onsdag8 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Strategi

72 frågor branschen vill ha svar på – så maxar du ditt inhousebygge

72 frågor branschen vill ha svar på – så maxar du ditt inhousebygge

Hur downsizar man sin inhouseavdelning på bästa sätt? Hur upsizar man? Och hur skapar man effektiva samarbeten mellan inhousebyrån och den externa byrån? 19 branschexperter svarar på frågor om hur de har lyckats med sin inhouseavdelning.

Publicerad: 9 december 2022, 12:30

Ämnen i artikeln:

Zeke TastasHanna BelanderSveriges RadioKaperoHappy SocksFlygresor.seTreSystembolagetAvanzaArlaNyheter

Hanna Belander (Nordax Bank), Thomas Kussoffsky (Smarteyes), Zeke Tastas (Fairlo), Anna Dahlsten (Systembolaget), Christopher Constantien (Folksam) och Elisabet Heinrich (Beijer Bygg) är några av experterna som svarar på frågor om inhouse.

Foto: Pax Engström Nyström.

Innehåll

Förra veckan höll Resumé och Dagens Media det gemensamma heldagsseminariet ”Inhouse Summit” där vi diskuterade vilka utmaningar och möjligheter som finns för de företag som tar hem produktion och kommunikation. På scen fanns några av Sveriges främsta på området, för att dela med sig av sina erfarenheter och lärdomar.

Efter varje session fanns möjlighet för publiken att ställa frågor. Det var ett sådant stort intresse att tiden inte räckte till. Därför har vi beslutat att ta vidare publikens frågor och ställa dem till deltagarna i efterhand.

Här kommer de – 72 frågor och svar:

Beijer Bygg: Vad krävs för att kunna prioritera nyfikenhet och kreativitet framför normen?

Elisabet Heinrich.

Foto: Pax Engström Nyström

Beijer Bygg identifierade en lucka när det kom till medier som riktar sig till deras målgrupp, professionella hantverkare. Insikten fick bygghandelskedjan att starta sina helt egna kanaler i form av podd, youtube och bokutgivning. Marknads- och kommunikationschefen Elisabet Heinrich berättade hur de gick tillväga – och framhöll vikten av mod, att våga testa och att alltid rikta sig mot målgruppen.

Här är publikens frågor – och Elisabet Heinrichs svar:

Har ni sett någon effekt i försäljningen som kan härledas till podd eller Youtube?
– Våra egna kanaler är en del av många andra delar kring vår payoff; Bygger Dom Som Bygger. Sedan den lanserades så har vi tagit stora kliv både i omsättning, varumärkeskännedom och kring vår kundnöjdhet, NPS och många andra delar. Vi kan se att våra kanaler har stor räckvidd i branschen, vilket så klart påverkar Beijers varumärke. Dock svårt att göra en direkt koppling till påverkan på försäljningen. Men i relation till annan marknadsföring så har vi en mycket bättre CPV i våra egna kanaler.

Vad var det viktigaste för att kunna tänka utanför boxen och våga vara så modiga. Hade ni värderingar eller en varumärkesplattform som stöttade det?
– En avgörande faktor var att Beijer beslutade sig för att rikta in sin huvudmålgrupp mot B2B, det vill säga proffshantverkare, och att det samtidigt sattes en ny strategi för detta.

En annan viktig del var att ledningen var involverade i processen och besluten. Det gjorde lanseringen och jobbet med att sätta kanalerna enklare – vi visste att vi kunde utmana våra tidigare ramar för att skapa något nytt.

Hur ska ni komma närmare era sponsorer? Har du något konkret du kan dela nu?
– Integrera dem ännu mer i våra avsnitt, låta dem komma närmare innehållet och deltagarna. Det ger ett ökat värde både för innehållet och sponsorerna då de starkare förknippas med den typ av innehåll som kanalerna består av. Det är en stor vinst för dem eftersom innehållet är uppskattat av tittarna.

Återanvänder ni materialet i andra kanaler också?  Till exempel i sociala medier, display eller på er egen hemsida?
– Absolut, vi använder materialet i sociala medier där vi klipper ut korta teasers och annonser med highlights från inspelningarna. Både från podden och youtubekanalen. Vi plockar också ut bilder för att använda i display, affischer, stortavlor utanför våra varuhus och på vår webbsida.

Många byggbolag jobbar med att stoppa machokulturen i branschen. Använder ni detta forum för den typen av frågor/högre syfte?
– Beijer jobbar starkt med schyssta värderingar och självklart vill vi att de även ska genomsyra våra egna kanaler. Kanalerna är starkt humordriva med ett satt typ av innehåll och är inte tänkta för att hantera denna typ av frågor aktivt, men däremot tycker vi att det är viktigt att vi agerar efter goda värderingar i produktionen.

– En viktig faktor är programledaren Klas som är väldigt omtyckt, sympatiskt och en schysst förebild för många hantverkare. Med honom som programledare vet vi att vi får en schysst tonalitet och innehåll. Vi jobbar aktivt med att få in fler kvinnor i produktionerna, vi har haft med hantverkare som har haft sin bäbis med i studion för att han inte fått barnvakt, vi är noga med bakgrundskoller och tar alltid in en brief på de storys som gästerna vill berätta. Det här är exempel på hur vi ser att vi kan vara med och påverka en kultur utan att aktivt lyfta frågorna.

Vad var det mest effektiva sättet att marknadsföra er podd när ni skulle bygga en publik/lyssnarskara?
– Beijer har en stark relation till väldigt många hantverkare som ligger precis i målgruppen vilket underlättade mycket i lanseringen av kanalerna. Exempelvis så bjöd alla våra varuhus i hela landet in till releasefest när vi lanserade. Där fick det stor spridning och synlighet bland våra kunder. Att använda sig av en stark profil som programledare gör också jobbet med att få genomslag via pr enklare, samt att vi kan dra nytta av dennes kanaler och stora följarskara. Sedan använder vi våra befintliga kanaler, som webbsida, nyhetsbrev affischer i butik, digitalt riktade annonser, riktade annonser i Sociala medier. Vi gjorde och gör också regelbundet annonseringar via andra poddar som ligger i vår målgrupps intresse.

Hur lång tid tog det från dagen när idén om podden föddes till första avsnittet?
– Det gick ganska snabbt, cirka två månader. Podd är en ganska enkel produktion och vi jobbar alltid genom att testa oss fram. Så vi provade, justerade, och provade igen, tills vi hittade en form vi och lyssnarna trivdes med.

Inhouse AB: Säkerställ att din avdelning har rätt personer med rätt kompetenser, inte för många, inte för få men ändå med flexibilitet

Sandra Pettersson.

Foto: Pax Engström Nyström

Inhouseavdelningens uppdrag har förändrats under de senaste tio åren, från att varit en produktionsenhet till att idag leverera strategiska kreativa lösningar. Förändrat uppdrag ger krav på andra typer av kompetenser. Sandra Pettersson på Inhouse, partner på Inhouse Summit, pratade om hur man gör en kompetensinventering. Centrala frågeställningar alla bör ställa sig är:

■ Har vi rätt antal resurser utifrån vårt uppdrag i dag och i framtiden?
■ Har vi rätt befattningar på avdelningen utifrån vårt mål och vision?
■ Har vi rätt kompetenser för vårt uppdrag på kort och lång sikt?

Här är publikens frågor – och Sandra Petterssons svar:

Vilka sitter i styrgruppen för vilka uppdrag som tas in?
– På de flesta inhouseavdelningar är det oftast inhousechefen eller liknande tjänst som tar emot uppdragen och bedömer om de ska läggas ut eller produceras på inhouseavdelningen. Flera inhousebyråer har en styrgrupp som arbetar med frågor som driver inhousebyrån framåt. I denna grupp sitter oftast marknadschefen, inhousechefen och kreativ ansvarig.

Vi är ett tvärfunktionellt team, men rapporterar till olika gruppchefer. Tips på hur vi får ihop arbetet med ibland krockade agendor?
– Att ha ett tydligt uppdrag och mål för hela avdelningen där alla gruppchefer är överens om varför finns er funktion och vad ska ni leverera underlättar att det inte blir olika agendor.

Alla är ute efter talang men nu går vi samtidigt in i en lågkonjunktur där man tvingas skära ner på sina avdelningar. Vi har redan sett det på hajpade bolag som Klarna, Na-kd och Daniel Wellington. Vad har du för tips för de chefer som nu förlorar personal?
– På en förändrad marknad behöver chefen ha kontroll vilka kompetenser och onyttjade kompetenser som finns på avdelningen. Genomför en kompetensinventering på befintlig personal. Budgetera för att konsulter vid toppar och kompetensbrist. Kompetensutveckla befintlig personal.

Den yngre generationen har en annan approach än den äldre när det kommer till vad man förväntar sig i form av lön och förmåner. Hur ska man hantera det, tycker du?
– Det är vårt ansvar som arbetsgivare att försöka hålla en lönenivå som är anpassad utifrån vilka ansvar och befogenheter rollen har:

■ Tydlighet vid intervju vad som förväntas i rollen.
■ Tydlighet vad som förväntas när det gäller distansarbete.
■ Hur ser löneutvecklingen och lönenivåerna ut på företaget?
■ Vilka förmåner erbjuder ni som företag?

Det pratas ofta om önskan att få till sprudlande arbetsgrupper över gränserna mellan inhouse och externa byråer. Hur får man till det?
– Om man ska få till det bästa samarbetet mellan beställare – inhouse – extra byråer krävs det att marknadschefen verkligen vill få till samarbetet. Och tydlighet över vem som gör vad, tydliga processer vid överlämning och att få till ett lag (inte vi och dom) för att få till det krävs det att man har tillit och litar på varandra och att man lär känna varandra. Exempelvis när marknadschefen ska briefa för en ny kampanj som ska läggas ut och produceras internt så är både externa byråer och inhousebyrån med. Vid presentation är alla med.

Panel 1: Tydligt uppdrag för tydliga resultat

Linnéa Kihlström (chefredaktör på Dagens Media), Jonas Lundquist (marknadsdirektör på Tele2 Sverige), Christopher Constantien (marknadschef på Folksam) och Mikael Lenneryd (CMO på Apoteket).

Foto: Pax Engström Nyström

För att resultaten ska bli de önskade behövs en tydlighet i uppdraget. Det var panelisterna Jonas Lundquist (marknadsdirektör på Tele2 Sverige), Christopher Constantien (marknadschef på Folksam) och Mikael Lenneryd (CMO på Apoteket) överens om. Om inte riskerar man nämligen att få göra om – för att göra rätt.

Här är publikens frågor – och panelisternas svar:

Vad för verktyg anser ni är nödvändiga för en framgångsrik inhouse-avdelning?

Mikael Lenneryd: ”Apoteket har tagit fram tydliga arbetsprocesser och briefmallar för beställningar och jobb riktade till inhouse-avdelningen. Det kreativa teamet jobbar med Adobe Creative Cloud, utöver det inga specifika verktyg kopplade just till inhouse-verksamheten.”

Jonas Lundquist: ”På Tele2 har vi lagt ned en del tid på att ta fram briefmallar som är enkla att använda. Dessutom har vi verktyg för att samla brand books, riktlinjer, tillgångar och arbeten för gemensam åtkomst. Vi har naturligtvis interna mätverktyg för personalengagemang. Om kreativ programvara menas så är det för Tele2 standardverktyg som det som ingår i Adobe Creative Cloud men även DaVinci Resolve och Cinema 4D. Dessutom använder vi exempelvis Bannerflow och Zeta Display.”

Christopher Constantien: ”Den kreativa briefen är vårt viktigaste verktyg för att nå framgång som Inhouse-avdelning. Den lyfter på ett konkret sätt perspektivet och visar uppdragsgivaren att kommunikation inte bara är något nice to have utan en avgörande del för att lösa problemet/utmaningen. Ett annat viktigt verktyg vi har är en PPT-presentation om Marknad, en sorts intern företagspresentation som beskriver vilka vi är, vad vårt uppdrag är, hur vi jobbar etc. Den hjälper oss att samlas kring vad vi är till för och ger oss ett konkret verktyg att jobba med för att marknadsföra oss internt och skapa förståelse för vilken roll vi spelar för företaget i stort.”

Jobbar alla tre företag med inhouse för BÅDE varumärke och taktisk konvertering, eller bara det ena området?

Mikael Lenneryd: ”På Apoteket jobbar vi med båda områden, då det till viss del är olika sidor av samma mynt.”

Jonas Lundquist: ”På Tele2 jobbar vi både med att bygga varumärke och taktiskt konvertera. Vår filosofi är en hel del enheter verkar inom båda områdena.”

Christopher Constantien: ”Ja vi verkar inom båda, vårt uppdrag är att säkerställa en kommunikativ helhet.”

Trendspaningar för 2023?

Mikael Lenneryd: ”Kunder kommer generellt att ha en tunnare plånbok givet räntehöjning, inflation och ökade energipriser. Inom apoteksbranschen och egenvård är det viktigt att ha ett sortiment som möter kundens ändrade köpmönster. Inom receptbelagda varor är priskänsligheten lägre.

Kan se marknadsavdelningar satsa mindre på martech – utmaningar med att samla, strukturera och aktivera data (och få önskvärda effekter), inhouse av reklambyråfunktioner landar i större utsträckning i hybridlösningar (beroende på vilket behov och utmaningar man har som bolag – inhouse löser inte alla problem), varumärkesbyggade kommunikation kommer sannolikt att minska till förmån för taktisk/utbudskommunikation där varans pris blir allt viktigare -> hållbara/ekoprodukter som generellt är dyrare blir bortvalda i större utsträckning (både av konsument och annonserande bolag).”

Jonas Lundquist: ”Inte minst med tanke på risken för en annalkande lågkonjunktur så tror vi på Tele2 på fortsatt strömning mot in-house med ännu mer dynamiskt och automatiserad produktion samt mer och mer AI-lösningar.”

Christopher Constantien: ”Utöver de mer uppenbara utvecklingarna i den ständigt pågående digitaliseringens spår (ex. automatisering, AI, personalisering) så tror jag på att design kommer få allt mer utrymme som område och verktyg för att skapa en sammanhållen kundupplevelse.”

Hur stora är era respektive avdelningar?

Mikael Lenneryd: ”På Apoteket är vi knappa 20 personer (marknadskommunikation, pr och kommunikation och kundlojalitet), exklusive kundservice som ligger inom marknadsavdelningen.”

Jonas Lundquist: ”Marknadsavdelningen på Tele2 består av cirka 40 personer.”

Christopher Constantien: ”Marknadsavdelningen på Folksam består av cirka 30 personer.”

Vad är anledningen till att man har valt inhouse istället för externa byråer?

Mikael Lenneryd: ”Apoteket ville få ihop varumärkesbyggande och taktisk kommunikation, snabbhet, flexibilitet och kostnadseffektivitet i framtagandet av material/kampanjer samt en större närhet mellan affär, marknadsstrategi och varumärke/kommunikation. Utifrån personaldimensionen engagemang och stolthet.”

Jonas Lundquist: ”För Tele2 har de främsta anledningarna varit; kontroll, tids- och kostnadseffektivitet samt att kreatörer lever mycket närmare varumärkena. Dessutom är det roligare och skapar större stolthet för personalen.”

Christopher Constantien: ”Närheten till och förståelsen för affären, organisationen och verkligheten gör att Inhouse-funktionen blir allt mer viktig. Det handlar om att få grepp om hela varumärkesupplevelsen. Med det sagt tror vi mycket på att ständigt fylla på med inspiration utifrån för att fortsätta utvecklas, växa i tankarna och skapa perspektiv.”

Intressant med sparringduo hos Folksam! Vad konkret är deras uppdrag och hur bidrar de?

Christopher Constantien: ”Vår externa kreatörsduo ger oss ett värdefullt utifrånperspektiv och coachar och sparrar våra kreatörer i det kreativa arbetet. Detta sker både på en generell nivå och i konkreta kommunikationsaktiviteter som exempelvis produktionen av våra reklamkampanjer. Enligt den önskvärda och klassiska formeln 1+1=3 tror vi på att det är i denna ömsesidiga dialog som nya tankar och perspektiv kan skapas.”

Avanza: Framgångsreceptet bakom content marketing-strategin

Rebecka Meijer.

Foto: Pax Engström Nyström

På Avanza försöker inhouseteamet vara agila i alla delar av innehållsprocessen som rör content marketing, berättade marknadschefen Rebecka Meijer på Inhouse Summit. Hennes team försöker jobba som en redaktion och tipsen till andra som vill jobba agilt är:

■ Börja smått
■ Testa, testa och testa och testa allt!
■ Kan du, så satsa i lågkonjunktur.

Här är publikens frågor – och Rebecka Meijers svar:

Är det ni som tar fram marknads- samt kampanjplan? Eller får ni input och beställningar på aktiviteter från verksamheten?
– Ja, vi i marknadsteamet producerar löpande innehåll till marknadsaktiviteter och sätter kampanjstrategier, på såväl kort som lång sikt. Då vi jobbar med en produkt som ständigt förbättras och utvecklas är det dock självklart att ha en nära relation till samtliga team internt, i synnerhet utvecklingsteamen, för att vara ajour med nya releaser för att kunna presentera och förklara dessa för alla våra användare. Men i slutänden är det alltid vi som dagligen jobbar med kommunikation och marknadsföring som sätter helheten, på såväl strategi- som innehållsnivå.

Berätta mer om hur ni sourcar trenddata från Google? Vilka verktyg använder ni?
– Vi har först och främst en dedikerad resurs i teamet som jobbar med trendspaningar av olika slag. Det har hjälpt oss väldigt mycket i det dagliga arbetet och i planeringen av content och budskap. Google Trends är förstås ett måste, och för att lyckas där krävs viss erfarenhet och förkunskap kring branschen du verkar inom. Utöver det använder vi oss av flera olika källor och verktyg. Vi har vidare olika arbetssätt för att hitta trender, såväl digitala trender som IRL-trender.

Att få folk att börja spara är en utmaning i sig, men hur (eller varför) ska målgruppen välja just att spara hos er?
– Först och främst vill vi att folk ska bry sig om sina pengar. Det tycker vi är viktigare än att tjata om varför vi på Avanza är så bra. Därför försöker vi utbilda, guida och stötta så mycket som vi bara kan, för att på så sätt inspirera till att börja spara på börsen. Om vi kan lyckas få människor att förstå fördelarna med ett långsiktigt sparande, varför det är kul och viktigt, då tror vi att de hittar till oss i slutänden.

Hur kommunicerar ni ut er USP som företag (än att bara uppmana folk att börja månadsspara)?
– Självklart gör vi ren varumärkesstärkande annonsering också, till exempel i TV och banners, där vi lyfter fördelarna med att spara hos oss. Då lyfter vi vårt starterbjudande, våra egna Avanza-fonder eller andra tjänster och produkter som vi är stolta över. Men vi försöker att inte upplevas som säljiga, det vill vi inte vara, vi vill i första hand stötta och utbilda till att börja spara samt lyfta fram funktioner i vår produkt som förenklar privatekonomin.

Hur jobbar ni med att kvalitetssäkra ert innehåll som ni publicerar på sajten?
– Det korta svaret är att vi har en redaktionell struktur. Vi har skribenter med spetskompetens inom olika områden samt redaktörsliknande roller som kvalitetssäkrar det content som sedan produceras. Men för att hålla ihop tonaliteten är det viktigaste det faktum att vi jobbar nära varandra så att vår kommunikation känns enhetlig på hela sajten, eller i vilken kanal det nu gäller. Självklart kanalanpassar vi, men tonaliteten ska kännas igen. En stor del av det innehåll vi producerar baserar vi på statistik från vår kundbas på 1,7 miljoner kunder, vilket gör att vi kan ta fram mängder av utbildande och inspirerande innehåll som visar på hur sparande ser ut i verkligheten.

Hur stor del är SEO av ert arbete?
– SEO är väldigt viktigt och något som finns med oss dagligen. Avanza Akademin är till exempel en SEO-maskin som är utformad för att på riktigt hjälpa och vägleda besökarna. Där säljer vi inte in oss själva utan fokuserar på att kortfattat och enkelt förklara ekonomi- och börsrelaterade termer. För att lyckas med SEO måste man såklart förstå de tekniska bakomliggande faktorerna för hur man presenterar sitt innehåll – men man måste också tänka på vad man skriver. Därför försöker vi alltid skriva rakt, tydligt, korrekt och unikt. Även om glimten i ögat alltid finns där.

Hur ofta är det nytt ämne?
– Så ofta som något relevant händer, som berör sparande och investeringar på något sätt. Vilket är i stort sett hela tiden. För oss är det en självklarhet att vårt innehåll och vår marknadsföring följer med i nyhetsflödet, samhällsekonomin och geopolitiken. Vi tror på att hela tiden utveckla det vi gör utefter vad som är mest aktuellt, men självklart med en twist som gör det relevant för just vår målgrupp.

Agilt i all ära men finns det inte risk att organisationen blir uttröttad om allting alltid är uppe i luften?
– Det kan vara ett högt tempo ibland, men det är också en del av det vi tycker är roligt. Som arbetslag är vi väldigt sammansvetsade och har högt i tak vilket gör att det finns det utrymme för många olika idéer och snabba puckar. Vi gillar ju det vi jobbar med vilket gör dagarna intressanta, kanske framför allt när det går undan. Men absolut är det en fördel att tycka om att det händer mycket om man jobbar på vår marknadsavdelning.

Har ni möjlighet att välja att gå utanför Inhouse?
– Om vi hade velat finns såklart möjligheten att gå utanför Inhouse, men för oss finns det inget egenvärde i det. Vi som jobbar här känner vår tonalitet, vår produkt och framför allt våra kunder utan och innan, och det tror vi är vår styrka när det kommer till att nå fram med kommunikation och marknadsföring. Den förståelsen och närheten till målgruppen tror vi är betydligt svårare att nå genom tex. en byrå.

Systembolaget: Lönsamma tvärfunktionella team

Anna Dahlsten (chef kommunikationsutveckling) och Anna Olvenmyr (chef design).

Foto: Pax Engström Nyström

Systembolaget har genomgått en omfattande organisatorisk förändringsresa, och i dag utgår arbetet från tvärfunktionella team på såväl kommunikationsavdelningen som på bolaget i stort. Under Inhouse Summit berättade Anna Dahlsten (chef kommunikationsutveckling) och Anna Olvenmyr (chef design) om utmaningarna under förändringsresan och vilka effekter det nya sättet att arbeta har gett.

Här är publikens frågor – och Anna Dahlstens och Anna Olvenmyrs svar:

Hur jobbar ni med extern byrå och inhouse? Vem har lead? Är Inhouse uppdragsgivare till extern byrå?
– Vi jobbar framför allt med vår byrå i större strategiska arbeten och när vi tar fram nya koncept. Vi har haft lite olika upplägg, men just nu har vår kommunikationsstrateg (inhouse) lead och den övergripande kontakten med byrån. Våra projektledare leder sedan arbetet för respektive område, till exempel hållbarhet och när en övergripande kampanjidé har tagits fram väljer vi vad vi och byrån jobbar tillsammans med och vad vi tar vidare själva.

Hur arbetar man med NKI när man har ett monopol? Vad mäter ni? Tack!
– Att våra kunder är nöjda ser vi som avgörande för att svenska folket fortsätter att ge stöd åt att Systembolaget ska finnas kvar med det uppdrag vi i dag har. Vi ställer frågor om nöjdhet av sortimentet, butiksbesöket, personalen, vårt samhällsansvar, hållbarhet och så vidare. Ett annat viktigt nyckeltal är Opinionsindex. Här finns mer läsning: https://www.omsystembolaget.se/folkhalsa/samhalle/alkoholpolitik/sa-sager-folket/

Kan ni berätta om era periodplaneringsdagar? Vad var upplägget? Hur går ett planeringsevent till? Är det ett helt ”blankt papper” eller uppstyrt på något sätt?
– En periodplaneringsdag ser ut som följer. Första timmen delar de som leder teamen hur föregående period har gått och vilka lärdomar vi tar med oss, till exempel hur väl har planen hållit. Vi har också en kort omvärldsspaning samt presenterar inriktning för kommande period (huvudsakliga effekter som vi ska jobba mot).

– Sedan ägnar vi majoriteten av dagen ute i teamen, vi har fyra stycken omgångar (tidsslotar) då varje team översiktligt planerar vad som ska göras under perioden utifrån effekterna. Vi visualiserar det i en gemensam roadmap för hela avdelningen. Vi prioriterar också arbetet och gör en grov kapacitetsbedömning. Vi har de olika tidsslotarna så att personer som är ensamma i sin roll, till exempel creative director, ska kunna delta i flera teams planeringar.

– I slutet av dagen presenterar varje team kort det viktigaste man har kommit fram till under dagen och som är viktigt för kollegorna att känna till. Kollegorna har möjlighet att kommentera och ställa frågor.

– Dagen avslutas med ett retrospektiv där vi reflekterar över vad som har gått bra och vad vi vill göra annorlunda nästa gång. Retrospektivet görs antingen gemensamt eller per team.

Hur skapar ni engagemang och når ut med internkommunikationen?
– Som butiksmedarbetare är det mest kundnära som är det viktigaste och det är mycket de behöver känna till. Det är viktigt för oss att medarbetarkommunikationen känns relevant utifrån roll och verkligen underlättar det dagliga arbetet. Vi vill att de ska känna sig rustade att ge kunderna en imponerande kundupplevelse. Det är utifrån det vi jobbar och samarbetar nära övriga organisationen i detta.

Sveriges Radio: Från rollup-producent till strategisk partner

Karin Peterson och Åsa Kellner från Sveriges Radio

Foto: Pax Engström Nyström

Sveriges Radios inhouseteam arbetar utifrån visionen ”Fler röster och starkare berättelser för en större förståelse”. Man tar fram en långsiktig plan för all kommunikation och tar fram långsiktiga koncept som är enkla att uppdatera över tid. Inhouseteamet prioriterar hårt kring vilka program de lyfter fram; åtta av totalt 400 program är i fokus.

Här är publikens frågor – och Karin Peterson och Åsa Kellners svar:

Jösses vad duktiga ni är på mångfald i bild🤗 Hur gör ni?
– Sveriges Radios värdegrund är hämtad ur vårt sändningstillstånd. Värdegrunden hjälper oss i vårt arbete och ligger till grund för hur vi väljer att agera, både som företag och som individer, i alla sorters möten - med varandra, publiken, externa kontakter och samarbetspartners.

– Vår vision pratar vi mycket om internt. Den och vår värdegrund finns med i allt från utvecklingssamtal till veckomöten. Därmed sitter det i ryggraden för de flesta som arbetar på Sveriges Radio. Vi gör dessutom aktiva val när vi väljer bilder och castar till fotograferingar och filminspelningar. Tittar alltid ett extra varv för att säkerställa att vi representerar hela Sverige utifrån olika utgångspunkter.

– I vårt uppdrag står det att vi ska finnas där publiken finns. För Sveriges Radios del är sociala medier ett viktigt verktyg för att nå och komma kontakt med en bredd av befolkningen i Sverige, vi ska naturligtvis finnas där publiken finns. Det ingår i vårt public service-uppdrag att vårt oberoende och opartiska innehåll är tillgängligt för alla.

– Urval av poddar och program som får extra fokus görs utifrån publikanalys och möjligheter vi ser på ljudmarknaden.

Unga lyssnar inte på radio i samma utsträckning som äldre, och jag vet att ni har justerat exempelvis P3 för att öka räckvidden bland unga. Hur tänker ni i marknadsföringen för att nå de yngre?
– P3 är förtydligat till både form och innehåll, där målgruppen är alltifrån tonåringar till reluctant adults – det är intresset för musik, populärkultur och omvärld som förenar, snarare än ålder.

– För att nå de riktigt unga labbas det med nya format. Både för redaktionerna och oss på inhousebyrån så handlar det om att finnas med innehåll och kommunikation där målgrupperna finns. Att vara relevanta och på deras villkor. Unga vuxna lyssnar mycket på poddar och där fortsätter vi lansera och paketera starka titlar som toppar listorna. Ett stort projekt för oss på Inhouse det senaste året har varit att ge våra poddar en mer attraktiv och särskiljande paketering.

Hur ser er kreativa miljö ut? Vad har ni förändrat?
– Vi har introducerat processer och verktyg som möjliggör en kreativ miljö. Beställningsmallen är finslipad ett tjugotal gånger för att säkerställa att vi verkligen får det underlag vi behöver. Vår kreativa briefmodell är en har möjliggjort att uppdragen förtydligats ytterligare och gör att kreatörerna kan vara ännu spetsigare inom sina kompetensområden. Dessutom har vi kategoriserat våra varumärken utifrån emotionella behov, vilket gör det lättare för kreatörer och beställare att trycktesta koncept mot positionen.

Hur nära jobbar ni journalisterna?
– Vi jobbar nära alla våra beställare inom Sveriges Radio av till exempel kampanjer och paketeringar. Vi hjälper till med internkommunikation och audiovisuella verktygslådor, guidelines och mallar till slutanvändare i hela organisationen. Vi är medskapare tillsammans i tvärfunktionella team för tex utvecklingsprojekt.

Älskar morgonpassets instagramkonto. Sköter ni det eller gör redaktionen det själva?
– Morgonpasset sköter sitt eget instagramkonto.

Happy Socks: Choosing Happiness

Yasmine Winberg, chefredaktör på Resumé och Paula Maso, creative director på Happy Socks.

Foto: Pax Engström Nyström

Happy Socks säljer lycka, enligt sig själv. Hur gör man det i en mörk tid av krig, lågkonjunktur och klimatkris? Och hur får man den kreativa personalen med sig? Paula Maso, creative director på Happy Socks, berättade om strategin.

Här är publikens frågor – och Paula Masos svar:

Vilka trender ser du för 2023?
– Efter några utmanande år med sociala, ekonomiska och miljömässiga problem, letar konsumenter efter varumärken som ger dem goda nyheter och en känsla av fred och trygghet. Eskapism kommer stort, men använder man det i sin marknadsföring behöver man vara försiktig; ett ”happy place” måste också vara förankrat i verkligheten. När lågkonjunkturen väl kommer kan estetiken bli mer polariserad: Vissa kommer att gå för det strama, enkla och reserverade, och andra kommer att söka en dopaminrush genom ljusa färger och ett maximalistiskt uttryck. Gissa vilken kategori Happy Socks tillhör.

Hur jobbar ni globalt vs. lokalt? Exempelvis vad gäller era strumpor med motiv på svensk fika.
– Happy Socks föddes med ett globalt tänkesätt, i den meningen att det alltid har velat och strävat efter att skapa en produkt som är attraktiv internationellt. Vi har arbetat med ett globalt distributionsnätverk i många år, vilket på sätt och vis är som att ha många små lokala företag. Det har vi definitivt använt till vår fördel. Vår affärsmodell gör att vi kan skapa exklusiva lokala produkter snabbt vilket skapar lokal resonans. Ett exempel är motivet ”Fika-lådan”, som såklart stannar i Sverige, men ibland blir lokala initiativ även en stor framgång internationellt.

Har du en kreativ partner eller gör du allt internt?
– ”Allt” är ett stort ord, men jag skulle säga att vi gör det: konceptidéer, art direction och produktion kommer från vårt interna team. Men vi samarbetar också med expertis vi handplockar från externt håll. För att koppla tillbaka detta till föregående fråga: det har alltid varit superviktigt för oss med global expertis, så att vi verkligen säkerställer en global attraktionskraft och inte bara kommunicerar ur ett svenskt perspektiv. Vår enda regel är att det inte finns några regler.

Ser du någon risk med att vara positiv i kommunikationen i mörka tider som dessa?
– Jag ser ingen risk i att vara positiv – om något så borde vi alla försöka vara mer positiva i våra dagliga liv – men jag ser en risk i att vara positiv vid fel tidpunkt. Som med allt är tajming avgörande, och som varumärke är det viktigt för oss att ”läsa rummet” och förstå vad konsumenterna går och funderar på och försöka föra vårt positiva budskap i en tid då folk är öppna för att höra det.

Arla: Hur säkrar man ett givande inhouse-samarbete som både gynnar effektivitet och kreativ höjd?

Cecilia Claesson Flink och Lina Jensfeldt.

Foto: Pax Engström Nyström

Arlas inhousebyrå The barn har prisat för sina framgångar och nu ska de också ta över det det strategiska kommunikationsarbetet. Under Inhouse Summit 2022 berättade Cecilia Claesson Flink och Lina Jensfeldt från Arla om The Barns utveckling, hur samarbetet påverkas av att beställarna också är kollegor – och om varför de inte säger kund. Dessutom gav de sitt recept för att lyckas inhouse:

■ Definierat uppdrag, mål och KPI:er
■ Rätt team, rätt förustänningar och tydliga processer
■ Nära samarbete byrå och beställare

Här är publikens frågor – och Cecilia Claesson Flinks och Lina Jensfeldts svar:

Hur ser ni på kommunikationsdelen på Arlas val att sluta klimatkompensera, varför slutar ni inte bara kalla det för ”netto noll” i marknadsföringen?
– Vi slutade använda netto noll i marknadsföringen tidigare i år, och fokuserar nu mer på det gårdsnära hållbarhetsarbetet. Den klimatkompensation Arla gjort för Arla Ko Eko-sortimentet kommer därmed att fasas ut i takt med att vi växlar upp andra klimat- och hållbarhetsåtgärder. Vi fortsätter att klimatkompensera året ut, för att sedan fokusera på fler aktiviteter som ligger närmare gårdarna i Sverige. Arla har exempelvis infört en ny hållbarhetsersättning för att finansiera och motivera åtgärder som bidrar till att minska mjölkgårdarnas klimatutsläpp med 30 procent till 2030. Totalt öronmärks 5 miljarder kronor om året till detta.

Gör ni all content marketing inhouse? Om inte hur jobbar ni synkat med byråer, kanaler och era olika varumärken?
– Vi gör mycket av content-produktionen inhouse, men exempelvis Matkanalen av Arla på Youtube görs i samarbete med Splay. Det yttersta innehållsansvaret ligger hos vår beställare, brand manager för Arlas matinspiration, men vi jobbar tillsammans i ett redaktionellt team där både beställare, vårt mediateam (som också sitter inhouse) och projektledare och kreatörer från The Barn ingår.

Hur får ni med bönderna, a.k.a ägarna, i er kommunikation?
– I viss kommunikation är Arlas ägare, bönderna, delaktiga. I The Barn har vi jobbat mycket tillsammans med våra ägare och vi har arbetat upp både goda relationer och tydliga processer för att det ska fungera på ett bra sätt. Att till exempel göra en inspelning på en av Arlas gårdar kräver planering och mycket dialog med och förståelse för ägaren och verksamheten på gården, för att det ska fungera väl för alla inblandade.

Hur lyder ert definierade uppdrag?
– The Barn ska skapa effektiv och kreativ kommunikation för Arlas varumärken, med hjärta och passion, baserat på insikter och lärdomar, på ett smart och kostnadseffektivt sätt. Vad vi sedan konkret arbetar med för uppdrag definieras från år till år och baseras på mål och planer för hela marknadsorganisationen.

Hanterar The Barn externa medieköp? Eller använder man sig av en extern mediebyrå? Hur jackar man in köp i den egna processen?
– Arla hanterar en stor del av medieköpen inhouse. Detta görs dock inte i The Barn utan det är en egen avdelning. Vi samarbetar dock väldigt nära mediateamet och  minst en kollega från det teamet deltar i våra kampanjprojekt.

Har ni krav på att det alltid ska finnas med Arla-produkter i ert content?
– Nej, men oftast handlar vårt content marketing-uppdrag gällande matinspiration om att även marknadsföra våra produkter, men framför allt arbetar vi insiktsdrivet och utgår vi från målgruppsbehov och vad vi ser en efterfrågan på hos de vi vill nå.

Jobbar The barn med performance/optimering med mera eller ”bara” produktion? Vilka sitter i styrgruppen för vilka uppdrag som tas in?
– Vi samarbetar med Arlas mediateam gällande performance/optimering. Styrgruppen består av marknadsavdelningens ledningsgrupp.

Panel 2: Håller inhousetrenden i sig?

Yasmine Winberg (chefredaktör Resumé), Zeke Tastas, (marknadschef Fairlo), Robert Ryberg (organisationskonsult Kapero), Hanna Belander, marknadschef (Nordax Bank).

Foto: Pax Engström Nyström

Inhousetrenden har eskalerat de senaste åren och bortom rubriker om vilken kreatör och strateg som hämtas från externa byråer finns viktiga frågor om samarbete, effektivitet och organisatoriska uppställningar att ställa sig. Detta för att maximera kreativiteten när inhousebyråerna bara blir större och större. I en panel diskuterade Hanna Belander, marknadschef/creative director på Nordax Bank, Robert Ryberg, grundare av organisationskonsulten Kapero och Zeke Tastas, marknadschef på Fairlo dessa frågor.

Här är publikens frågor – och panelisternas svar:

Hur lyckas man rekrytera byråfolk till inhouse, exempelvis SEM-strateger som har väldigt bra villkor hos mediehusen?

Zeke Tastas: ”Att rekrytera till inhouse är som det är med att rekrytera folk till vad som helst. Erbjud bra villkor, tydligt mandat, äkta frihet och skyhög ambition. Om man inte kan konkurrera på alla dessa, till exempel lön och andra villkor, överkompensera på de andra. Personligen fokuserar jag på ambitionen, på att locka folk till visionen om att göra något stort och nytt, idén om att växa med uppgiften och utmaningen. De som nappar på det är ju ofta de man vill ha med sig.”

Hanna Belander: ”Nu har jag inte stenkoll på vad just SEM-strateger går igång på men misstänker att det är ungefär samma grejer som vanligt folk – ett smart, bra och roligt team som gör smarta, bra och roliga grejer. På ett schysst företag. Och så en rimlig lön på det. På Nordax har vi en bredare digital roll (alltså ej SEM-expert) och tar in konsulter som får SEM:en att svänga.”

Robert Ryberg: ”Vissa heta roller är det helt enkelt huggsexa om just nu och kraven på bra villkor ökar enligt kända regler om tillgång och efterfrågan.

Företagets varumärke samt marknadsfunktionens status blir extra viktigt i rekryteringen. Finns det t ex kreatörsstjärnor jag kommer få jobba med på inhouse-byrån? Eller en känd extern byrå som man kan få lära sig av?

Svårigheten att rekrytera tung kompetens just nu kan vara en bra anledning för företag att fundera på om anställda resurser är rätt lösning för alla roller och resurser. Saknar man en genomtänkt strategi för under vilka omständigheter man väljer att ha interna eller externa resurser inom marknadskommunikation kan det vara ett bra tillfälle att skapa en sådan.

Vi ser också att samma experter finns på alla ställen; marknadsavdelningar, kreativa byråer på stan, mediebyråer. Frågan är var den egentligen bäst bör finnas?”

Det låter som att man är skeptisk till sitt val av att ha en inhouseavdelning ibland. Som att det finns ett vi och dom, antingen eller. Ser ni ett problem med inhouse och vill gå tillbaka till byrå?

Zeke Tastas: ”Alltså, termen ‘inhouse’ är lite förlegad. Att marknadsavdelningarna tar in kreatörer och producenter är en naturlig utveckling och ett självklart sätt att möta ändrade annonsörsbehov och konsumentbeteenden. I och med att det blir mindre av en inhousebyrå och mer av en utökad marknadsavdelning så suddas lite av ‘vi och dom’ ut, vilket bara är sunt. Om jag skulle vara på en utpräglad inhousebyrå så skulle jag kanske snegla på att gå tillbaka till byrå men eftersom jag är på en utökad marknadsavdelning med bred kompetenspalett så blir jag kvar. Långsiktigheten och påtagligheten i relationen mellan mandat och ansvar är och förblir mer belönande på den här sidan. I alla fall för mig.”

Hanna Belander: ”Nej! Det funkar superbra som vi har det nu, sen får vi väl se långsiktigt, men just nu är det perfekt. Däremot tar vi hjälp med PR, samt lånar in lite kreativa hjärnor ibland, men ingen byråbyrå.”

Robert Ryberg: ”Det uppstår lätt polarisering mellan grupper av personer som har valt att jobba i ena eller andra lösningen. Och låsningen är inte lätt att bryta upp eftersom det innebär att man ifrågasätter någons identitet.

Vi genomför just nu en stor undersökning av marknadsavdelningar och byråer. Vi ser indikationer i svaren att stor konkurrens existerar mellan extern byrå och inhouse-byrå, där båda parter ser att de är bäst på att utföra samma uppgifter. Tyvärr skapar det dåliga förutsättningar för samarbetet.

Men det finns ingen anledning att bara välja ena eller andra lösningen. Det bästa i många fall är att skapa en hybridlösning som gör att man dra nytta av fördelarna med intern respektive extern kompetens och resurser.”

Hur förändras externa byråernas roll när interna byråer ser över externa kostnader i en lågkonjunktur?

Zeke Tastas: Lågkonjunkturer är som alla andra kriser, opportunisternas favoritkalas. Vissa inhousebyråer och marknadsavdelningar kommer att skära och där kommer snabba och agila byråer kunna fylla ett hål. Samtidigt kommer vissa byråer inte att lyckas anpassa sig till förändrade förutsättningar och dö ut, antingen genom att tyna bort eller genom spektakulära kollapser. Jag tror inte att det finns universella sanningar här och de som påstår sig veta hur de närmaste åren ser ut ljuger, för dig eller för sig själva.”

Hanna Belander: ”Jag tror att det kommer vara väldigt olika beroende på man har stafat upp den interna byrån. Men det är så klart svårare att dra ner på anställda än på externa konsulter, så det kommer nog drabba de externa byråerna först. På längre sikt blir det kanske inhouse-lådan som märker av det i form av färre nyrekryteringar.”

Minskar extern produktion för er i en lågkonjunktur?

Zeke Tastas: ”Ja, det måste jag nog anta att den gör, mest för att kampanjintensiteten minskar överlag i takt med att man spenderar mindre.”

Hanna Belander: ”Det skulle jag tro.”

Robert Ryberg: ”Det kommer nog se olika ut. Många företag kan komma att behöva strama åt genom att skära ned kostnaderna för marknadsföring. Har man valt att ha resurserna i huset kan det betyda personalnedskärningar.

Det viktiga är att behålla en bra balans mellan hur mycket resurser man lägger på kreation och på exponering (media). Med en stor intern personalgrupp och svårigheter att skära ned den riskerar man att skapa en skev balans där man har för lite resurser till exponering om externa kostnader minskas.

En lågkonjunktur kan vara ypperligt tillfälle att se över vilket content man behöver och vilken som gör skillnad. De flesta producerar redan för mycket.

Det enda man kan vara säker på är att content-volymen kommer variera över tid. Alltså borde resurserna behöva kunna varieras.  Med stor intern personalgrupp för content-produktion har man låst content-volymen och balansen mot media kan då rubbas.

I tidigare lågkonjunktur har många större företag haft som princip-beslut att införa anställningsstopp eller till och med minska antalet ”huvuden”. Då kan externa byråer eller frilansare få en ny plats.

Andra kan resonera i termer av att skära ned på externa kostnader som byråer. Att samtidigt anställa då för att kompensera kan nog tänkas svårt.

En lågkonjunktur kan vara ypperligt tillfälle att se över vilket content man behöver och vilken som gör skillnad.

Externa byråers roll minskar över tiden. Vi ser en stor tendens att företag slutar använda retainers i sina byråsamarbeten. Det gör att byråerna måste lägga mycket tid på att pitcha och om de vinner får de ändå bara ett projekt för ett par månader.”

Tre: Mot ett strategiskt och kreativt ägarskap

Mirja Kais, inhousechef på Tre.

Foto: Pax Engström Nyström

Mirja Kais, tog över Tre Sveriges inhousebyrå i februari i fjol, och har ambitioner att skala upp inhousesatsningen för att kunna ta sig an fler och större projekt framåt. På Media Summit pratade hon om vikten av kreativt och strategiskt ledarskap samt hur Tre Creative Agency  i dag ställer högre krav på beställare, medarbetare, samarbete och leveranser.

Här är publikens frågor – och Mirja Kais svar:

Du lyfter ju mycket vikten av att kravställa, men vilka svårigheter finns med att göra det? Hur får man med sig alla på tåget?
– Kravställning innefattar så många olika delar; process, verktyg, medarbetare, beställare, leveranser med mera. Men om man pratar om projekt och leveranser anser jag att man för att skapa effekt så krävs tydliga ramverk som skapar förutsättningar för kreativitet. Ju tydligare problemställning, mål och ambitionsnivå desto bättre förutsättning för innovation och kreativitet.

– Svårigheten handlar ofta om att få till tiden som behöver investeras i start av projektet. Att lägga rätt grund från början. Här krävs både bra briefmallar och tid för samtal med beställare och arbetsgruppen för att verkligen ringa in förutsättningarna, vad vi ska lösa och åstadkomma tillsammans. Den tiden har man alltid igen men den är svår att prioritera när det ska gå undan, vilket projekt alltid har en tendens att behöva göra. Att gemensamt tidigt i processen prata om ambitionsnivå och vad vi tillsammans ska lösa och åstadkomma skapar en gemensam syn och samhörighet.

Vad blir nästa steg för Tres inhouse-avdelning?
– Vi är flera nya i vårt team så fokus kommer vara att fortsätta bygga vår kreativa kultur, utmana bolaget, affärsområden och våra beställare ännu mera med syfte att leverera ännu bättre saker.

Hur skiljer sig byråns engagemang om det är en intern eller extern byrå, tror du?
– Engagemang skapas när man jobbar mot samma mål, känner tillhörighet och får möjlighet att bidra. Det kan man få både med en intern eller en extern byrå.

– Men min övertygelse är att det är på insidan med närhet till affären man har möjlighet att påverka mest. Genom att förstärka kraften inifrån, kombinera kreativitet tillsammans med affärsnytta, då kan man skapa och tillföra värde på alla plan.

Vilka är för- och nackdelarna med att jobba med ett separat extra varumärke som Hallon?
– En fördel är att vi får ta ansvar för och fördjupa oss i två olika varumärken. Men det ställer också krav på att säkerställa att insatserna inte kannibaliserar på varandra.

Hur fick du öka till 21 personer?
– Genom att göra en grundlig analys tillsammans med ett business case som visade på utveckling, utmaningar, behov men också potential.

Hur fick ni med er organisationen/beställarna i det nya tänket?
– Genom att visa på analysen och tydliggöra den möjliga målbilden. Alla är villiga till förändringar om man förstår varför förändringen behöver genomföras och vad man kan åstadkomma.

Culture Queen låter som ett drömjobb! Lite kort om det jobbet?
– Haha, ja eller hur! Vi har infört eget ansvar för att gemensamt driva vår utveckling framåt. Det innebär egna ansvarsområden som man har utöver sin roll och det ansvaret som ingår i rollbeskrivningen. Ett ansvarsområde är att hålla koll på och följa samhällskulturella trender och nyheter. Så vår culture queen, som är kreatör, säkerställer kunskapsöverföring till övriga på byrån inom just det området

Hur får ni tid att säkra hög kvalitet i de två mittennivåerna?
– Vi har delat in alla våra aktiviteter på olika nivåer med olika ambitionsnivå, processer och tidplaner. Detta för att frigöra tid för projekt som behöver mer fokus.

– För nivå 3 har vi satt tydliga och genomarbetade mallar som vi arbetar i och inom där bara små saker justeras. Det säkerställer att enheterna alltid håller bra nivå designmässigt men där vi lägger tid på små saker som justeras som bygger på relevans och kärlek.

Panel 3: Inhousebyråns värde och ledningen

Thomas Kussofsky, vd på Smarteyes och Mattias Nyman, vd på flygresor.se.

Foto: Pax Engström Nyström

I dagens tredje och sista panel fick vi höra de två vd:arna Thomas Kussofsky på Smarteyes och Mattias Nyman på flygresor.se tankar om varför inhouse-byrån är viktig samt hur ledning och inhousebyrå kan samspela.

Här är publikens frågor – och panelens svar:

Vilka kanaler kör ni och har ni någon marknadsstrategi/brand strategy?

Thomas Kussofsky: ”Vår nuvarande kanalstrategi är inget vi kommenterar i media, men jag berättade lite om våra primära målgrupper och vilken påverkan det får på våra kanalval. Och självklart har vi både en varumärkes och marknadsstrategi. Vår varumärkesplattform fungerar som en kompass för hela organisationen, dvs oavsett om du tex jobbar i butik eller på vår marknadsavdelning.”

Mattias Nyman: ”Vi köper Upper funnel (varumärkesbyggande) i främst i Radio och TV med hjälp av vår mediebyrå Bizkit, som är väldigt bra på detta. Det gör vi för att stärka varumärkets kännedom i den väldigt breda målgruppen vi har - alla i Sverige som vill resa.

Digitalt köper vi: Google Search, Google Display, Youtube, Microsoft Search, Facebook, Instagram, TikTok, Snapchat och Linkedin i nuläget. Spotify och Pinterest står på tur. Vi är intresserade av att köpa från alla som vi kan koppla via API (Application Programming Interface) till vår system RelaxAd. Vi begränsar det så för att kunna bli effektiva och få bra överblick. TikTok, Snapchat, Linkedin och Youtube ser vi som Uppe funnel och Facebook, Instagram och Google Display som lite av en hybrid mellan upper funnel och lower funnel (performance, säljdrivande). Google och Microsoft search är ren performance med målet att skapa direktförsäljning. Vi annonserar hela året om men varierar med svängningar i den underliggande efterfrågan och hur lönsamheten utvecklas.

När det gäller varumärkesstrategin är den ganska enkel: Vi vill vara den som hjälper människor att hitta de för dem bästa och billigaste flygresorna. Vi vill göra det så enkelt som möjligt i en ganska snårig och stundtals komplicerad bransch. Och vi tar hjälp av våra kända katter och vår välkända jingle för att nå ut med att vi finns.”

Köper och optimerar flygresor.se sociala medier, banners, SEM med mera själva, eller ligger sånt på extern byrå?

Mattias Nyman: ”Ja, det gör vi. Vi har använder ett system som heter RelaxAd och i det hanterar vi alla dessa kanaler. Det är så pass enkelt att jag som vd klarar av det. Vi kan enkelt jämföra utfallet för alla kampanjer och förstå var vi ska spendera pengar och vi kan förändra innehåll i annonserna och målgrupper direkt i systemet för alla kanaler. Det ger en bra överblick och enkel och effektiv hantering. De som undrar mer kan gärna höra av sig direkt till mig för att få veta mer.”

Linnéa Kihlström

Yasmine Winberg

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev