"Valaffischerna är som dopp i grytan på julafton"

Sedan valaffischerna för några veckor sedan spikades upp runtom i landets städer har det gnällts ordentligt. Intetsägande, utbytbara budskap och låg kreativ höjd har det skanderats inte bara från kräsna kreatörer utan även från de breda folklagren. Samtidigt visar en undersökning från Novus att 45 procent av svenskarna är trötta på den politiska reklamen.

I en alltmer digitaliserad valrörelse lägger dock partierna allt mindre pengar på valaffischering och flyttar istället budgeten till digitala medier, samma utveckling som även drabbat valkampanjerna i printmedier. Men även om affischerna i dag inte spelar lika stor roll som tidigare är de på grund av sin konstanta närvaro i storstadsområdena ständigt föremål för debatt.

Bengt Johansson, professor vid Göteborgs universitet, har tillsammans med några kollegor forskat på just valaffischer och deras funktion i valrörelserna.

– Affischerna är lite som dopp i grytan på julafton. Även om ingen äter ska de av tradition finnas där, berättar han för Resumé.

Inte heller Bengt Johansson är av uppfattningen att valaffischerna har speciellt gott rykte, speciellt bland kreatörer. Förr i tiden var det många konstärer och framstående kreatörer som var med och tog fram affischer åt partierna.

I dag menar Bengt Johansson att de främst fungerar som en signal till väljarna om att det är val. Det är även viktigt för partiernas kampanjarbetare att få någonting att samlas kring och något de kan tävla i mot de andra partiernas kampanjmaskiner.

Vid sidan av vissa lokala valaffischer, som exempelvis att centrum borde få en hälsocentral, menar kritiker att budskapen från partierna består av plattityder.

Varför upplever många att budskapen på affischerna är intetsägande?

– Ska man gå ut med en nationell kampanj måste man vara försiktig med att inte störa bort någon eller att frågan ska bli inaktuell. Råkar någon politiker säga någonting dumt som gör att man inte kan ha dem kvar blir det dessutom en hel del affischer att plocka ner, säger Bengt Johansson.

Enligt Bengt Johansson är partier som befinner sig på ytterkanten ofta lite vassare i sina affischbudskap än de som befinner sig i mitten. Ett undantag är Sverigedemokraterna vars affischer enbart pryds av "SD 2018".

Men har affischerna ingen påverkan på väljarna?

– Det är ingen som tror att man väljer parti efter vilka som har bäst affischer. De kan ha effekt när det gäller enskilda politiker som jagar personkryss och möjligtvis för lokala partier.

En trend som Bengt Johansson dock lagt märke till är att politikerna på affischerna i årets valrörelse är alltmer aktiva istället för att endast synas i en statisk halvfigur. Bland annat syns en joggande Ulf Kristersson tillsammans med sin dotter och Jonas Sjöstedt är ute och tar selfies med väljare.

– Min gissning är att man försöker visa på mer autencitet genom att vara ute och göra saker.