Dela sidan:

Mårten Schultz är sannerligen ingen vanlig professor. Håret har ännu inte hunnit gråna, inte heller är han speciellt "gubbig" med sin punkfrisyr och sina Jeremy Scott-dojor.

Med sina 40 år är han den yngste juridikprofessorn som finns i Sverige. "Än", tillägger han själv.

– Som professor kan jag komma undan med att se ut som jag vill. Det är svårare att komma med nitarmband som tingsnotarie, säger Mårten Schultz.

I dag spelar den svenska lagen en stor roll i hans liv, men så har det inte alltid varit. Som ung höll han på med graffiti – både på ett lagligt och brottsligt sätt.

– Jag var en ganska medioker graffare. När jag nuförtiden blir inbjuden till att vara med i graffitisammanhang med mina graffitiidoler, skäms jag och känner mig som en charlatan. Alla kan väl tagga, men konsten var jag dålig på.

Han är glad över bakgrunden som graffitimålare. Då han säger att de flesta tonårskillar begår brott fostrade den här tiden ändå in honom i någon slags kreativitet.

– Fast, fan jag har begått många brott, men aldrig mot någon person. Men jag tycker inte att det är bra, jag vill att det ska komma fram om du skriver det här. Fast någon skadegörelse har jag inte gjort på 25 år.

Just personangrepp tycker Mårten Schultz är särskilt allvarligt, och har kämpat för en förändring på det området. I det enorma näthat som hela tiden försiggår på internet hjälper han utsatta personer, bland annat genom den ideella organisationen Juridikinstitutet och TV3:s program "Trolljägarna".

– Jag vill dra varenda människa som någonsin kränkt en annan människa otillåtet på internet i håret, inför rätta. Jag vill stämma skiten ur varenda jävel, faktiskt. Du har rätt att säga att jag är en ful idiot som pratar en massa skit. Men om du säger att du ska döda mig eller sprider ryktet om att jag har plagierat min doktorsavhandling – det värsta förtal som en akademiker kan utsättas för – drar jag dig i håret inför en domare.

Mårten Schultz tror att näthatet beror på flera saker: att internet fortfarande är ganska ungt, distansen mellan människor i det digitala, möjligheten till anonymitet och det han kallar "pöbelmentaliteten" – att interaktiva medier bidrar till att trissa upp människor som hakar på varandra.

– En femte faktor är att rättsväsendet varit lam att agera på kränkningar. Det är få fall av olaga hot, ofredande och sexuellt ofredande online som åtalas. Juridiken har inte hängt med i utvecklingen.

Varför är det så?
– Två förklaringar: Generellt har människor ganska dålig koll på juridik. De flesta vet att man inte får slå sina barn, inte fuska med skatten eller våldta. Men många vet inte var gränsen går för det otillåtna yttrandet. Dessutom är regelverket oöverskådligt och inte anpassat för digital kommunikation.

Där har du jobbat för att göra juridiken tydligare, någon kallade dig pionjär inom området. Vad säger du om det?
– Jag är ohämmat populistisk i att jag vill tillgängliggöra juridik, det är dessutom en del av mitt jobb, även om det inte är alla som tycker det. Juridiken ska inte vara något fancy skit som advokater vid Norrmalmstorg håller på med – det ska vara en insikt för alla – alltifrån svetsaren till vd:n.

Under det gånga året har Mårten Schultz med kollegor skrivit en rapport till skolbarn om vad som är tillåtet på nätet och hur den som blivit kränkt kan gå tillväga för att få hjälp. Han har även tillsammans med juristen Tove Lindgren gjort podcasts som riktar sig till ungdomar.

– Och Trolljägarna är vi inte med i för att vi är mediekåta, utan det är en del i vårt folkupplysningsprojekt.

Men det var ni som tog initiativet?
– Ja, det var en idé som växte fram när vi var med i två avsnitt av Efterlyst förra året.

På tal om Trolljägarna: det är ju många som tycker att Robert Aschberg är läskig. Hur är det att jobba med honom?
– Han är jättetrevlig och empatisk. Jag gillar honom jättemycket. En gång kom det fram en gammal halvnipprig dam under inspelningarna – och henne pratade han med om hundar medan produktionsteamet stod och huttrade. Jag kan förstå att han är ganska skrämmande när han klampar fram, men tycker själv att han verkar vara en mjukis.

Vad har du fått för reaktioner efter Trolljägarna?
– De flesta har varit positiva. Aschberg har aldrig tidigare gjort ett program där de positiva reaktionerna överväger så brutalt. Men det har också varit kritik. Högersvansen på Twitter menar att researchen som gjorts av Researchgruppen har kopplingar till AFA. Andra säger att programmet är någon slags skampåle.

Hur då?
– Att det är uthängnings-tv, vilket jag tycker är en rutten invändning. De här människorna ifrågasätts för vad de i offentligheten har uttryckt. Att ifrågasätta och granska det är en fundamental funktion för journalistik. Det är inte ett straff att bli ifrågasatt. De har yttrandefrihet, men det har fan jag och Aschberg också.

Mårten Schultz är inte bara en ung juridikprofessor – det är också ganska ovanligt att juristkåren i vanliga fall blandar sig med journalister och media. Något han inte bara gjort i Trolljägarna, han är också med på tv, i tidningar och skriver kolumner. Samtidigt som han själv sitter med i Pressens opinionsnämnd och granskar pressetiken sedan snart ett år tillbaka.

Vad har du för relation till och tankar kring journalistik?
– Jag är intresserad av att kommunicera juridik externt och då är journalister ett ganska bra verktyg. För juristen kan journalister vara ett bekymmer. Men jag gillar tanken på ett offentligt samtal.

Vad tror du om framtiden gällande näthat?
– Jag är optimist och tror att den tredje generationens internet kommer innebära ett större ansvarstagande. Dessutom kommer det utvecklas ett antal olika digitala modeller och verktyg för att utkräva ansvar.

Krävs det en förenkling av juridiken för att saker ska förändras?
– Det är viktigt att få ut budskapet att alla har rätt att inte bli kränkta – och att det finns en rättvisa där ute som är tillgänglig. Domstolarna är till för dig och mig, inte bara för Volvo och åklagare. Men domstolarna är en främmande värld, som för många är skrämmande och full av kostnader. Där måste ett upplysningsarbete till.

Vem är egentligen näthatare?
– Vem som helst. Det finns elaka människor som näthatar och opportunister som inte nödvändigtvis är onda, men som ser kränkningarna som ett sätt att få uppmärksamhet eller tjäna pengar. Men om man ser till den stora bulken av kränkningar på internet kan det vara vem som helst, precis som vem som helst kan vara en tjuv. Alltifrån anonyma professorer till elvaåriga småtjejer som kan gå över gränsen.

Det finns väldigt många offentliga människor som får konkreta hot som att någon ska skära av brösten och steka dem i smör. Hur mycket ligger det i hoten?
– Det är svårt för mig att bedöma, men i de allra flesta fall är hoten tomma. Den här typen av hot och kränkningar präglas av mycket kvinnorförakt och rasism jag slipper som medelålders, vit man. Medelålders, förresten. Vad deppigt det lät. Med den här typen av hot tror sig människor anonymt helt enkelt kunna sparka till någon man retat sig på.

Är det skillnad på substansen i hot mot offentliga och icke-offentliga personer?
– När det gäller icke-offentliga personer visar undersökningar att de ganska ofta vet vem gärningsmannen är. Brott som stalking sker digitalt och där finns en tydlig koppling mellan det fysiska och digitala. Men om det är så överlag vet jag inte.

Har du själv blivit drabbad av näthat?
– Det blir alla som är mer eller mindre offentliga. Visst har jag blivit förtalad och hotad.

Har du gått vidare med det?
– Nej. Det är rätt deppigt, eftersom man ska leva som man lär. Till mitt försvar har det inte funnits något bra fall. I så fall skulle jag ta det vidare av rent principiella skäl. Vill jag att människor ska ta tillvara på sina rättigheter, då måste jag också göra det själv.

FAKTA / Mårten Schultz
Ålder: 40
Bor: Råsunda
Uppväxt: Nynäshamn, men född i Värmland
Familj: Hustrun Maria och barnen Isolde, 10 och Ofelia, 6 år
Driver: Den ideella organisationen Juridikinstitutet och podcasten "Juridikpodden" tillsammans med juristen Tove Lindgren
Aktuell: Bland annat som expert i TV3:s "Trolljägarna" med Robert Aschberg
Är: Professor i civilrätt. Jobbar som forskare och lärare vid Stockholms universitet, skribent på Liberala Nyhetsbyrån och författare
Har skrivit böckerna: "Näthat: Rättigheter och möjligheter", "69 tecken på att du är en rättshaverist", "Kausalitet", "Kränkning" och "Adekvansläran"
Utbildning: Jur. kand., fil. kand. i citilrätt samt fil. mag i teoretisk filosofi  
Drivkraft: Empati
Medievanor: "Konsumerar så in i helvete mycket media." Prenumererar på DN och SvD, läser internationella nyheter, riks- och regionaltidningar på webben, Resumé och Dagens Media, använder Twitter.
Lyssnar på: Mattson och Helin-podden, Värvet och egna podden.
Tittar på: Game of Thrones och From dusk to dawn
Förebilder: "Ingen inom mitt eget område, där är jag ganska ensam." Annars: juristen Jan Hellner och filosofen Karl Popper.
Hobbys: Styrkelyft, tv och mediekonsumtion
Oanad talang: "Nej, jag är fan helt talanglös."

Mårtens tidslinje
1992 - Började juristutbildningen
1994 - Började läsa teoretisk filosofi
1997 – Tog examen i juridik
1998 – Tog examen i filosofi, började tingstjänstgöring i Värmland
2000 – Drev ett EU-projekt i Tyskland om harmonisering av lag i Europa
2001 – Började doktorera
2007 – Blev doktor
2008 – Blev docent
2010 – Blev professor
2012 – Blev utsett till Årets jurist och Årets lärare vid Stockholms universitet



Dela sidan: