Dela sidan:

För ett drygt år sedan rapporterade Resumé att Zandra Lundberg sagt upp sig på Aftonbladet för att istället satsa på en frilanskarriär. Hon menade att det var fel av henne att "ta upp platsen" från någon annan hungrig person med journalistdrömmar. 
– Jag vill inte sitta och såsa bort tid och vara halvless på det jag gör bara för att det är schysst att ha en fast tjänst och någorlunda rimlig månadslön, sa hon då.

Sedan dess har hon fortsatt som bloggare och krönikör i tidningen. Men nu är det slut med den saken också. Istället kommer hon i september att resa till Bali i hopp om att finna ro i sig själv och i tillvaron. Redan på måndag börjar Zandra Lundberg att blogga om sina upplevelser hos Amelia.  
– Jag började frilansa för att bli mer fri som människa. Och det har jag gjort i 1,5 år. Men jag känner fortfarande att det är något som skaver. Det måste finnas något mer. Jag måste komma överens med en själslig sida av mig istället för att bara sitta och tycka. När jag nu har möjligheten att kunna skriva om den typen av resa så vill jag göra det, säger hon.

Vad hoppas du finna?
– Jag hoppas att finna själsro. Jag har alltid varit öppen och skrivit om psykisk ohälsa och depressioner som jag haft. Jag har haft känslan av att aldrig riktigt hitta rätt. I dag är jag övertygad att det handlar om att jag har en annan sida av mig själv som jag inte låtit finnas där. En andlig eller själslig sida som jag nu kommer försöka hitta. 

Under våren reste Zandra Lundberg till Indien och utbildade sig till yoga-instruktör. Det kombinerar hon nu med sitt skrivande. Hur länge resan kommer att vara den här gången går inte riktigt att svara på.
– Jag köper en enkel biljett. Sedan får jag se vad som händer.

Det finns många andra frilansare som har det tufft. Vad har du för råd till dem?
– Det handlar det jättemycket om att hitta sin egen nisch och språk, och att skriva mer från hjärtat än från huvudet. Det ger jättemycket mer uppdrag att erbjuda något personligt istället för att vara anonym reporter. För mig har det varit allt att kunna ha en egen röst, vilket gör att jag får fler uppdrag än om jag bara skulle sitta skriva rakt upp och ner. Jag kan också bli väldigt ledsen när jag ser på frilansklimatet – att människor bara går ner sig i bilden av att det är så dåligt. Men grottar man ner sig för mycket blir det en dålig spiral. Man måste försöka hitta möjligheterna och fundera över vad man vill göra med sitt liv. 



Dela sidan: