Dela sidan:

Det var strax innan sommaren som det började föras samtal bland personer i DDB:s ledningsgrupp. David Sandström var på väg att lämna vd-stolen på Sveriges näst största byrå. Ganska snart stod det klart att ersättarna skulle bli Jacob Sandström och Tove Langseth. Kundansvarig och creative director på DDB Stockholm.

– Det finns många personer som är talanger och många som är trevliga. Men talanger är ofta as och trevliga personer rätt substanslösa när du skrapar på ytan. Tove Langseth är en av få personer som har båda delarna. Hon har ett stort hjärta, men är samtidigt otroligt vass. Det personifierar henne för mig. Hon är också en av två-tre personer på DDB som kunder specifikt efterfrågade i pitcher.

Orden kommer från David Sandström. Under sina fyra år som vd på DDB Stockholm var Tove Langseth creative director de sista två åren. Med henne och Jacob Sandström vid rodret ska byrån fortsätta den digitala resa som deras företrädare så visionärt drev på.

Tove Langseths karriär började på Paradiset. Under studietiden på Beckmans hade hon lärt känna Silla Levin (i dag copywriter på Forsman & Bodenfors). Hon tipsade den unga art directorn att Jocke Jonason behövde någon som kunde hjälpa honom med Diesel-kontot. Kanske det case som tydligast symboliserar Reklamsverige på 1990-talet.

Tove Langseth tog med sin mapp och träffade stjärnkreatören. De hade ett samtal och kemi uppstod. Hon kommer aldrig glömma hur hon som helt ny på Paradiset hamnade i Mexiko på en fotografering i två veckor. Helt ensam.

– Jocke Jonason har lärt mig otroligt mycket. Han sade att man aldrig ska jaga pengar och priser. Det där kommer av sig själv om man gör ett bra jobb. Det har jag haft med mig som rättesnöre när jag jobbar.

– Jag tänker ofta på det där. Att jag kastades in i ett så pass stort uppdrag när jag gick på skolan. Det blev en rivstart. I dag tycker jag det är väldigt viktigt att man litar på unga kreatörer och låter dem komma in på stora uppdrag. Jag fick tillgång till en stor värld på en gång.

1999 när Tove Langseth kom till Paradiset var byrån en maktfaktor i svensk populärkultur. Hon minns ett test i Veckorevyn från de åren där en av frågorna var "Vad heter reklambyrån som gör Diesels reklam?".

– När jag kom till Paradiset var reklam någonting coolt att jobba med. Det fanns MTV och... ja, reklambranschen. Jag minns att folk glimrade till när man sa att man jobbade på byrå. Så är det inte riktigt i dag.

Varför är det inte lika coolt i dag?
– Det finns så mycket andra saker att inspireras av, det finns så många andra kreativa arenor idag och reklamen är bara en av dem. Jag tycker att det var en identitetskris för branschen under några år i mitten av 2000-talet där reklambranschen famlade efter sitt existensberättigande. Jag funderade faktiskt själv på att lämna branschen. Kanske bli psykolog. Sen slog digitaliseringen igenom på allvar i vårt jobb. Nu måste man vara mer kreativ än någonsin.

Varför lämnade du inte?
– Dels så jobbade jag med uppdrag som var spännande, men det är också så att kreativiteten som kärna i mitt yrke alltid har hållit mig kvar.

Hur har din syn på kreativitet förändrats de senaste tio åren?
– Förr var man som kreatör mycket mer styrd av vilka mediekanaler man jobbade i. Man tänkte annons, film, utomhus etc. Och jobbade på att förnya sig inom ramarna för de kanalerna. Idag jobbar vi mycket öppnare, man fokuserar på att lösa ett problem men där lösningen långt ifrån alltid resulterar i reklam i dess traditionella bemärkelse.

När Jocke Jonason lämnade Paradiset och flyttade till London följde Tove Langseth efter. Det blev en kort sejour på Made by Leo Burnett innan hon hamnade på Lowe Brindfors 2005, vid tidpunkten en av Sveriges största reklambyråer. Tiden på byrån präglades delvis av en frustration över tunga strategiprocesser och att inte få ut så mycket jobb.

Efter tre år värvades hon och maken Olle Langseth av DDB Stockholm. Första intrycket när Tove Langseth kom dit var en kultur med hög produktionstakt och korta beslutsvägar.

– Vi sprutade ut prylar. Det fanns en enorm energi. Man hade mycket kortare tid på sig att göra saker. Det var lite chockartat. Ibland gick det kanske lite för snabbt i idéprocessen. Men det har skapat ett fantastiskt klimat där man vågar testa nya saker.

– Kärnan i DDB är att det finns en vilja att överraska världen och en nyfikenhet och vilja till att ligga långt fram. Den kulturen är superviktig att vårda.



Efter sommaren är det Tove Langseth som har det yttersta ansvaret att förvalta det arv hon talar om. Men enligt David Sandström fungerade hon som en ledare på byrån tidigare än så.

– DDB är ett lagbygge. Under min tid som vd hade det kunnat vara flera personer som skulle fungera som högst ansvariga. Nu råkade det vara jag som syntes mest i media och i slutändan hade rollen.

Under David Sandströms år av digitalisering skedde en breddning av kompetenserna på byrån. Enligt Tove Langseth är det minst lika viktigt att medarbetarna är bäst på vad de gör som att ha alla verktygen i huset.

Hur mycket av ditt uppdrag handlar om att hitta och rekrytera talanger?
– Eftersom jag och Jacob kör det här ihop agerar jag emellanåt som creative director och är väldigt operativ. Det var ett villkor för att bli vd för oss båda. Nu i början har det för oss handlat väldigt mycket om att sätta riktningen framåt för byrån men vi har ett par riktigt intressanta rekryteringar på gång. Och att träffa folk är såklart viktigt hela tiden.

Var det delade ledarskapet en förutsättning för dig att tacka ja?
– Det gör ju att jag kan vara kvar i det jag är bäst på. Men förutom det är det väldigt roligt att köra ihop med en sån briljant person som Jacob. En positiv aspekt med att vara två ledare med olika bakgrund är att vi hela tiden testar våra argument mot varandra. Men det gör också att vi båda kan ägna mycket tid åt att jobba med kunderna.

Varför tror du på det delade ledarskapet?
– Vi välkomnar idéer och tankar från alla på byrån och det här blir en symbol för en kultur där alla är drivna och gör saker. Vi ska attrahera folk som vill realisera sina idéer. En kultur där alla tar initiativ och inte sitter och väntar på att andra ska berätta för en vad man ska göra.

Hur är du som ledare?
– Jag vill vara rak och ärlig. En chef som ska kunna säga till när något både är dåligt och bra. Man måste kunna ställa hårda krav, tycker jag. Men det bygger givetvis på att man jobbar minst lika hårt själv.

Vad har ni för visioner för DDB?
– Digitaliseringen är en självklarhet och den resan fortsätter. Vi är i en position med byrån där vi lyckats skapa en stor bredd kompetensmässigt. Men den bredden är inte värd något om inte varje del har verklig spets. Om vi skapar en e-handelsplattform så blir den först intressant när vi lägger till den kreativa nivån som ett lager. Det är i den skärningspunkten som det blir spännande.

Jocke Jonasson är en person som Tove Langseth alltid kunnat ringa, men det har inte handlat om ett strukturerat mentorskap. Som ny vd funderar hon på att skaffa sig en fast mentor.

– Det vore grymt med en duktig kvinna att vända sig till, men jag tänker mig snarare någon utanför branschen.

Vad anser du om att det är så få kvinnor på ledande positioner i branschen?
– Man ser att det håller på att förändras, men vi brottas fortfarande till exempel med att få in fler kvinnliga kreatörer på byrån. Förändringen sker ju i takt med att allt fler delar lika på föräldraledigheten och att diskussionen om jämställdhet kommer upp på bordet på byrån. Men det är något man måste jobba med varje dag.

Olle och Tove Langseth har arbetat som kreatörspar i flera år på både DDB Stockholm och Lowe Brindfors. Ett tag hade paret ett jobb för Coop med ett blomkålshuvud som såg ut som en hjärna uppe på väggen som en tavla i sitt hem.

– Många idéer har fötts hemma. Men när det är extremt intensiva perioder såsom i höst måste man sätta upp regler hemma. Till exempel att inte prata jobb i vissa delar av hemmet. Jag har rätt mycket energi och kan lätt gå upp i varv av jobbet. Därför måste jag hitta utrymmen där jag kan stänga av, till exempel är det strikt förbjudet att prata jobb i badrum och sovrum. Ja, det låter ju inte helt sunt kanske men bygger ju på att man i grunden tycker jobbet är något kul.

