Dela sidan:

Marcus Birro. Foto: Cornelia Nordström/Expressen.

Mångsysslaren Marcus Birro blev nyligen sågad i en recension av hans bok ”Att leva och dö som Joe Strummer” i NT. Hos samma tidning drev han fram tills igår en blogg som han nu stänger ned med omedelbar verkan.

Men att det skulle handla om en vanlig sågning håller han inte med om.

– Jag har läst både bra och dåliga recensioner av boken. Om någon tycker att den är dålig är det okej, det är bara att tugga i sig och gå vidare. Men om någon så uppenbart tycker att jag är en idiot är det fel. Jag är inte 23 år längre och kan ta vad som helst. Jag är snart 40 år nu och ska inte behöva finna mig i att bli förolämpad, säger Marcus Birro.

Pratade du först med NT om det här eller tog du beslutet direkt?

– Jag tog det här beslutet ganska snabbt. Sen pratade jag med Anders Nilsson (publisher, reds.anm.) som jag respekterar mycket högt. Men kulturchefen står ju fast vid sin åsikt, säger han.

Mats Granberg, som är kulturchef vid Norrköpings Tidningar, hävdar till den egna tidningen att Marcus Birros agerande är en överreaktion.

- Vi recenserar 100-tals böcker varje år. Att en professionell författare reagerar på detta sätt är ovanligt, säger han

Marcus Birro berättar att han under dagen har pratat med kulturcheferna på Dalarnas Tidningar och Östgöta Correspondenten, och enligt honom håller de med om hans inställning till recensionen.

– Dels är den öppet fientlig mot mig som person, och dels innehåller den rena felaktigheter. Jag skriver till exempel inte för Kyrkans Tidning och jag är inte heller sportjournalist, säger Marcus Birro.

(Recensenten Magnus Sjöholm beskriver honom så här: ” mer som massmedialt fenomen i nattradion och i tv, på sport- och insändarsidor, i Reumatiker-Världen, i Kyrkans Tidning med mera. Överallt! ”)

Känner du inget ansvar gentemot dina läsare i Norrköping?

– Om man läser de kommentar som har skrivits där så verkar de vara rätt nöjda. Men annars kan de köpa någon av de andra hundra tidningarna jag skriver för, eller varför inte köpa en bok, säger han.  

– Den här gången är det inte ”Let’s Dance-grejen” med att jag ”rasar” eller liknande. Jag vill ha en diskussion kring om det är det okej att skriva så här. Att vara så öppet fientlig mot någon man aldrig har träffat. 



Dela sidan: