Dela sidan:

De senaste tre veckorna har Filip Hadenius, till vardags projektledare inom public affairs på Pime, haft tjänstledigt för att bygga upp skattekollen.se — en sajt som redovisar vad just dina individuella skattekronor går till.

– Idén kom när jag pluggade statsvetenskap i Uppsala. Jag och en kompis tyckte vi fick så lite över från våra extrajobb när skatten var dragen, berättar han. Jag trodde det skulle vara enkelt att ta reda på vart pengarna gick eftersom uppgifterna är offentliga.

Men han upptäckte att det inte alls var så enkelt. För att ta reda på vart pengarna går måste man gå igenom budgetar som kan vara på flera hundra sidor.

Då ställde Filip Hadenius frågan: om kommunerna paketerar information såsom skattemedlens fördelning på ett mer attraktivt och lättförståeligt sätt – kommer vår benägenhet att ta del av dessa uppgifter då att förändras? Idén ledde till ett statsvetenskapligt examensarbete  som blev Skattekollen.se. 

Som en del av examensarbetet fick besökarna svara på frågor innan de fick se sin skattefördelning och hälften svarade på samma frågor efter fördelningen. Resultaten från de två olika grupperna jämfördes sedan för att se om det skett några förändringar.

Det visade sig att:
Besökarna blir mer intresserade av såväl skattepolitik som allmän kommunalpolitik.
Besökarna anser i högre utsträckning att kommunerna gör ett bra jobb.
Besökarna anser sig ha en bättre koll på den kommunala budgeten.

– Det som förvånade mig när jag kontrollerade vart mina pengar gick, var att så pass liten del gick till administration och andra saker som vi tror kostar massor med pengar, säger Filip Hadenius. Men procentuellt sett är det väldigt lite pengar.

Nu har han tjänstledigt från Prime för att bygga upp Skattekollen.se som en heltäckande sajt där förhoppningen är att alla landets 290 kommuner ska vilja delta. Och den kommuner han haft kontakt med under de senaste tre veckorna har varit postiva.

– Kommunerna vill att invånarna ska veta vart pengarna tar vägen och det här verktyget gör det enkelt att redovisa det, säger Filip Hadenius. Och framför allt så gör det här verktyget att medborgarna får en insikt i hur mycket av samhälsservicen som faktiskt kommunerna står för.

Just nu finns en testversion av sajten framme med ett urval kommuner, där siffrorna baseras på förra årets budgetar. Men allt eftersom uppgifterna trillar in ska sajten byggas ut. För att täcka kostnaderna får alla deltagande kommuner betala en avgift.

– Jag satsar just nu min tid men jag kan ingenting om kod, så jag har en kille som hjälper mig och han måste ha betalt, säger Filip Hadenius. Det här är inget som jag kommer att bli rik på. Men jag har haft ett stort stöd från Prime. Bara det faktum att jag fått ett halvårs tjänstledighet för att göra det här visar det. 



Dela sidan: