och pappa planingenjör  Familj: Gift med Martin, fartygsbyggare. Barnen Ivar, 11, och Tora 8. Katten Pysen  Fordon: Cykel och båt  Fritid: Tar hand om båten. Åker skidor. Sommarhus i Mora  Spelar: Monopol Blir glad: När jag ser mina barn  Blir arg: När jag inte har ätit ordentligt  Är stolt över: Att jag vågade bli frilans  Dold talang: Jag är extremt duktig på att lacka, vilket är en konst  Förebild: Alla elever som jag har träffat på Berghs Äter gärna: Kålpudding med rårörda lingon och potatis från Ivars land  Last: Glass  Tjänar: Tar ut 23 000 i månaden i lön  Ting som jag inte kan vara utan: Min iPhone  Bästa investering: Min bostad  Reklam som jag hade velat gjort: ICA-filmerna

Mattias Jersild

Ålder: 46  Bor: Radhus Bromma  Bakgrund: Uppväxt i Upplands-Väsby. En bror, mamma operationssköterska, pappa läkare och författare  Familj: Gift med Tin-Tin, förut chef H&M, studerar nu till trädgårdsmästare, Nils, 9, Ingrid, 7  Fordon: Vespa & t-bana  Fritid: Har countryband med bland andra Pontus Holmgren (Pontus & Amerikanerna)  Spelar: Gitarr  Blir glad: Barnen, och berättelser Blir arg: När tekniska grejer pajar  Är stolt över: Min familj, och att jag kan skriva  Dold talang: Jobbat som grafisk formgivare  Förebild: Mattias Åkerberg och Lennart Hellsing­  Äter gärna: Hängmörad entrecote, egenhändigt stekt  Last: Internet  Tjänar: Tar ut 25 000 kronor från enskilda firman  Ting som jag inte kan vara utan: Min iPhone  Bästa investering: Pappa­ledighet och Appleaktier  Reklam som jag hade velat gjort: ”Rolighetsteorin”

Ulrika Fjällborg

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.