Att du och Olle Langseth jobbat ihop i den usträckning som ni gjort. Har det underlättat?
– Under småbarnsåren blev det definitivt enklare att pussla ihop familjelivet än för andra familjer. På DDB Stockholm har vi jobbat non-stop som kreatörspar fram tills nu.

– Jag tycker att han är genial som copywriter och kreatör och vi har haft en enorm respekt för varandra som yrkesmänniskor. Vi träffades på jobbet och har arbetat väldigt mycket ihop.

Vad är din drivkraft?
– Jag mår sjukt bra när man, tillsammans med ett gäng, gör någonting spetsigt och nytt. Det kommer alltid att vara min drivkraft. Det vi håller på och gör med Klarna är jävligt intressant. Men när man känner att vi inte har gjort allt vi kan är det samtidigt väldigt jobbigt, då mår jag fruktansvärt dåligt. Så jag är nog både lust- och ångestdriven. Men ångesten är också en drivkraft.

Och träningen har blivit den ventil där Tove Langseth kan rensa skallen. Hon hittade löpningen på allvar efter alla tre barnen var födda.

– Jag har alltid haft väldigt svårt att stänga av jobbet. När jag ökade mängden träning rejält kunde jag äntligen hitta en knapp där jag kunde stänga av och komma ner i varv.

När det sprangs som mest var Tove Langseths träning långt bortom den genomsnittliga motionären. Hon peakade på 24 träningsmil i veckan och en åttondeplats i SM på marathon. Bästa tiden kom i Berlin Marathon med 2.52.

Du sprang 24 mil i veckan, hade tre barn och var kreativ chef på Sveriges näst största byrå. Fick du någon tid att koppla av?
– Saken är den att jag inte behöver det. Jag gillar inte att lägga mig raklång mer än två minuter. Jag slappnar av bättre genom att göra grejer.

Förra sommaren kom en plågsam smärta i höften. Hon är född med en höft som ligger ur led vilket inte upptäcktes förrän vid ett års ålder. Hon fick då sitta gipsad i spagat i ett halvår.

– Men det läkte aldrig rätt. I dag har jag fått artros i höften som gubbar och gummor har när brosket är nedslitet.

Hur var det att sluta löpa när det var en så pass central del av ditt liv?
– Det var verkligen ett sorgearbete som ägde rum. Chockartat. Som tur var fick jag tipset om cyklingen. Det är inte lika kul, men nästan.

– Man känner när man tränar på morgonen att man är lite vassare än alla andra. Man får ett försprång. Kan låta irriterande och käckt, men det är ju bara fakta att man får ut mer av sin hjärna om man tränar.

Tove Langseth om...

vad hon tycker saknas i Reklamsverige....
"Man har en känsla av att branschen är för homogen i det att vi i mångt och mycket är medelklassmänniskor som gör reklam för andra medelklassmänniskor. Känslan är att vi missar väldigt många människor. Branschen kanske inte bara består av Bromma och Lidingöbor, men det är definitivt ett problem. Stockholm Open är ett fantastiskt projekt, när det får ringar på vattnet kan det hända saker på riktigt"

Klarna..
"Klarna passar oss som byrå väldigt bra. De vill göra en varumärkesresa på riktigt och vägen dit är en digital produkt, inte traditionell reklam. Det gör att allt det vi kan allt från tech till design ställs på sin spets i det uppdraget."

Vilka andra byråer som gör bra saker just nu...
"Här hemma gillar jag Åkestams SAS-filmer men sen är det alltid kul att se vad som pågår på byråer som Barton F. Graf. Man kan blir alltid uppåt av grymma jobb."

FAKTA/Tove Langseth
Ålder: 41 år
Familj: Gift med Olle, tre barn och två katter.
Uppvuxen: Lidingö
Bor: Lidingö 
Tjänar: 936 000 kr (2015)
Utbildning: Reklamlinjen på Beckmans
Karriär i korthet: Paradiset – Cole, Russell & Pryce - Made by Leo Burnett – Lowe Brindfors – DDB Stockholm
Gör på fritiden: Hänger med familjen, cyklar och äter lakrits.
Senaste film: Serien Divorce på HBO.
Lästips: Just läst klart "Flickorna" av Emma Cline - läs den! Nu!
Medievanor: DN, Fokus, Filter, Instagram.
Oanad talang: Spela gitarr men enbart efter noter.
Motto: Carpe diem! (Ja, på riktigt.)

 



Dela sidan: