Dela sidan:

I dag släpper Rättviseförmedlingen sin årliga undersökning Rättvisaren som undersöker hur det står till med jämställdheten och mångfalden bland de som svenska medier väljer att intervjua. Knappt 3 av 10 personer som uttalar sig i nyhetsmedia är kvinnor. Inte ens 1 av 10 har utomnordisk bakgrund. Detta trots att 19 procent av befolkningen av utomnordisk bakgrund och hälften av svenskarna är kvinnor.
– Som det ser ut nu exkluderas delar av befolkningen från den arena för offentligt samtal som media utgör. Det är ett demokratiskt problem och ger en skev bild av vilka vi som bor i Sverige är. Här kan nyhetsmedierna ta ett större ansvar, säger Seher Yilmaz, ordförande för Rättviseförmedlingen, i en kommentar.

Enligt siffror som Resumé har tagit del av visar att det ser olika ut baserat på vem som står för intervjuandet. Något som sticker ut är att TT, som levererar nyheter till samtliga stora medier i Sverige, är märkbart sämre på både kön och etnisk mångfald än i deras kunders egna artiklar.

Enligt Rättvisaren är 74,2 procent män i TT:s artiklar jämfört med 67,6 procent när mediernas egna journalister gör jobbet. När det gäller utomnordisk bakgrund är förhållandet 3,8 procent hos TT kontra 10,6 procent med egen journalist.
– Det är förstås inte bra. Väldigt många medier plockar upp det TT skriver, säger Seher Yilmaz.

Har du någon teori om varför?
– Jag vet faktiskt inte. De flesta medier som hamnar här har inte ett aktivt arbete med frågan. Då glöms bort den lätt bort.

Resumé har även tagit del av siffror som visar att det inte finns någon märkbar skillnad mellan representationen i public service jämfört med kommersiella medier.
– De har ett tydligt uppdrag att fler ska synas och höras. Därför borde de vara bättre. Jag pratade med SVT i morse och de sa att det är bättre representation i sändningarna, medan de inte alls jobbar med det här aktivt på webben. Där har de en bakläxa att göra, säger Seher Yilmaz.

På det stora hela är hon bekymrad över att så lite händer hos de svenska medierna.
– Vi har länge pratat om vikten av jämställdhet. Ändå nöjer vi oss med ojämställdhet. De senaste 15 åren har könsbalansen i svenska medier stått still runt 70/30. Vi kan inte klappa oss själva på axeln, utan ständigt ifrågasätta invanda mönster.

TT:s redaktionschef Daniel Kjellberg säger: 
– Vi tar frågan på allvar och jobbar på att det ska se bättre ut. Vi har själva haft Rättviseförmedlingen på redaktionen för att sätta fokus på frågan, och försöker hålla den levande i både texter och bilder. Exempelvis genom att ta fram bredare ringlistor över experter för att inte slentrianmässigt ringa de vi haft kontakt med tidigare. Ett annat exempel är vår bildkampanj som handlar om precis de här frågorna – att motverka slentrianmässiga bildval. Här har vi också lyft fram och taggat om bilder i vårt arkiv.

Varför ser det ändå ut så här?
– Det finns flera orsaker. Vi vill inte skylla ifrån oss, men en förklaring kan vara att TT har ett bevakningsansvar som påverkar resultatet. En stor del av texterna handlar om sport, och där finns en stark förväntan från våra kunder att skriva om exempelvis alla matcherna i de högsta serierna för herrar. Där har vi inte samma möjlighet att välja bort. TT är också en spegling av vad andra skriver, där våra texter påverkas av vilka experter de stora internationella sajterna och nyhetsbyråerna talat med. Men vi har alldeles tydligt mer arbete kvar att göra.

FAKTA/Om undersökningen
Analysen innefattar 1200 slumpmässigt utvalda webbartiklar från 11 svenska nyhetssajter (publicerade varannan månad från januari fram till juni 2016), medan den särskilda expertgranskningen innefattar 600 artiklar från samma nyhetssajter och tidsperiod. I studien ingår följande publikationer: Aftonbladet, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Metro, Nyheter 24, Svenska Dagbladet, Sveriges Radio (sr.se), Sveriges Television (svt.se/nyheter) och Sydsvenskan.



Dela sidan: