Dela sidan:

Alfons Karabuda är kompositören som blev en portalfigur i både svenskt och europeiskt musikliv. De senaste tio åren har han uppträtt på världens scener som fullfjädrad internationell musikbyråkrat och lobbyist. På visitkortet står dubbla ordförandeskap: ett för Skap (Sveriges kompositörer och textförfattare), en av Stims huvudmän, och ett för ECSA, de euro­peiska upphovsrättssällskapens moderorganisation, med huvudkontor i Bryssel.
– Det finns inte ett avskilt utrymme på flygplatsen i Bryssel som jag inte har utforskat, säger han skämtsamt.

För den breda allmänheten är han förmodligen mest kopplad med rollen som ordförande för Polarprisets jury.
– Arbetet är i full gång och vi presenterar pristagarna i februari, säger han.

Via både SKAP och ECSA har han medverkat till förslaget om en reviderad upphovsrätt som EU-kommissionen lämnade i september, en upphovsrätt som ska vara bättre rustad för det digitala landskapet. Som ett första steg träder i januari en ny lag om kollektiv förvaltning av upphovsrätt i kraft. Han framhåller själv tre paragrafer i upphovsrättsreformen som lär få stor praktisk betydelse för framtidens kreatörer. Den första gäller transparensen.
– I en värld av som tidigare har präglats av icke-transparens har vi lyckats ändra lagen så att man i framtiden tvingas vara mer transparent. Till exempel ska transparensen även omfatta sido­intäkter. När skivbolagen gick in i Spotify fick de motsvarande 18 procent i aktier, något som aldrig nådde upphovsrättspersonerna. Men med den nya lagen hade de varit skyldiga att redovisa den affären.

Den andra paragrafen ger rättighetsinnehavaren betydligt större inflytande över det affärsmässiga utfallet.
– I dag är det lagt kort ligger som gäller, även om du har gjort ett dåligt avtal. Med den nya lagen kan avtalet omförhandlas om det visar sig att motparten har gjort en betydligt bättre affär än du. Den lagen gäller redan i dag i Tyskland.

Den tredje paragrafen handlar om styrke­förhållandena mellan parterna.
– Som liten upphovsrättsinnehavare vågar du kanske inte ta risken att inleda en dyr och utdragen process mot en stor aktör, men via den nya paragrafen får du snabbt tillgång till kostnadsfritt skiljedomsförfarande för att hävda din rätt.

Lagförslag och nya direktiv som omfattar hela EU är inget som sker över en natt, särskilt i frågor som rör upphovsrätten. Traditionellt sett har heller inte musikområdet varit ledande i frågor som rör upphovsrätten. Viljorna har ofta spretat, av både kommersiella och ideologiska skäl. Nationella intressen har stått mot var­andra.

Den stora bedriften bakom lagförslagen är också enandet i sig, framhåller Alfons Karabuda. Utan enighet hade upphovsrättssällskapen aldrig nått vidare i en fråga som mer eller mindre dödförklarades för några år sedan, när debatten om illegal nedladdning var som mest högljudd och Piratpartiet tog plats i ­Europaparlamentet.
– Vi i ECSA och Skap lyckades först ena alla upphovsrättspersoner i Europa, oavsett genre. Och när vi väl kom överens och agerade med en röst började även kolleger från andra kulturområden att lyssna på oss. Vi fick med oss journalisterna, författarna, dramatikerna och regissörerna och bildade Author's Group. Just den gruppen blev nyckeln som öppnade alla dörrar i Bryssel, och som sett till att vi hela tiden funnits oss på de ­högsta nivåerna när upphovsrätten nu omarbetats, sammanfattar Alfons Karabuda tio års arbete.

Traditionellt nätverkande och personliga möten har i korta drag varit stommen i lobbyarbetet.
– Vi har fått träffa kommissionärerna i EU-kommissionen, och personer som EU-parlamentets talman Martin Schulz har gett oss vårt stöd. Och som vanligt är det genom att mobilisera stöd från flera olika håll som man driver frågor vidare i Bryssel, säger Alfons Karabuda.

Ett avgörande argument blev när frågan om upphovsrätten kunde kopplas samman med konsumentnytta, för den enskilde EU-medborgaren.
– När vi genomförde event i parlamentet med de stora konsumentorganisationerna ökade trycket på politikerna avsevärt. Det blev plötsligt väldigt tydligt för dem att väljarnas röster stod på spel. Samtidigt har vi varit väldigt noga att betona upphovsrättens betydelse för de kreativa näringarna, som ju ändå tillhör framtiden för Europas konkurrenskraft.

Alfons Karabuda tar Safe Harbor-­beslutet, (där EU-domstolen bland annat förbjöd Google att överföra personu­ppgifter från EU-medborgare till den amerikanska marknaden) som ett exempel på åt vilket håll politikerna vill driva frågan om upphovsrätten. Transparens och samtycke är grundstenar som ska skydda den personliga integriteten från kommersiell exploatering.

Enligt den nya upphovsrättsreformen ska också digitala tjänster som använder upphovspersoners innehåll i sin affärsmodell, som till exempel Google och Youtube, inte längre omfattas av några undantag, utan de måste börja betala för innehållet.
– Europeisk kulturell mångfald handlar inte bara om demokrati, det handlar om pengar också. Vi kan inte utmana Google med en utbyggd gruvindustri eller lägre löner, det är politikerna fullt införstådda med, säger Alfons Karabuda.

Men vad är då värdet av ett direktiv från EU, vars politiska kraft är mer ifrågasatt än någonsin och där fullskaliga kriser ständigt avlöser varandra? Den senaste tiden har vi även sett flera exempel där politiska ledare i världen försöker kontrollera eller undergräva medier genom att använda kultur­politik som ett slags politisk plattform, antingen genom att beskylla dem för lögner eller hota med lagstiftning. Globaliseringen driver på utvecklingen av en global upphovsrätt av kommersiella och pragmatiska skäl, samtidigt blir ledarna mer protektionistiska i sina budskap.
– Visst står både världen och EU inför jättestora utmaningar. Det finns också en oerhört stark koppling mellan upphovsrätt och mänskliga rättigheter, det visar inte minst historien. Och det är just med den här typen av lösningar, där man visar nyttan för både konsumenter och kreatörer, som EU stärker sin legitimitet mot medborgarna, säger Alfons Karabuda.
– Det råder heller ingen tvekan om att när man väl har EU bakom sig kan utvecklingen plötsligt gå mycket fort, och man får en helt annan tyngd när man sätter sig vid förhandlingsbordet med Youtube.

Juryns motivering:
"En värld, en upphovsrätt! Sveriges kompositörer och textförfattare – Skap – har gjort det omöjliga. På klassiskt svenskt konsensusmanér har Alfons Karabuda drivit på enandet av Europas upphovsrättssällskap. Det har i sin tur lett fram till den reform som kan revidera upphovsrätten i grunden och stärka kreatörernas rätt mot jättar som Google och Youtube."

Peter Willebrand


Dela sidan: