Allan Larsson utsågs till Årets Lobbyist på tisdagseftermiddagen. Foto: Andreas ”Elgen” Elgstrand

Allan Larssons CV ser ut som innehållsförteckningen i en bok om svenskt samhällsliv. Efter studierna i Lund fick han 1961 jobb som reporter på tidningen Arbetet. Sedan fortsätter det med rader av tunga jobb inom medier och politik: utredare på Metall, medarbetare till Tage Erlander, journalist på Aftonbladet och DN, inrikeschef på SVT, statssekreterare, chefredaktör Vi, generaldirektör AMS, finansminister, generaldirektör i EU-kommissionen

Efter ett långt och aktivt liv brukar många varva ned, dock inte Allan Larsson. När han blev styrelseordförande för Lunds universitet 2004 undrade han om universitetet hade några stora planer?
Jo, det fanns ju detta med ESS, men det såg ganska utsiktslöst ut, menade någon.
– Jag träffade forskarna och vi konstaterade att projektet var lite för stort för att skötas på forskningsnivån. Så jag träffade Thomas Östros, som då var ansvarigt statsråd för forskning.
– Han förklarade att Sverige behövde någon som kunde resa runt i Europa och förhandla för Sverige.
Och går det åt skogen kan vi alltid skylla på den personen, sa han.

Redan fyra år tidigare hade nordiska forskare träffats och enats om att Lund var bästa platsen för centrat i Norden. Lund hade också lanserats på europeisk nivå, men av olika skäl hade projektet tappat tempo. Det blev det ändring på nu.
– Mina första resor gav tillräckligt positiva svar för att jag skulle få ett officiellt uppdrag våren 2005. Efter
regeringsskiftet 2006 blev Peter Honeth ansvarig statssekreterare för frågorna, och han har en bakgrund som universitetsdirektör i Lund. Han insåg potentialen i projektet.

Ett otal resor, möten och diskussioner senare stod det i slutet på våren klart att Lund får värdskapet för
ESS, European Spallation Source. Kul för forskarna, men vad har vi andra för nytta av det?
– Den här forskningsanläggningen kan svara för framtida forskningsgenombrott inom medicin,
energi, miljö, klimat eller mat. Vi måste ”se in i materien”, förklarar den främste ESS-ambassadören.
Och hur trodde du man kom på vilka material som skulle användas i de höftleder som opererar in i stället för utslitna? Eller i mobiltelefonernas batterier?

– Allt sådant är i grunden resultat av materialvetenskap. Det finns oerhört stora tillämpningsområden för
denna forskning.

ESS-maskinen kommer att var färdigbyggd först 2018–2019. Liknande neutronforskningsanläggningar
finns redan i USA och Japan.
– Vi är ifatt först om tio år. Men med ESS i Lund ger vi forskarna den vassaste forskningsanläggningen i
världen.

Uppslutningen kring Lund som placeringsort har varit i det närmaste total i Norden. Undantaget var
Uppsala, som – föga överraskande – tyckte att visst borde anläggningen hamna i Sverige, men snarare
i en annan universitetsort...
– Lund var bästa platsen på många sätt. Det finns en internationell flygplats 30 minuter bort, och Lund är en framstående vetenskaplig miljö, med bland annat Ideon Science Park. Här finns stora, forskningsintensiva företag som Ericsson, Gambro, AstraZeneca och TetraPak. Och här pratar man bra engelska, och har ett internationellt management för projektet.

Och nu har den gamle Lundastudenten framgångsrikt lobbat, förlåt jobbat, för att ge Lund en ännu starkare position i forskarsamhället.

Motivering: Årets Lobbyist

”Detta är lobbying i dess bästa mening. Långsiktigheten och muthålligheten, inte minst i arbetet med att påverka i maktkomplexetm EU, är imponerande”

Juryn: Håkan Juholt, riksdagsledamot, S, Ann-Therese Enarsson, ex-Årets lobbyist, vd IQ-Initiativet, Frida Johansson Metso, ordförande Liberala ungdomsförbundet, Kerstin Brunnberg, tidigare SR-chef, ordförande i kulturrådet och Viggo Cavling, chefredaktör Resumé.