Dela sidan:

Strax innan jul kom beskedet i frågan om tryckerimomsen, vilket innebar att Stampen begärdes skyldiga att återbetala cirka 400 miljoner kronor. Men trots mediekoncernens höga skuldsättningen uppgav koncernchefen Martin Alsander att någon rekonstruktion inte skulle bli aktuell. Men i dag var det just det som hände. 

– Det var den bedömningen som jag gjorde då. Det var in anslutning till domen och då arbetade vi redan på olika finansieringslösningar. Vi kände oss ganska trygga med dem. Bland annat hade vi en väldigt bra dialog med Skatteverket angående en avbetalningsplan för tryckerimomsen. Vi arbetade också med avyttringar av ytterligare verksamheter parallellt för att frigöra likviditet. Dessutom hade vi ett refinansieringsprojekt som gick ut på att ta in externt kapital. Då fanns det goda förutsättningar att undvika rekonstruktion. Men under resans gång visade det sig vara omöjligt att resa nytt kapital med tanke på Stampens stora skuldsättning. Samtidigt har våra banker, som är prioriterade borgenärer, inte godkänt de avyttringsplaner och den avbetalningsplan vi har med Skatteverket som vi haft på plats.

Varför?
– Banken har pant i form av tillgångar, som när du köper ett hus. Om vi avyttrar något av tillgångarna för att använda till att återbetala andra skulder än bankskulderna, då har bankens säkerhetsmassa påverkats. Precis som om du skulle sälja garaget för att köpa en bil, skulle banken har synpunkter på det. Det har vi förståelse för samtidigt som det är beklagligt. Det här är det enda ansvarfulla beslutet att fatta. Vi har konstaterat att våra planer inte fungerar, vi kommer inte att kunna betala skulderna så som de förfaller och då måste vi agera.

Stampen har i dagsläget 1,2 miljader kronor i räntebärande skulder. Det pressade läget är inget nytt i sig. Det är däremot bankens nya inställning nu när stora inbetalningar ska göras. 
– Skuldsättningen har inte påverkats. Momspengarna låg upptagna i balansräkningen upptagna som skuld. Nu ska de börja betalas. Det i kombination med övriga skulder gör att det är mycket som ska betalas på samma gång.

I förra veckan berättade vi att ni förhandlat med Aller om att sälja bland annat OTW. Hur påverkas det av rekonstruktionen?
 – Jag kan inte kommentera de ryktena. Men jag kan säga att vi har arbetat med olika planer på avyttringar för att kunna hantera det likviditetsbehov som uppstår framåt.

Hur påverkas verksamheterna?
– Till att börja med så hoppas jag att inga bolag ska påverkas, oavsett om de ingår i rekonstruktionen eller inte. Poängen är att vi måste komma åt vår skuldsättning. Det är inte våra verksamheter som är problemet; de tjänar pengar på egna meriter. Men de pengarna räcker inte till för att hantera skuldsättningen. Det är något positivt i kråksången. Vi behöver inte göra en operationell rekonstruktion – det har vi sysslat med i tre år. Utan det här är en finansiell rekonstruktion, säger Martin Alsander och fortsätter:

– Vi har inga konkreta planer på nya besparingspaket som ska sjösättas. Det är ytterligare något som jag hoppas att medarbetarna kan känna trygghet i.

Hur ser du på chanserna att ni lyckas med rekonstruktionen?
– Jag tycker att vi har väldigt goda förutsättningar. Vi har de underliggande parametrarna på plats. Vi har ett bra kassaflöde i grund och botten och vi är relativt bra förberedda. Vi har ett välmotiverat gäng som ska genomföra det här, och vi jobbar med duktiga rådgivare. Exakt hur rekonstruktionsplanen ser ut, och en eventuell ackordsuppgörelse framåt, ska arbetas fram med rekonstruktören.

Den största delen av Stampens skuldberg härrör från köpet av Centertidningar år 2005 för 1,8 miljader kronor. Ansvarig då var vd:n Tomas Brunegård

Hur ser du på tidigare ledningars agerade som gjort att skulderna har uppstått?
– Skuldsättningen är en produkt av ett antal lånefinansierade förvärv. De bedömningar som gjordes då får man fråga gamla ledningar och styrelser om. Jag har inga tankar kring det, mer än att jag tycker att ett mediebolag ska vara så obelånat som det bara går. Det är bättre att förvärva bolag med eget kapital istället, säger Alsander.

Hur kändes det att komma med det här beskedet i dag?
– Det är ett tufft beslut att ta. Det påverkar många. Jag är den första att beklaga. Samtidigt har vi i verksamheten, både ledning och medarbetare, befunnit oss i den här situationen under lång tid. Det har varit väldigt begränsande att arbeta med den stora skuldsättningen.

– Vi har betalat mer än 200 miljoner kronor bara i räntor och bankkostnader de senaste två åren. På något sätt känns det lite förlösande att vi nu tar oss an problemet på ett kraftfullt sätt. Vi är alla väldigt lösningsorienterade och tror att det kommer gå bra.

Varför har ni inte gjort det här tidigare?
– Det funkar så att så länge man har bra planer att arbeta efter vill man undvika en rekonstruktion. Den för med sig en del risker givetvis. Vår målsättning har varit att klara oss utan en rekonstruktion. Det här är plan B.

Hur kommer Stampen att se ut efter rekonstruktionen?
– Min bedömning är att vi kommer att ha en betydligt lägre skuldsättning och bedriva de verksamheter som vi gör idag. Sedan får man ha respekt för processen där vi arbetar med rekonstruktören och ska se över hur koncernen ska se framåt.

Hur ser er relation ut till bankerna i dag?
– Vi har arbetat väldigt intensivt med våra banker och amorterat mer än en halv miljard. Det är naturligtvis en stor utmaning för koncernen. Samtidigt som vi genomför stora rationaliseringar är det är ett kassaflöde som skulle kunna ha använts på ett annat sätt. Jag tycker att vi har amorterat snabbt och betalat alldeles för höga finansieringskonstander. Men jag förstår också bankerna som lånat ut pengar till oss och att de vill ha tillbaka dem.

Är du besviken på dem?
– Jag hade önskat att vi hade fått genomföra planen, men har full respekt för att de måste se över sitt eget hus.


Dela sidan: