Dela sidan:

"Små hönor ska inte värpa stora ägg, då de lätt blir slarviga i rumpan", diktade författaren Fritiof Nilsson, som liksom Harry Hjörne var bördig från skånska Hässleholm.

Resumés reporter Leif Holmkvist skrev i en kommentar att mediekoncernen Stampens ägare Peter Hjörne, barnbarn till Harry Hjörne, borde ha tagit lärdom av Fritiof Nilssons ord. Ska du läsa en text om krisen i Stampen så är det "Honkens" kommentar.

Resumé har de senaste åren varit nyhetsledande i bevakningen om Stampen. I måndags förmiddag kom nyheten om att bolaget ska rekonstrueras, det är med stor sannolikhet sista kapitlet om den fallna västsvenska mediejätten som skrivs nu.

Det återstår att se vilka tidningar och medier som överlever och vilka eventuella köpare som finns om Stampens delar säljs. Som Resumé avslöjat tidigare är Aller intresserat av att köpa content- och produktionsbolaget OTW och Modern Woman Media.
Hjärtat i Stampenbygget är anrika Göteborgs-Posten, Sveriges tredje största tidning. Med sin dominerande ställning på västkusten kommer tidningen givetvis att överleva, den redovisade också en vinst på drygt 23 miljoner kronor förra året. Peter Hjörne vill säkert behålla kotrollen över Göteborgs-Posten, det mesta talar väl för att han också kommer att klara det.

Frågan är om det är en bra idé. Jämför med Washington Posts ägarfamilj Graham, som för tre år sedan sålde den klassiska tidningen till Amazongrundaren Jeff Bezos. Efter 80 år i familjens ägo insåg den nuvarande generationen Graham att man att inte hade den digitala komptens som behövdes för att Washington Post skulle kunna ta nästa steg. Kanske skulle också Göteborgs-Posten vitaliseras av att få en ny ägare med nya idéer och visioner.

Det är lätt att fara iväg med olika spekulationer om vad som ska hända med Stampen och dess olika delar. Det är värt tänka på att de närmast parodiskt dåliga affärerna och besluten nu drabbar tusentals människor och deras familjer.

***
För den som följt Resumés mediebevakning kommer det inte som en överraskning att det blir den 44-årige Anders Eriksson, nu vd på Bonnier Business Press, BBP, som tar över efter Gunilla Herlitz som vd på Bonnier News. BBP är det bolag som bland annat äger Bonnier Business Media, BBM, som bland annat äger Resumé, Veckans Affärer, Dagens Medicin, Svenska Nyhetsbrev, Business Insider Nordic och Aktuell Hållbarhet.
Bonnier News består främst består av större dagstidningar, som Dagens Nyheter, Expressen, Dagens Industri och Sydsvenskan/Helsingborgs Dagblad. BBP är också ägarbolag till ett gäng utländska affärstidningar, främst i Östeuropa. BBP driver också den interaktiva utbildningssatsningen Clio Online, som Bonniers koncernchef Tomas Franzén lyft fram som bland det mest spännande och lovande projektet inom hela koncernen.

BBM består av B2B-produkter, medan Bonnier News domineras av b2c-medier, Dagens Industri är undantaget. Nu när den nya chefen är utsedd görs också en rockad i organisationen, Resumés ägare BBM kommer framöver att vara en del av Bonnier News.

Inför tillsättningen av Gunilla Herlitz efterträdare har mycket av surret i Bonnierkorridorerna handlat om vilka eventuella synergier som skulle kunna finnas mellan Dagens Industri och BBM:s olika produkter. Det kan handla om allt mellan gemensam annonsförsäljning till lanseringar av nya produkter.

Anders Eriksson har under sina sex år som chef på BBP visat handlingskraft och starka resultat med Bonniers b2b-medier. Nu förväntas han göra om samma resa med B2C-tidningarna. Det tror jag blir en stor utmaning. Inte för att jag inte tycker att tidningarna och deras ledningar gör ett bra jobb, för det gör de. Men det är uppenbart att dagstidningar utgivna i papper står inför gigantiska strukturella utmaningar.

Grundproblemet kan ett dagisbarn fatta: Mamma och pappa hinner inte läsa tidningen.
Det är troligen svag framtida efterfrågan på den breda kurerade dagstidningen i papper som rapporterar mycket och ganska kunnigt (men inte superkunnigt) om massa ämnen. Jag är en riktig pappersnörd, men även jag börjar vika in näbben.

Ny teknik och nya medievanor har skapat nya vanor. En dagstidning är ett fruset ögonblick i papper, idag kan man välja direktsändningen, via sin telefon. Som man alltid har med sig. Det är rätt svårslaget. Hinner man inte läsa på morgonen är det frusna ögonblicket ännu mer djupfryst och därmed ointressant på kvällen.

Anders Eriksson vill troligen testa vilka b2b-knep och som går att flytta över till konsumentmedier. Han brukar ofta tala om vikten av "affärsnytta" och har antytt att samma mekanismer borde fungera även för konsumentmedier.

Här är mina tankar om framtiden för de största medierna i Bonnier News:
Dagens Nyheter satsar på sina nya fina pennor - Björn af Kleen, Niklas Orrenius, Birgitta Forsberg och andra – som alla står för ett unikt och djupt material som man inte kan läsa någon annanstans.

Med en digital publicering på kvällen istället för på morgonen så blir morgontidningen något mindre djupfryst. Å andra sidan finns varken tiden eller vanan att läsa en tjock tidning på kvällarna. Då vill folk se på Netflix, natta ungar, spela innebandy, dricka vin eller något annat.

Här tror jag att (vi) pappersmänniskor ofta tänker fel. Vi tänker med- eller omedvetet, att om vi bara gör den bästa tidningen/pakteringen som någonsin gjorts så kommer allt att ordna sig. Tyvärr stämmer det inte, det finns ingen gudomlig rättvisa. När andra pappersmänniskor ger oss beröm för den fina produkten vi knåpat ihop är det givetvis väl ment, men det betyder inte att det är strategiskt rätt att göra papperstidning.
Jag tycker att dagens version DN är den bästa på länge, kanske har DN aldrig varit bättre, rent journalistiskt.
Men folk har ändå inte tid att läsa dagstidningar i papper.

Morgontidningens traditionella affär är alltså hotad på sikt. DN experimenterar, rätt lyckat vad jag förstår, med att sälja olika typer av digitala prenumerationer. Man testar också att komma ut med en tjockare papperstidning på helgerna, när folk har mer tid över till att läsa. Kombinationen med en veckotidning i papper och en digital prenumeration är intressant, men frågan är ändå om kommande generationer verkligen kommer att vilja ha en papperstidning överhuvudtaget. Kanske blir lösningen att DN blir en smalare "elittidning", med kvalificerad betald journalistik på nätet och på glossy papper.

Under Gunilla Herlitz tid som chef för Bonnier News startades också ett djupt samarbete mellan Dagens Nyheter och Dagens Industri, tidningarna har redan nu flera gemensamma funktioner och chefer.

Familjen Bonnier älskar varumärket DN, tidningen hotas inte av nedläggning. Men vilken väg DN ska välja i framtiden är stor strategisk fråga för Anders Eriksson.

Expressen har delvis en liknande strategi som DN, chefredaktören Thomas Mattsson har liksom kollegan Peter Wolodarski på DN, på kort tid värvat många profilerade skribenter. Flera profiler har plockats in från den historiska ärkefienden Aftonbladet den senaste tiden. Jag gissar att en del av värvningarna känns logiska ur ett konkurrensperspektiv om man är inne i "kvällstidningsbubblan". Är man det inte är värvningsfesten inte lika självklar. Varför inte bygga upp egna spännande krönikörer, skribenter och bloggare än ta över Aftonbladets bättre begagnade?

Chefredaktören Thomas Mattson hade Bonniers News förra chef Gunilla Herlitz stöd i att göra en massiv satsning på tv. I en tid när alla medieslag flyter ihop på internet är det säkert mycket bra att vara stark inom rörlig bild. Men frågan är det om det inte borde går att göra insatsen mer kostnadseffektiv, med TV4, Nyhetsbolaget och andra tv-aktörer inom Bonnierkoncernen.

I ett större perspektiv har Expressen klarat den journalistiska omställningen till den moderna medievärlden bra. Grunden med en snabb lättsam men ändå stark journalistik passar egentligen bättre på nätet än i papper. I sann kvällstidningsanda testar man hela tiden olika saker, som virala sajter. Men precis som de flesta andra medier brottas Expressen med att hitta en hållbar digital affärsmodell för sin journalistik när pappersintäkterna blir allt mindre.

Liksom Dagens Nyheter ligger Expressen familjen Bonnier mycket varmt om hjärtat, av historiska skäl. Familjens sannolikt största beskyddare av Expressen var storägaren Jeanette Bonnier, som gick bort i mitten av april. Om familjen Bonnier på sikt kommer att se annorlunda på Expressen återstår att se, men det vore osannolikt att man inom den närmste framtiden skulle ta sin hand från Expressen.

Dagens Industri grundad 1976 är modern framgångssaga. Tidningen har under många år skickat in hundratals miljoner kronor till Bonniers kassa. Det fina med Dagens Industri är att det är en bred b2b-produkt. Det går fortfarande att ta bra betalt för papperstidningen, tricket är att det inte är privatpersoner som betalar själva, det är arbetsgivaren som står för notan. Vilket gör att man kan hålla uppe ett högre pris. Efter 40 år på marknaden är Dagens Industri ohotad etta på marknaden. Man har i modern tid produktutvecklat med event, tv, poddar och tävlingar, Gasellen är den mest lyckade och kända.

För tillfället finns ingen riktigt stark utmanare till Dagens Industri, den främsta är Schibstedägda Näringsliv, en bilaga till Svenska Dagbladet vars egen framtid är mycket osäker.

Därmed inte sagt att Dagens Industri sitter säkert. I USA kunde webbtidningen Business Insider med ett nytt tilltal inom ekonomijournalistiken snabbt ta stora marknadsandelar. Det skulle kunna hända även i Sverige, kanske genom att techsajten Breakit (startat av två journalister från Dagens Industri) köptes av Schibsted.

Ska då Industri fortsätta att jobba nära Dagens Nyheter, eller ska Dagens Industri söka synergier och samarbeten med de B2b-medier som Anders Eriksson har med sig in i boet? Det är inte svårt att se samarbeten och nya produkter som DI skulle kunna skapa med Veckans Affärer, Svenska Nyhetsbrev, Business Insider Nordic och Resumé. Å andra sidan finns det säkert redan starka synergier på plats redan mellan DN och DI.

I Bonnier News finns också de skånska tidningarna Sydsvenskan och Helsingsborgs Dagblad. Det är ingen hemlighet att Bonnier under en tid har velat sälja tidningarna, men det verkar svårt att hitta en seriös köpare. Här måste Anders Eriksson bestämma sig, antingen satsar Bonnier på Sydsvenskan och HD eller så säljer man. För Sydsvenskans ledning måste det vara demoraliserande att hela tiden få läsa och höra skvaller om att ägaren vill sälja dem.

***
Den moderna mediefejden utspelas på Facebook, den här gången mellan skribenten och författaren Ann Heberlein och Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri. När Resumé gjorde journalistik av bråket flyttade debatten in på kultursidorna.

***
Mycket intressant analys av Spotify i senaste avsnittet av DI-Digitals podd.

***
Emmanuel Sideas reportage om bolaget Fingerprint Cards i senaste Affärsvärlden var riktigt bra. Fler ekonomijournalister borde ge sig ut i verkligheten.

***
Artikeln om bråket på Sydsvenskan, mest läst på Resumé den här veckan, är skriven av praktikanten Louise Lindberg. Hon gör idag fredag sin sista dag hos på redaktionen och har gjort ett mycket jobb under sin tid på Resumé. Tack för den här tiden Louise!

***
Hilary Clintons Instagramkonto har seglat upp som en favorit. Riktigt snygg negativ kampanj mot Donald Trump.

***
Läser just nu: Fotbollskanalens Olof Lundhs kommande bok "Vad jag pratar om när jag pratar om fotboll".

***
Jag vill rikta en stort tack till frilansjournalisten Carin Fredlud för fina insatser som redaktör för Resumés nyhetsbrev Analys & Marknad. Nu gör Resumé en omorganisation, vilket betyder att Resumés reporter Yasmine Winberg snart tar över som redaktör. Tipsa gärna henne om nyheter på yasmine.winberg@resume.se

***
Helgens läsning: På lördag möter du byrån DDB:s vd David Sandström i Resumés helgintervju. Karriärsöndag gästas av Louise Leo, vd på JMW. Lovar att du vill läsa.

***
I förra veckans fredagskrönika skrev jag om kompetensväxling. Jag fick svar på tal, läs mer här.

***
Trevlig helg!



Dela sidan: