Dela sidan:

Kurskamraterna firar med vinlunch efter förmiddagens tenta i farmakologi och mikrobiologi. Själv sitter Christina Lundell på redaktionen och knåpar ihop manspanelen med Leif GW Persson och Robert Aschberg till Expressens söndagsmagasin.
– Jag har inga arbetstider utan jobbar när jag har möjlighet. Men det gäller att ha lång framförhållning, säger hon, samlad och nöjd efter att en egen snabbkoll visat att hon klarat tentan.

Det var för snart två år sedan som hon började verkställa sin vågade plan, att efter 25 år som journalist skola om sig till läkare. Det vill säga föräldrarnas och morfaderns yrke – som hon alltid tänkt att hon aldrig ska jobba med.
– Då var man ju tvungen att jobba på julafton, tänkte jag när jag var barn. Men på det sättet var journalistik ingen skillnad tyvärr.

För att få tid till den femåriga heltidsutbildningen på Karolinska Institutet beviljades hon att gå ner till halvtid som biträdande redaktör på Expressens Magasin.
– De har varit väldigt schyssta och behjälpliga på redaktionen. Alla är stola över mig, inte bara mamma, utan även mina kollegor.

Hur har folk reagerat?
– Många frågar "hur vågar du?". Men jag tycker inte att det känns som ett risktagande – jag menar, vad är det värsta som kan hända? Om jag skulle komma fram till att det var ett dåligt beslut så kan jag ju alltid återvända till journalistiken, eller använda mina ord till något annat, kanske skriva böcker. Det finns många vägar, både framåt och åt sidan. Jag känner mig trygg.

Christina Lundells steg är ovanligt – men det finns föregångare. Efter en lång och framgångsrik karriär som författare och illustratör valde till exempel Beatrice "Bea" Uusma att utbilda sig till läkare. Expressens tidigare kvällsreporter Christian Carrwik jobbar i dag som ortoped.
– Jag är inte heller helt ensam i klassen om att ha en tidigare karriär. Vi har en operasångare, en Spotify-medarbetare och en tidigare Ekot-reporter bland oss.

Det var i en liten stad i södra Frankrike som en 17-årig Christina Lundell först insåg att hon ville jobba som journalist. Den unge utbytesstudenten pluggade franska, skrev dikter och rökte Lucky Strikes på vägen till skolan.
– I mötet med ett nytt språk så utvecklade jag även mitt eget. På skolan jobbade man mycket systematiskt med framställning i skrift och jag kände att det var något jag ville fortsätta med. Jag ville skriva, räkna och skildra samhället.

Målmedvetet satte hon efter gymnasiet upp tre- och femårsplaner för sitt liv.
– De innehöll olika scenarier som jag bedömde var möjliga att uppnå. Till exempel att jag skulle börja på en lokaltidning. Men också andra saker, som att "ha bil när jag är 25". Det fungerade bra – om man vet vad man vill så är det enklare att uppnå.

Planenligt avverkade hon några år på Blekinge Läns Tidning och Kvällsposten, samt en kortare period på Sydsvenskan, i landets södra delar. Dessutom, återigen planenligt, köpte hon en röd liten Honda Civic runt 25-årsdagen.

Några år senare gasade hon bilen upp till Stockholm och Aftonbladet, följt av Innerstadspress (nu Direktpress) och slutligen Expressen. På förstnämnda tidning hade hon en strategi som har visat sig vara framgångsrik.
– Idén var att agera som en fast anställd. När man är ny på en arbetsplats är man ofta försiktig och strömlinjeformad, och det kan straffa en i längden. Man kan behöva en liten tuppkam, om inte annat för att visa att man åtminstone respekterar sig själv, men också för att sticka ut.

Du har jobbat på Expressen i åtta år. Hur skulle du sammanfatta din tid på tidningen?
– Snabb och brokig. Jag har gjort så himla roliga saker, som Expressenbussen till exempel. Vi bjöd på tårta vid Café Opera när Prinsessan Madeleine gifte sig, körde folk till Almedalen i Visby och skjutsade flyktingar med Unicef. Sen tycker jag att arbetet med Dawit Isaak har känts väldigt meningsfullt, säger Christina Lundell, som de senaste åren jobbat med magasin som Hälsoliv och Allt om LCHF.

– Det har hänt väldigt mycket under åren. Sedan Thomas Mattsson kom in har det varit en helt annan arbetsplats, på ett bra sätt. Vi är mitt i en stor omställningsprocess och det finns en jäkligt stark framåtvilja i huset.

Vilka har varit dina drivkrafter?
– Yttrandefrihet är superviktigt. Jag kommer alltid vara journalist när det bränner till. Samhället borde sluta med slentrian-dissandet av media – på många sätt har medierna aldrig varit mer professionella än nu utifrån sina förutsättningar.

I dag omfattar Christina Lundells livsplaner mer än bara fem år i taget. Beslutet att bli läkare kom som en följd av att hon blickat hela 15 år framåt. 

– Den utlösande faktorn var när jag hörde om ett avgångsvederlagspaket på någon arbetsplats. Det var 59-åringarna som fick erbjudandena. Då tänkte jag för första gången att det faktiskt inte är så himla långt bort för mig – det började bli bråttom. Om jag skulle göra en förändring så var det dags nu, säger hon, men understryker att tankarna på ett karriärbyte har funnits där i många år men att "livet kommit i vägen". Barn till exempel.

Finns det en hotbild mot äldre i branschen?
– Nä, både och skulle jag säga. Journalistyrket är lite av ett ungdomsjobb med en tydlig peak i åldrarna 30–45. Men å andra sidan har journalister som Cecilia Hagen visat att det går att fortsätta för vissa. Jag gör inte det här för att jag är rädd för att bli arbetslös. Men jag gör det för att jag vill kunna jobba tills jag är 75 – och i läkaryrket ger hög ålder ökat förtroende. Det är ett bra jobb att bli gammal i.

Christina Lundell förklarar att hon känner sig klar med journalistiken.
– Jag älskar yrket, men på något plan känner jag att jag har gjort min del. Men min bakgrund kommer att ge mig stora fördelar som läkare. Det handlar mycket om att vara lyhörd, ställa frågor och tänka stort. I praktiska avseenden kommer jag dock troligen ligga efter mina yngre kurskamrater.

På din Linkedin står det att du brinner för medborgerliga rättigheter, katastrofhjälp och humanitärt stöd. Ska du jobba med typ Läkare utan gränser?
– Det kan jag inte helt utesluta. I morgon börjar jag öva mig på människor på KI och då kan jag börja ge mig själv utrymme att känna efter vad som fungerar bäst. Men jag har lite idéer om vad jag ska göra och varför: jag ska prata med människor, och de ska vara vuxna och vakna. Huruvida det blir diabetesmottagningen eller kirurgen beror på vad jag är bäst på.

Christina Lundells 5 karriärtips:

  1. Utvärdera – är du där du vill vara? Både som anställd och arbetsledare kan det vara bra att ibland ta sig en funderare på hur man har det.
  2. Hitta jobbsammanhang utanför egna arbetsplatsen. Grupper, konferenser, föreläsningar, vidareutbildning. Det är bra att mingla professionellt ibland.
  3. Håll humöret uppe. Även om man har tuffa deadlines, alla är sjuka och mörkret sänker sig utanför kontoret är det lika bra att vara glad när man kan. Skratt sabbar inte produktiviteten.
  4. Var lite nöjd ibland. Jag minns en reporter som brukade mumla "Jag är bra jag" i korridoren. Jag hoppas att mantrat inte orsakades av ångest, men det är faktiskt inte fel att känna sig nöjd med sig själv ibland. Och glöm inte att berömma andra.
  5. Dela upp din tid. Ägna en viss tid åt den ena uppgiften och resten av dagen åt den andra, om du får mycket att göra. Och när även den tiden är slut så är det dags att ägna sig åt något utanför jobbet. Periodvis kan sex dagars "arbetsvecka" vara ok, men aldrig sju.

Fakta / Christina Lundell

Ålder: "Fyllde just 46 år."
Bor: Vasastan, Stockholm.
Uppvuxen: I Lund.
Familj: "Gift med Mattias och två barn."
Tjänar: 422 800 (2015).
Utbildning: Journalisthögskolan, Stockholm, examen 1994. Studerar Läkarprogrammet på KI.
Karriär i korthet: "25 år i mediebranschen, BLT, Sydsvenskan, Kvällsposten, Aftonbladet och Innerstadspress. På Expressen sedan 2008 i olika redaktörsroller på magasinen, nyheterna och nöjet. Tjänstledig på deltid sedan januari 2015."
Medievanor: "Expressen, DN, SvD digitalt och Readly. Morgonsvep på sajterna Resumé, Dagens Media. Läkartidningen under föreläsningarna. Mysläser magasin. Väljer radio framför tv."
Senast lästa bok: "'Missing Microbes', om hur antibiotika-användandet kan göra oss sjuka."
Senast sedda film: "Barnfilmen 'Husdjurens hemliga liv' (Det var inte jag som valde)."



Dela sidan: