Dela sidan:

För ungefär ett år hade Daniel Hallberg omkring 500 följare på Instagram. Det var då han övergick från att publicera selfies i motljus till att spela in humoristiska sketcher. I våras började Hannah Widell och Amanda Schulman tipsa om hans konto i "Fredagspodden". Personer i Perfect Day-grundarnas vänkrets som bröderna Alex och Calle Schulman började också göra shout-outs och så plötsligt rasslade det till ordentligt.

Om man tittar på utvecklingen för Daniel Hallbergs Instagramskonto de senaste månaderna ser man tydligt hur hans stjärna stiger. Hur videos publiceras i en allt högre frekvens och hur gilla-markeringarna blir fler och fler. I dag har han närmare 50 000 följare som ser hans sketcher och han tillhör Perfect Day Medias stall. Det gick snabbt där under månaderna i solen. När det var som mest intensivt blev det nästan en börda.

– När jag började få många följare ökade mina krav på mig själv. Jag ville publicera en sketch varje dag och tänkte väldigt mycket på Instagram. Nu har febern lagt sig och jag har någonstans insett att det bara är en app i telefonen. Varför ska jag få magsår över en grej som bara är kul? I dag lägger jag bara upp grejer när jag kommer på dem. Men det är fortfarande lika roligt, om inte roligare att få likes. Bekräftelsen är en boost i vardagen, folk är så gulliga och snälla i kommentarsfältet. Det är otroligt.

Den alltmer offentliga rollen har gett ringar på vattnet för Daniel Hallberg. I våras blev han uppringd av Ruben Östlunds casting-agent som hade sett hans Instagram-konto och förstod att personen bakom sketcherna till vardags var art diretor på en av Sveriges ledande reklambyråer. Nästa år gör han skådespelardebut som cynisk pr-strateg på en reklambyrå i stjärnregissörens film " The Square".

– Han typecastar många och jag kunde bolla manuset genom att jag kan branschens lingo.

– Alla sido-gig, det gäller filmrollen också, ger mig så otroligt mycket som reklamkreatör. King gör mycket film och rörligt och då var det väldigt lärorikt att bolla idéer med Ruben Östlund och att få ta del av hans säregna metod.

Har du en exhibitioniskt ådra?
– Jag gillar egentligen inte att ta plats. Jag gillar inte att stå i centrum eller att få ordet på ett måndagsmöte.

Var är det då för känsla som triggar när du spelar in dina sketcher?
– Det är lek, precis som i reklamjobbet.

Har du fått några nya insikter kring vad som funkar på Instagram?
– Man kan aldrig veta, det är alltid en jävla shuffle. Samtidigt är det innehållet som jag tycker är mest buskis, ansträngt och okul det som går hem bäst. Det tycker jag är genomgående för Instagram och sociala medier. Det känns som de största humorkontona i sociala medier är de tråkigatse. Det tycker jag man kan dra lärdomar av till reklamjobbet. "Folkliga" idéer är ju uppebarligen bra för kunden. Men samtidigt måste jobben hålla kvalitét och uppskattas av den svårflirtade publiken också. Det är en svår balansgång.

Händer det att du anpassar dig på Instagram?
– Nej, jag behöver inte det. Jag tycker själv att det är skämskudde på sketcherna där jag imiterar rapparen Lorentz, men det är de som går hem bäst. Jag vet att jag skulle få fler följare om jag gjorde fler sådana sketcher, men jag ser ingen anledning till det. Egenvärdet av fler följare är inte så stort för mig.

När man når offentligheten, triggar det igång kampen om att bli någon och bekräftelsebehovet?
– Jag förstår vad du menar, men jag vill inte ha offentlighet för sakens skull. Det är kul att göra saker som folk ser och reagerar på och jag har planer på att göra musik framöver. Jag vill se vad som händer om jag lägger upp en låt på Instagram.

Du har nära 50 000 följare på Instagram. Reflekterar du någonsin över vad den plattformen innebär?
– Jag försöker utgå fån lusten. Om jag hade velat kapitalisera med på det hade blivit svårare att jobba kvar på byrån. Musiken kommer säkert folk tycka är skittöntigt.

Blir det du och en gitarr?
– Ja, förmodligen och jag räknar med att folk kommer tycka det är skitdåligt.

Finns det ingen blygsel?
– Egentligen är jag blyg.

Är det så att du går in i en roll som en skådespelare?
– Ja, sketcherna representerar inte mig som privatperson. Jag är inte så snabb i käften utan gillar att tänka i lugn och ro. Det är därför reklambranschen passar för mig. Men jag är nog mer introvert än vad många tror. Att spela in något på kammaren och lägga upp det när det känns bra handlar inte om en brist på blygsel.

– Däremot är jag inte så ängslig. Jag bryr mig inte om andra tycker att jag är töntig. Det är ju bara jag, folk får tycka vad dom vill om mig.


Men du har inga ambitioner att lämna reklambranschen?
– Nej, däremot har alla grejer jag har gjort utanför branschen tveklöst gynnat mig som reklamkreatör. Bara en sådan sak som att göra en intervju lär mig någonting. Inte minst i den branschglidning som vi befinner oss i.

Amanda Schulman har gett Daniel Hallberg rådet att inte vara ängslig för att synas. Att det snarare är töntigt att inte ta plats om man har en bra idé bara av rädslan för vad andra ska tycka.

– Cool guy syndrome är ganska vanligt i reklambranschen. Det är många coola personer som bryr sig om cred och det är töntigt att ta plats. Jag har nog ändrat inställning där och insett att det är modigare att våga synas. Det är viktigt att inte ta sig själv på stort allvar.



Daniel Hallbergs reklambana började för snart sju år sedan när han fick jobbet som ateljéassistent på King. Vid den här tiden pluggade han konst på Gerlesborgsskolan och hade planer på ett liv som konstnär med video (ofta sketcher) och installationer som nisch. Men som privillegerad medelklasskille från Vasastan kände han snabbt att hans historia inte bar som utgångspunkt för skapande. När han introducerades till reklamyrket insåg Daniel Hallberg att det passade honom att ha en brief, med tydliga ramar, att utgå ifrån. På reklam byrån gjorde han allt från att klistra ihop pannåer till att frilägga "Ica-Stig" i en annonsskiss.

– Jag försökte ta rollen på största allvar och ville lära mig allt om reklamyrket. Det var ingen som krävde att jag skulle jobba längre än till fem, men jag stannade till tolv på kvällen varje dag. Och var inne varje helg också, som en manisk person.

Daniel Hallbergs ambition gjorde att han efter ett tag fick vara med i arbetsgrupperna. Han fick igenom sina idéer och efter ett år kallade byråns grundare och creative director Frank Hollingworth in honom på ett samtal och berättade att han numera var art director på byrån. Någon reklamskola blev det inte. Daniel Hallberg vann Guldägg i ett av sina första jobb som art director med utomhuskampanjen "Miljonär direkt på Skrapet" för Triss.

När du sitter i arbetsgrupper. Hur märker du att de har skolats på Berghs och Beckmans, men inte du?
– Ett svar är att jag tror har lärt mig det man lär sig på Berghs eftersom de "lajvar reklambyrå", med arbetsgrupper och briefer, det är min bild. En annan aspekt är att jag bara kan Kings DNA. Jag är väldigt formad över hur just den här byrån vill att man ska arbeta. Det förenklar ju vardagen. För mer seniora kreatörer som kommer in på King kanske det kan vara svårare att anpassa sitt tänk.

Under din tid som ateljéassistent var det något speciellt jobb som var extra lärorikt?
–  Ica är en sån kund eftersom det är ganska humortungt. Att vara helt färsk och få enbrief där man ska kommunicera ett samarbete med Barncancerfonden där massa saker måste sägas samtidigt som man ska vara rolig. Det är svårt att komma igenom det nålsögat.

Tittar man på era jobb för Ica och Svenska Spel har humor central betydelse
– Jag tycker att King är duktiga på andra saker och vi gör allt mindre film i en tid där det mer och mer handlar om strategier, pr och tjänster. Men det finns ett starkt humor-DNA på byrån. Några av de absolut roligaste människorna jag träffat arbetar här

Under Daniel Hallbergs uppväxt var hans pappa Sven Hallberg en av personerna som var med och startade upp ZTV i rollen som kreativt ansvarig. Han minns hur pappan handplockade en excentrisk busschaufför och gjorde honom till programledare. Som barn besökte Daniel Hallberg  tv-kanalens punkiga kontor på Döbelnsgatan gjorde den tidigare busschauffören Peter Siepen armhävningar på ett bord. Precis det som ZTV på 1990-talet besrivs som; ett bubblande, kreativt kaos.

– Det var en otrolig energi som jag kan känna igen i ateljén på King. Särskilt Icas arbetsgrupp som röjer runt, gör dialekter och skämtar till väldigt hög musik.

Hur rolig är Frank Hollingworth?
– Han är en av de roligaste. Han kanske är allvarlig utåt, men han är jävligt rolig.

I dagsläget jobbar Daniel Hallberg uteslutande med Läkerol,Triss och Keno
i vardagen på King. Under hösten har appen "Let's talk" för Läkerols räkning varit ett av de mest uppmärksammade jobben från byrån. Uppdraget handlade om att uppdatera halspastillernas mer än 20 år gamla varumärkeslöfte "Makes people talk". Att bli en aktör i samtalet snarare än att skämta om harklingar i dramatiseringen. Appen hjälper människor som vill lära sig svenska att samtala och svenskar som vill hjälpa nyanlända att lära sig språket att möta varandra.

– Det var mycket mer komplicerat att bygga en app än jag någonsin hade kunnat tro. Vi lyckades inte få något samarbete med Skype, Google eller Apple. Och när vi inte hade någon rättighet att bygga in applikationen fick vi bygga vårt "eget Skype". Det är den kampanj som jag lagt ner mest jobb på och det blev väldigt dyrt.

Först presenterade arbetsgruppen på King sin grundtanke för Läkerol. Att Läkerol skulle prata om samtalet och bygga en app. Kunden förstod inte idén. Byrån och Läkerol bokade in ett nytt möte många veckor senare. För Daniel Hallberg och hans kollegor följde ett intensivt arbete där man träffade nyanläda, institutioner som Sfi och webbproduktionsbolag.

– Vi gjorde vår hemläxa och hade otroligt mycket på fötterna när i presenterade idén en andra gång. De sa nej i första mötet, men vi trodde på idén så pass mycket att vi gjorde ett stort omtag. Vi var lite bråkiga och vågade stå på oss eftersom vi trodde att det var bra för kunden. Det var en stor lärdom från det arbetet. Sett till användarna och reaktionerna var kampanjen lyckad och i det här fallet har verkligen slitet lönat sig. Jag tror det är en bra grundinställning att vara jobbig i processen. Det är vi som reklambyrå som är ytterst ansvariga för kvalitén på det som kommer ut, då måste man jobba hårt med utförandet.

Hur hittar du idéer bäst?
– Genom att bolla med andra. Ganska sällan hittar jag idéer i duschen. Men idéer måste få ta tid att gro, förfinas, ifrågasättas, finslipas. De bästa idéerna tar flera dagar att värka fram i ett konferensrum.

Om du inte hade blivit reklamkreatör vad tror du att det blivit då'?
– Jag tänker mycket på det där just nu. Det kanske låter pretentiöst, men jag gillar tanken på att man faktiskt inte är en bransch. Allt jag gör handlar om idéer och kreativitet och jag försöker inte ha så mycket respekt för de olika grenarna. King betalar mig 9-17 för att hitta på reklamidéer. När jag får en idé som passar bättre som Instagram-sketch så kan jag göra det. Jag har provat lite skådespeleri också. Och programlederi. Innan jag dör vill jag ha givit ut en skiva, regisserat något och skrivit en bok. Allt är så kul! Man måste ju prova, bara för att. Och allt kreativt är en bra erfarenhet i jobbet som reklamare.

Vad är dina drivkrafter i reklambranschen?
– För mig handlar det mycket om lust. När man känner att något är kul och utmanande, det är också då man kan lära sig att bli bra på det. Det kanske vore mer ädelt att bli kirurg, men jag har inte det akademiska i mig. Jag tycker att jag har lurat hela samhället med mitt jobb. Jag går till en arbetsplats, har kul hela dagen och får betalt för det. Att ha kul är inget banalt, det är en förutsättning för att bli bra.

Hur reagerade dina kollegor på King när det började lyfta för dig på sociala medier?
– Det blev en snackis i våras och alla har varit väldigt positiva.

Du har medverkat i Ikanos reklam och är därmed både reklamare och reklampelare
– Det blir lite förvirrat, men återigen, det var en väldigt bra erfarenhet att testa livet på andra sidan. Eftersom influencer är årets trendord var det också nyttigt att säga ja till det här jobbet och Vassa Eggen-uppdraget. Det har blivit en helt ny kanal att ta hänsyn till när mediekartan har ritats om. Men jag kommer ta det lugnt med reklamuppdrag hädan efter.

Är du en influencer?
– Nej, jag är inte så livsstilsmässig. Jag inspirerar inte några människor, är ingen förebild på det sättet.

Hur tycker du att reklambyråer bör jobba för att lyckas med influencer-spåret?
– Det är reklambyråernas roll att hitta rätt koppling mellan person av varumärke. Det lyckades vi göra med Let's talk. Vi hittade en kille i Malmö med 600 000 följare i Egypten, en fotbollspelare som bor i Sverige och är hur stor som helst i Iran och så vidare. Det i kombination med de svenska ambassadörerna gjorde att vi hade helt relevanta influencers.

I somras kunde vi läsa att du hade en idé om Pokémon Go redan för fem år sedan. Då kände man nästan att du var som Alexander Lukas. En enorm framgångssaga. Fast det var tvärtom. Har du kommit över det där?
– Ja, det var sjukt. Jag har en ny idé för Nintendo så om det är någon som jobbar där som läser detta så får den personen gärna höra av sig.


FAKTA/Daniel Hallberg
Ålder:
 29
Familj: två föräldrar och en lillebror.
Uppvuxen: Högdalen och Vasastan
Bor: Vasastan
Tjänar: 474 900 (2015)
Utbildning: Konstskola
Karriär i korthet: Jobbat på King i 6 år
Gör på fritiden: "Springer i snön".
Senaste film: "Bad Santa 2. Den var inte 5/5"
Lästips: Älskar Haruki Murakami och Alice Munro.
Medievanor: "Får nyheter från SR-appen på morgonpromenaden och läser branschpress. Kollar nästan aldrig film eller serier. Lyssnar på poddar och musik."
Oanad talang: "Är helt okej på freestyle rap"
Motto: "Ha kul hela tiden"
Aktuell med: Medverkar i Musikhjälpen nästa torsdag. Fram till dess driver han en kampanj är han utpressar Sveriges största byråer.

Daniel Halbergs livsfilosofi:

"Jag lever med väldigt höga krav på mig själv och tar det sällan lugnt. Jag har en tydlig plan om saker som jag ska åstadkomma. Nu håller jag på att försöka tjäna ihop till ett landställe för mina framtida barn. Det här kräver att jag är extremt effektiv, det finns ingen tid för att slappa. Det kräver samtidigt att jag är noga med att träna en timme om dagen och sova åtta timmar varje dygn."



Dela sidan: