Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag04.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Reklam

Sexåriga flickan går förbi sexistisk reklam varje dag – fick honom att rasa

Publicerad: 2 Juni 2016, 08:56

Peter Svensson och hans bild på sexåriga Manja framför reklamskylten.

Foto: Sofia Runarsdotter och Peter Svensson

Peter Svensson undrar hur Stockholms Stad kan tillåta sexismen i ett Facebokinlägg som delats 5 000 gånger. Sveriges Kvinnolobby uppmanar nu kommunenen att ta kritiken på allvar.


Ämnen i artikeln:

Sveriges KvinnolobbyStockholms Stad

"Hej Stockholms stad, på bilden ser ni Manja 6,5 år. Nej inte hon på reklamtavlan, utan flickan framför med katten på tröjan, det är Manja. Hon passerar den här reklamtavlan och flera andra varje dag."
Så inleder Peter Svensson ett inlägg på Facebook där han ifrågasätter att att kommunen tillåter bilder på retuscherade kroppar som förmedlar skeva ideal och reproducerar både könsmaktsordning och idén om att utseende betyder lycka.

Inlägget, med bilden som föreställer hans sambo Nina Rungs dotter Manja, har skapat stort engagemang och i skrivande stund fått över 5 000 delningar och dryga 14 000 likes. Peter Svensson riktar sig till Stockholms stad och undrar hur kommunen tänker.

Stockholms stad, hur tänker ni?
– Vi har ett tydligt avtal med de som leverar reklam på Stockholms marknad, säger Anders Porelius, pressansvarig på Trafikkontoret, fortsätter:

– Avtalet stöttar sig också i marknadsföringslagen – och leverantörerna ska enligt den inte diskriminera eller nedvärdera utan verka för god marknadsföringssed. Skulle det vara så att man inte följer lagen så ser vi till att reklamen försvinner.

Men i det här fallet är inte kommunen en tillsynsmyndighet, menar Anders Porelius.
– Så vi måste förlita oss på att lagarna och reglerna fungerar och följs. Vi har inte fått något klagomål inskickat om den här reklamen så i någon mån tycker jag ändå att systemet fungerar. men det här är självklart en väldigt viktig debatt, om hur man får olika upplevelser av information, säger han.

Men i Trondheim har man nyligen beslutat att förbjuda reklam med lättklädda, objektifierande, retuscherade och stereotypa modeller. Det kan ju ni också göra.
– Fast då går vi in på en fråga som är större, dels pratar vi då om reklammarknaden. Vi på trafikkontoret har inte på bordet att gå in och reglera reklammarknaden. Det är upp till våra politiker. Det vi kan göra är att prata om de här etiska spelreglerna och de här frågorna internt – och det ska vi göra i höst.

Samtalen kan enligt honom komma att leda till justeringar av formuleringar i avtalet som kan göra lagen ännu tydligare.
– Vi kan säkerställa att vi inte får den här typen av debatt – att folk på stan inte går och tycker att bilderna inte är okej. Vi kan ju använda det som styrmedel till att titta ännu mer på våra avtal, så att de är tydliga nog. Jag har inte lusläst avtalen just nu, men det ska vi titta på. Vi tar det här på fullaste allvar.

Clara Berglund, generalsekreterare på Sveriges Kvinnolobby som driver kampanjen Reklamera mot sexistisk reklam i offentliga rum, menar att skeva ideal och könsdiskriminerande reklam förstärker och upprätthåller ojämställdheten i samhället.
– Varken små barn eller någon annan ska behöva se sådant när de rör sig i det offentliga rummet. Det här påverkar barnens syn på sig själva, om vad som är viktigt vad gäller deras utseende. Vi vet att många flickor mår dåligt av bilderna på retuscherade kroppar, framförallt när de blir äldre, säger hon.

Clara Berglund vill se lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam.
– Det har alla nordiska länder utom Sverige.

Nyligen beslutade som sagt Trondheim kommun att förbjuda objektifierande reklam på offentliga platser. Det tror Sveriges Kvinnolobby kan vara ett alternativ även för Stockholms Stad.
– Jag tror absolut att kommuner kan ta ett större ansvar när det gäller reklamytor de äger i kollektivtrafiken och runt om i staden. På samma sätt som man säger nej till andra kampanjer bör man kunna säga nej till könsdiskriminerande och sexistiska sådana. Och när man får ett förbud kan man också börja dra rikslinjer för vad som är könsdiskriminerande och inte, vilket kan hjälpa både annonsörer och jämställdheten i samhället.

Ja, var drar man gränsen?
– Det behöver man titta på. Det finns en färdig utredning som förbereder lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, som förra regeringen lade i byrålådan. Jag tror absolut man kan sa en sådan gräns, men det får inte ske godtyckligt. Just nu är det Reklamombudsmannen som är branschens eget organ, men de kan inte ge sexistisk reklam någon påföljd. Därför behövs lagstiftning av en objektiv part.

Nedan kan du läsa hela inlägget av Peter Svensson.

Mårten Färlin

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.