Dela sidan:

Rånhelikoterna som återfanns i ett skogsparti efter rånet. Foto: Lars Pehrson / SvD / SCANPIX.

Polisen var förvarnade om att ett stort rån var på gång. Men någonting gick fel och det stora pådraget drogs tillbaka. Då, strax efter klockan fem på morgonen den 23 september, slog rånarna till.

Varg Gyllander väcktes den morgonen och förstod att en rejäl arbetsinsats låg framför Rikskriminalens kommunikationsavdelning.

– Vi var mentalt förberedda sedan innan, men det blev ju inte alls som vi hade tänkt oss. Jag förstod att vi hade flera veckor framför oss med att jobba medialt, säger han.

En grupp som enbart skötte kontakten med media sammankallades. De första tre dagarna svarade de på alla frågor som de kunde svara på. Varg Gyllander förklarar att i inledningsskedet låg all fokus på ”här och nu”-rapportering. Men han visste att så småningom skulle fokus riktas mot de polishelikoptrar som förhindrats från att lyfta på grund av en bombattrapp.

– Vi tog fram en massa fakta om alla polishelikoptrar i Sverige och hur det här kunde ske. Men vi märkte rätt snabbt att vår bild inte fick genomslag i media, säger han.

På kvällen den tredje dagen efter rånet tog kommunikationsgruppen ett drastiskt beslut: Från och med nu lägger vi locket på.

– Droppen gick när någon tidning hade en rubrik i stil med ”Polisens fiasko – bara sex gripna på tre dagar”. Det är egentligen emot alla våra principer att sluta prata med media, men vi märkte att vi inte kom någonstans, säger Varg Gyllander.

Locket låg sedan på i en dryg månad. Rikskriminalen valde att inte svara på några frågor över huvud taget. Inte ens frågor som gällde andra ärenden.

– Jag har själv varit journalist och vet att det ändå skulle bli en massa frågor om rånet, säger Varg Gyllander.

Effekten av Rikskriminalens tystnad blev att en stor mängd rykten började cirkulera. Enligt Dag Gyllander var många av dem falska, beroende på att läckorna hade fel uppgifter eller helt enkelt ljög. Men inte ens då gick man ut med dementier, eftersom de i sin tur skulle bekräfta andra teorier.

Så småningom började vinden vända till polisen fördel. Vändpunkten kom enligt Rikskriminalen i och med ett tv-inslag som handlade om ”polisens genombrott”. Då bestämde de sig för att återigen börja kommentera rånet i media.

– Sedan dess har vi haft medvind, säger Varg Gyllander.

Att Rikspolisen hade en så pass planerad mediestrategi, och dessutom satte munkavle på sig själva mitt under ett brinnande mediedrev, ser han inte som något kontroversiellt.

– Det här handlade endast om den kommunikativa delen av vårt arbete. Det hade absolut inget att göra med det polisiära arbetet. Dessutom måste man komma ihåg att rånarna själv förmodligen var de största mediekonsumenterna, säger han.

På frågan vad som hade kunnat göras annorlunda svarar han:

– Vid ett tillfälle blev vi tillfrågade om vi ville vara med i ”Debatt” när rånet var som hetast. Normalt sett brukar vi inte ställa upp i sådana i program, men vi medverkade tillslut via länk. Det blev inte bra, säger Varg Gyllander.

På det stora hela är Rikskriminalen nöjda med sin mediehantering efter kuppen mot G4S i Västberga. Den främsta lärdomen som de har dragit inför framtiden är att alltid ha en plan B i beredskap om utgångsstrategin går åt pipan.

För Varg Gyllander har det senaste året varit ett lärorikt sådant.

– Det var roligt och spännande att arbeta med mediestrategin under den här perioden. Men det måste poängterar att det här var ett mycket allvarligt brott, och det i sig var naturligtvis allt annat än kul, säger han. 



Dela sidan: