Dela sidan:

Trist men föga överraskande att läsa Resume’s granskning av åldersfördelningen på svenska byråer.
Det är ett problem för branschen att man inte har en bättre spridning i ålder, ffa uppåt. Jag tror det är direkt skadligt för våra möjligheter att rådge våra kunder på lång sikt och få verkligt förtroende i större sammanhang än på kampanjnivå. Det minskar vår möjlighet att påverka och företagen tillägnar sig själva den kompetens vi inte lyckas behålla.

Men jag tror man gör det lite för enkelt för sig om man pekar finger på onda krafter i management som sparkar gamlingar och diskriminerar i rekryteringen. Jag tror också det är för enkelt att peka på att det är en ungdomlig bransch som kräver att man “hänger med” i nya medier bla bla och därför en sorts naturlag att di gamle får kila vidare.

Båda dessa saker är naturligtvis inte osanna men jag tror vi har ett systemfel som går djupare och måste funderas på.

Dels handlar det ju om pengar såklart. Äldre är dyrare än unga. Men det är bara ett problem om man inte lyckas ta betalt för olika befattningar och kompetenser.

LÄS MER: Ad fick gå efter 28 år – stämmer Åkestam Holst för diskriminering

Jag tror (tyvärr) att en av våra stoltaste traditioner på svenska byråer - de platta strukturerna - arbetar emot oss i detta avseende. Det är ett system vi knappast ifrågasätter alls, utan tillskriver det istället nästan alla våra triumfer kreativt. Det må vara sant, men baksidan är att det skapar en statisk utvecklingssituation som gör att man liksom inte ser vart man är på väg eller vad som ska fortsätta att stimulera en när man är 40+. Kreatörer sitter i byråns staketstruktur och gör ungefär samma sak som när dom var 22.

I motsats till mer hierarkiska pyramidstrukturer där det är lättare att se utvecklingsresan och segmentrea olika färdigheter. I en sån struktur kan erfarenhet dras nytta av och finna sin plats medan man fyller på med energi och idéstinna yngre förmågor underifrån. Här blir det också högst naturligt att ta olika (och mer) betalt för olika arbetsuppgifter.

Vi förkastar hierarkier utan mycket eftertanke för vi tror att det inte respekterar principer om “alla likas värde”. Ja men precis, då får vi också stå vårt kast och acceptera att ta ungefär lika mycket betalt för en 22 årig AD timme som en 45 årig. Om något är det bristande respekt och närmast arrogant att jämställa dessa två. Inte undra på att man tröttnar och drar vidare nånstans där man blir uppskattad för det man tillägnat sig under 20 år.

Jag vill på intet sätt förringa betydelsen av ungdom och den kraft, kreativitet och entusiasm den besitter kontra de “mer erfarna”. Men det finns en obalans i vad vi uppskattar, och allt det som unga för in på byråerna är knappast nåt som ifrågasätts. Jag vill bara skapa lite separation mellan två likaledes positiva färdigheter som kanske är olika starka i olika skeden av karriären.

LÄS MER: ”Vi kan inte fortsätta slänga folk över 40 år på tippen”

Jag tror alltså (i motsats till Erik Haglöf) att problemet med senior-bristen har betydligt mindre att göra med att folk får sparken eller vägras tillträde efter 50, och betydligt mer på att dessa grymma erfarna personer helt enkelt tröttnar på branschen och drar vidare. Jag känner faktiskt ingen som blivit utmanövrerad pga sin ålder men jag känner otroligt många (kanske dom bästa) som tröttnat och gått vidare till andra branscher, till eget entreprenörskap, eller till kundsidan.

Att gå med piskan och se till att LAS efterföljs är bra, men att hitta morötter som gör att branschens bästa seniorer inte lämnar oss är ännu bättre.


Johan Dahlqvist
Executive Creative Director B-Reel
44 år



Dela sidan: