Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sociala medier

Polisen som gråter på Tiktok väcker kritik: ”Gör en klickraket när de upplever sin största tragedi”

Publicerad: 22 september 2022, 13:34

Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT + Skärmdump från Tiktok

På Tiktok beskriver en gråtande polis hur svårt det är att lämna ett dödsbud till föräldrar vars barn har dött. Det känslosamma inlägget väcker kritik och lyfter återigen frågan om polisens hantering av sociala medier. ”Jag vill gärna se att Polisen centralt ser över hur poliser får använda sig av sociala medier i tjänsten”, säger civilrättsexperten Mårten Schultz.


Ämnen i artikeln:

PolisenToppnyheterMårten Schultz

På sociala medier har ett klipp på en gråtande polis blivit uppmärksammat. Videon lades upp på Tiktok av användaren @piteemma, som arbetar som polis i Piteå. I videon hörs sorgsen musik och polisen gråter. I beskrivningen skriver hon: 

”Lämna DÖDSBUD 🪦🥀 Ett av de svåraste jobb vi ställs inför är att lämna dödsbud till anhöriga. I detta fall får föräldrarna budet att deras barn avlidit💔 #polis #police #policewoman #dödsbud #sorg #polisenpite #sweden #blipolis”

I kommentarsfältet på Tiktok har många reagerat med hjärtan och stöd, men videon har också fått kritik och många ifrågasätter om det är lämpligt att en polis lägger ut något så känsligt. Twitterkontot @YB_Sodermalm drivs av polisen Viktor Adolphson, som själv fått kritik för sin närvaro på sociala medier. Även han är kritisk till videon.

Du missar innehåll i denna artikel på grund av dina cookie-val. Kontrollera dina inställningar och dubbelkolla om Twitter är blockerad under “Visa våra partners”.

Polisers närvaro i sociala medier är ett omdiskuterat ämne. På Dagens ETC har man sammanställt flera gånger då känsliga eller till och med kränkande inlägg synts på sociala medier. Polisen har många gånger satsar på att synas på sociala medier, bland annat med serien ”Ingripandepoliserna” som syntes på Instagram. Men kampanjen fick mängder av kritik, bland annat från polisforskaren Stefan Holgersson, och plockades ner.

LÄS MER: Forskare kritiserar polisens pausade kampanj: ”Speglar inte vad poliser gör”

En annan som är kritisk till inlägget med den gråtande polisen på Tiktok är Mårten Schultz, professor i civilrätt och sedan tio år tillbaka ordförande för Institutet för Juridik och Internet.

Du missar innehåll i denna artikel på grund av dina cookie-val. Kontrollera dina inställningar och dubbelkolla om Twitter är blockerad under “Visa våra partners”.

Hans uppfattning är att poliser generellt bör vara försiktiga med influencerliknande inlägg, i synnerhet när de är i till tjänst och bär uniform.

– Att göra inlägg som är överdrivet känslosamma och uppviglande hänger i mina ögon inte ihop med polisens ställning i rättsystemet, i samhället och den plikt som det innebär att vara polis. Jag går in i den här diskussionen ur ett juridiskt och rättsstatligt perspektiv. Ingångsvärdet är att den här typen av influencerfiering av polisyrket riskerar att påverka förtroendet negativt.

Han bedömer att det aktuella inlägget på Tiktok är extra problematiskt om poliskvinnan är i tjänst och står i begrepp att lämna ett dödsbud till föräldrar vars barn har dödats.

– Då blir det här inlägget i sig något som föräldrar kan ta skada av och även leda till skada i rättslig mening. Den enskilda polisen gör en klickraket när de upplever sin största tragedi.

Sedan många år tillbaka har kontot @YB_Sodermalm gett en inblick i polisyrket via polismannens Viktor Adolphsons Twitter, Instagram och Facebook. Mårten Schultz ser en stor skillnad mellan @YB_Sodermalm:s närvaro på sociala medier och de influencermanér som präglat många uppmärksammade videoinlägg från enskilda poliser på senare år.

– @YB_Södermalm beskriver yrkesverksamheten och ibland känsliga situationer, men det görs hela tiden med en grundläggande värdighet och försiktighet gentemot andra människor. Viktor gör ett mycket gott arbete för Polisen. Det är en helt annan sak än den typen av känsloyttringar som vi ser i det aktuella inlägget.

Resumé har de senaste åren, i flera artiklar, rapporterat om poliser som har brustit mot Polismyndighetens egna riktlinjer. Dessa övertramp har även skett via myndighetens officiella kanaler. I vissa fall har poliser gjort sig skyldiga till brott såsom, olagliga integritetsintrång, genom att sprida bilder eller filmer på brottsmisstänkta som befinner sig i utsatta situationer. Justitieombudsmannen (JO) har vid flera tillfällen uttryckt kritik mot enskilda polisers inlägg på sociala medier.

Läs Resumés granskning av Polismyndighetens kommunikation här:

Granskning: Siffertrix, skönmålning och sekretess som strategi – så vaktar Polisen sitt varumärke

41 journalister om polisens kommunikation: ”Problematiskt ur en demokratisk synvinkel”

Sekretess och framgångskommunikation: ”Politiker får inte rättvisande information”

Lasse Wierup: Man måste vara beredd på att kommunikatörerna far med osanning

Polisens presschef Varg Gyllander: Man granskar polisen för lite

Mårten Schultz bedömer att Polismyndigheten borde se över sina riktlinjer för sociala medier och göra större utbildningsinsatser kring det regelverk som gäller.

– Jag vet inte om det här inlägget bryter mot regelverket, men det skaver i alla fall mot det. Jag vill gärna se att polisen centralt ser över hur poliser får använda sig av sociala medier i tjänsten, främst för att värna om uniformens värdighet 

Resumé har varit i kontakt med Polisens mediecenter, som inte kan svara på frågor utan hänvisar till ett skriftligt uttalande där man hänvisar till individens rätt till yttrandefrihet, men att man som myndighet rekommenderar att anställda inte använder uniform eller andra symboler kopplat till yrket i sociala medier. Frågan kommer tas vidare internt, skriver man vidare. 

”Polisen har ett tydligt regelverk kring myndighetens officiella närvaro på sociala medier, men kan generellt inte ha synpunkter på anställdas privata konton eller vad de postar där. Den enskildes grundlagsskyddade yttrandefrihet sträcker sig väldigt långt och det inkluderar att få uttrycka åsikter även om dessa inte är i linje med myndighetens hållning. Däremot finns det i polisförordningen krav på hur anställda inom Polismyndigheten bör uppträda. Det finns också regler kring hur man som anställd får använda sin polisiära utrustning, och en tydlig rekommendation att inte använda uniform eller polisens symboler i samband med att man till exempel via sociala medier uttrycker sina privata åsikter. Om en polisanställd bryter mot dessa regelverk kan exempelvis närmaste chef agera för att korrigera ett felaktigt beteende. Bryter man mot lagen så kan man, precis som vem som helst, bli föremål för en utredning. Att det i fall som dessa finns en uppenbar risk att allmänheten inte uppfattar skillnaden mellan våra officiella konton och enskilda polisers privata konton och att det kan påverka deras förtroende för myndigheten är uppenbart. Vi kommer därför att ta frågan vidare internt.”

Alicia Price

Reporter

alicia.price@resume.se

Andreas Rågsjö Thorell

Webbredaktör

andreas.thorell@resume.se

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.