Det var med anledning av den senaste veckans offentliga bråk mellan SD och dess ungdomsparti SDU som Anna Hedenmo intervjuade Sverigedemokraternas partiledare Mattias Karlsson i Agenda under söndagskvällen. Stridigheterna handlar om att ett tjugotal medlemmar kan komma att uteslutas ur SD som följd efter antisemitiska uttalanden och samröre med högerextremistiska rörelser.

Efter programmet trillade det in hat till Anna Hedenmo – både på Twitter och via mejl.

– Framför allt var det mejl som var obehagliga, säger Anna Hedenmo.

Resumé har tagit del av ett av mejlen som Anna Hedenmo har fått:
"Har du ingen skam i kroppen överhuvudtaget (...) Du är ta mig fan den mest blåsta person jag sett i rutan i vänsterstyrda svt. Fan ta dig och dina gelikar för att ni bjuder upp till dans med islam genom att kritisera dom som kritiserar dom istället för att lägga krut på det som verkligen hotar. Hur fan i hela helvete kan du se dina barn i ansiktet din självrättfärdiga skrupelfria jubelidiot. Kriget kommer, var så säker, och det är ni som inte vet hur det ser ut i våra 190 utanförskapsområden som skapat detta genom eran pissiga jävla journalistik där ni är så upptagna med att vara goda och fina att jag tror ni måste ha en spegel på "scen" för att kunna beundra er själva.... Fan ta er.... "

Hon vet inte vilka som står bakom mejlen, vad de har för politiska åsikter, men ser en trend i när de trillar in.

– Det är alltid på samma sätt när man intervjuar SD. Hatmejlen kommer aldrig när man intervjuar representanter från andra partier.

Vad tror du att det beror på?
– Det vet jag inte, det får någon annan tolka.

Hon pratar inte om hatet för sin egen – utan för sina journalistkollegors skull.

– Det är viktigt att tala om att det sker. Jag är orolig för enskilda journalister som inte har lika stark position som jag och har en lika stark redaktion bakom sig. De kan påverkas av att man i förväg vet att det kommer en hatstorm när man genomför en helt självklar naturlig granskning av politiker, säger Anna Hedenmo.

Hur påverkar hatet dig?
– Det påverkar mig inte särskilt mycket längre. Jag börjar vänja mig, jag har fått så mycket av det här så jag känner: Jaha, där kom dem. Jag berättar inte det här för att jag behöver stöd – jag berättar det för andras skull. Jag vill att journalister ska veta att vi är många som drabbas av hatet. Jag vill bidra till att journalistiken inte påverkas av det.

Har du blivit härdad med åren?
– Ja.