Dela sidan:

Medie- och modeprofilen Cecilia Blankens, 33, är uppvuxen i Mariestad på västgötaslätten. Hon inledde sin journalistiska bana på Mariestads-Tidningen där hon bland annat var något så jordnära som jordbruksreporter – fjärran från den betydligt mer glamorösa Stockholms-kändisvärld hon sedan kom att bevaka, och bli en del av själv.

Via medie- och journalistutbildning i Stockholm, produktionsbolaget Titan samt tidningarna Frida och Solo följde hon med sin Solo-kollega Annika Leone till Expressen.

På den tiden, innan hon var gift, hette hon Cecilia B Jonsson – det var det namnet som blev känt för den breda allmänheten när hon hårdlanserades som Expressens svar på Aftonbladets modeguru Sofi Fahrman. Det var en tuff konkurrens men aldrig någon bitter rivalitet.

– Vi sågs titt som tätt och det var alltid trevligt. Den där konkurrensen som fanns var nog mest mellan tidningarna i såna fall, vi brydde oss nog aldrig på det viset. Men jag kände mig aldrig värdig i jämförelse. Jag menar, jag är lite mer Lindex, jag är inte så jäkla ball.

Cecilia Blankens fyra år yngre halvsyster, Elin Kling, är numera ett minst lika stort namn som Sofi Fahrman. Och det var faktiskt Cecilia Blankens som hjälpte Elin Kling på traven genom att fixa in henne på Expressen.

– Men hon bloggade redan då och hade säkert tagit sig fram bra ändå. Men jag gav henne lite råd i början, vi har bra kontakt och bollar idéer och tankar med varandra. Nu bor hon ju i New York så vi kan ju inte ses så ofta, men jag ska åka och hälsa på henne i höst.

Tiden på Expressen är annars inte något som Cecilia Blankens minns med välbehag.

– Jag har skräckminnen från Expressen. Jag fick känslan av att det inte var fördelaktigt att vara kvinna där. Det var en hård och grabbig stämning, en macho-kultur. Fast man jobbade dygnet runt i tre år fick man aldrig någon feedback, det var grabbarnas game. Jag blev irriterad emellanåt, men det var först efter att jag slutat där som jag insåg hur fel klimatet var där, det var en jätteskön känsla att komma bort från det och bli frilans.

– Jag älskar att vara frilans och det fungerar jättebra med småbarnslivet.

Som mammaledig fick hon ett jobberbjudande som vikarie för Gry Forssell på Mix Megapol. Efter det har det poppat upp nya uppdrag hela tiden.

Hon är bloggare och krönikör hos Mama, hon arbetar tillsammans med barnklädesmärket Me & I, hon är kreativ redaktör för Äntligen Morgon i Mix Megapol, kreativ rådgivare för skoföretaget Kavats damkollektion – och numera även medarbetare på Perfect Day Media, produktionsbolaget som grundats av Hannah Widell och Amanda Schulman. Dit är hon knuten för att jobba med innehåll, bland annat Hannahs och Amandas kommande tidning och programutveckling.

Amanda Schulman, kreativ chef i bolaget, beskriver Cecilia Blankens som "en multitalang som har kompetens inom flera områden".

De kände inte varandra tidigare utan hade bara träffats några gånger. Men det var Cecilia Blankens vida kända kreativa talanger som gjorde att hon fick erbjudandet. Cecilia Blankens är en idéspruta, det är den främsta förklaringen till hennes framgångar.

– Det har trillat på grejer hela tiden, det känns enormt lyxigt. Jag har alltid haft fullt upp.

Cecilia Blankens tillhör den yngre medieeliten i Stockholm som ses på Riche och andra inne-medieställen, knyter kontakter skapar dynamiska nätverk och turas om att synas på omslagen till de stora svenska magasinen.

Själv har hon aldrig nätverkat strategiskt och beräknande, säger hon. Det är inte hennes grej, det är inte så hon fungerar. Men eftersom hon varit runt på många olika arbetsplatser har hon träffat och lärt känna många människor i de hetaste kretsarna. Hon är gift med den framgångsrike producenten Per Blankens, numera vd på Friday TV, och det var genom yrket de träffades, när hon jobbade på Expressen Fredag.

– Jag skrev om Melodifestivalen som han var producent för, vi hade en kul kväll och ett halvår senare blev vi tillsammans.

Är det en fördel att jobba i samma bransch som sin partner?
– Jag tror det. Vi pratar mycket om samma saker, om jobb och vi har samma referensramar och kan hjälpa varandra med tips.

Medievärlden kan ofta ses som ytlig. Cecilia Blankens gillar mode och det ytliga, men lika mycket det "verkliga" – djupare, viktiga livsfrågor.

– Det är märkligt att det förutsätts att man ska vara antingen eller. De flesta som jag känner är mittemellan.

Boken "Mitt liv som positiv" som hon skrivit med hiv-smittade artisten Andreas Lundstedt står på många sätt i bjärt kontrast till mycket hon jobbat med tidigare.

Häromdagen fick hon ett tryckt exemplar av boken i sin hand. Känslan var euforisk.

– Det var underbart. Jag är så himla stolt. Det är en smärtsam, men samtidigt fin historia om Andreas liv med sjukdomen.

"Mitt liv som positiv" kommer ut den 27 augusti. Cecilia Blankens och Andreas Lundstedt kände inte varandra innan projektet drogs igång, men nu är de nära vänner.

– Jag har jobbat med förlaget Norstedts tidigare och min förläggare Ebba var förläggare åt Andreas också, och hon frågade mig om jag ville skriva boken med honom, och det ville jag verkligen.

Och nu är ni jättebra polare, du och Andreas, alltså?
– Ja, det var nästan oundvikligt. Jag har varit lika mycket terapeut som skribent. Det har varit så mycket känslor, en gemensam terapiresa.



Dela sidan: