Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration
Webb
Publicerad: 30 november 2012, 13:03
Bastian-gänget.
Foto: Andreas Karlsson/SVT.
I går hade den fiktiva dokumentären "Bastian" premiär på SVT Play. Serien, en road movie där Bastian ger sig ut i Europa för att hitta sina biologiska föräldrar, har haft en annorlunda produktion. Man har skapat innehållet med hjälp av personer som man har kommit i kontakt med via sociala medier.
Ämnen i artikeln:
SVT PlayInför resan runt om i Europa uppmanade man folk att tipsa om inspelningsställen runt om i Europa, erbjuda teamet sovplatser, tipsa om intressanta personer, ta med dem på hemmafester och sedan skapa musik tillsammans med huvudpersonerna som även de är musiker.
Skådespelarna fick inte heller se manus innan utan det hela formades efter de personer de träffade på vägen, och de situationer de fick vara med om.
Roozbeh Behtaji har skrivit manus till och regisserat "Bastian", vilket är hans första uppdrag efter filmskolan.
Hur kom det sig att du gjorde denna serie?
– Själva historien började jag att skriva redan på manusutbildningen 2004-2005. Just frågor kring identitet ligger mig nära som andra generationens invandrare. Som svensk från Iran har jag brytning i alla språk jag pratar, som jag brukar säga!
– Sedan låg manuset i byrålådan i några år och det var först när jag gick ut regilinjen som jag plockade upp det igen. Jag kämpade i fyra år för att få ut den, två somrar i rad trodde jag att jag skulle få spela in utan att det blev så och jag har sökt om alla pengar flera gånger tillsammans med Götafilm. Men trots det, med facit i hand var det skönt att det fick ta lite tid.
Var det självklart att det skulle bli en webbserie?
– Från början var det en långfilm, men efter ett tag kom jag på att den skulle passa bättre som webbserie. Den mesta rörliga bild jag och mina vänner ser på är på datorn. Man kan ha olika längd på avsnitten och får större utrymme att testa något nytt. På nätet tar man heller inte upp någon annans plats och det ger mig en möjlighet att göra det på mitt sätt.
Vilken är målgruppen?
– Folk som är på väg att bli vuxna. Förut var det väl 15-25 är, men nu är det väl 15-35 år, haha!
Varför valde ni att använda sociala medier för att hitta personer och skapa innehållet?
– Det är en lågbudgetproduktion och i stället för att skicka någon som ska kolla upp inspelningsplatser och liknande, annonserade vi efter musiker, inspelningsplatser, boende och allt genom sociala medier. Vi bodde hemma hos folk, hittade skådespelare och allt på den vägen. Alla som ville vara med fick vara med var min filosofi.
Hur gick det?
– Det varierade i gensvaret. När man inte har gjort sig ett namn ännu blir det svårare. Men vi fick tillräckligt många att medverka och vi spelade in i bland andra Göteborg, Oslo, Warzawa, Berlin, Amsterdam, Paris och Barcelona.
Var det stor skillnad mellan länderna?
– Man märkte att vissa länder som har varit populära för svenskar att plugga i eller som många har bott i gjorde att var fler som tipsade. Warzawa var till exempel svårare då det inte är lika många svenskar där.
Kände du en otrygghet som regissör inför att aldrig veta förhållandena?
– Det var väldigt kul och lekfullt, men också väldigt uppstressande. Att två dagar innan inte veta att jag har det jag behöver stressade upp en. Men vi var också extremt flexibla och eftersom vi filmade kronologiskt kunde vi ändra i manus längs vägen. Som när vi fick punka på bilen, då skrev vi in det.
– Det gensvar vi fick formade produkten. Hela serien har utvecklats i sin karaktär på ett organiskt sätt på grund av att låta verkligen komma in och styra lite. Att nå ut och be om hjälp via sociala medier, så kunde man inte ha jobbat för 15 år sedan.
Vad hoppas du på för reaktioner?
– Det svårt att svara på då jag inte har gjort någit liknande innan, men jag är väldigt stolt över den. Jag hoppas att folk hänger med och kollar på avsnitten från början till slut.
Linus Fremin
Ämnen i artikeln:
SVT Play