Dela sidan:

I en intervju med Journalisten säger Karin Skogh, vikarierande chef för sociala medier på Expressen, att de inte ska syssla med klickbeten på Facebook år 2017. 
– Vi har fått reaktioner på hur vi har presenterat materialet ett antal gånger, och i några fall har vi också gjort ändringar i efterhand eftersom det har varit missvisande. Läsarna är inte dumma, de slår ner på klickbeten direkt. Vi måste idka viss självkritik på Facebook precis som i övriga kanaler. När vi inte varit nog tydliga har vi misslyckats, säger Karin Skogh till Journalisten.

Intervjun publicerades förra veckan. Men redan i helgen sponsrade tidningen en post på Facebook som kan tyckas gå stick i stäv med ambitionen: 

"Richard köpte en kaffe på Starbucks – nu har baristan fått sparken för det som stod på muggen" lyder rubriken till artiklen på undersajten Omtalat. Det framgår inte att det handlade om ett hån av Richards talfel, eller att händelsen ägt rum i Storbritannien.

Expressen har valt att sponsra inlägget mot personer som inte följer deras sida för att på så vis locka in fler unika webbläsare. 

Wikipedia definierar ett klickbete som en rubrik som ger tillräckligt mycket information för att väcka nyfikenhet, men inte nog för att stilla läsarens törst utan att klicka på länken. Karin Skogh håller dock inte med om att ovanstående exempel kvalar in under epitetet. 
– Jag tycker att man ska skilja på clickbait och en rubrik som lockar till läsning. Bara för att rubriken är lockande behöver inte rubriken klassas som clickbait. Clickbait för mig är att medvetet vilseleda läsaren, där läsaren känner sig besviken över innehållet, vilket jag inte tycker stämmer in här, säger hon i ett mejl och fortsätter:

– När jag klickar mig in på den här artikeln upprörs jag, liksom många av våra läsare av det kränkande beteendet mot en person med talfel som förlöjligas genom att man gör sig lustig över att han stammar. Jag blir själv inte besviken när jag läser artikeln.
För att få helhet/kontext bör man ju alltid läsa artikeln och inte bara en rubrik.

Karin Skogh beklagar det språkliga felet i själva Facebook-posten, men tycker att presentationen i övrigt kvalar in på rätt sida gränsen. 
– Vi är också en datadriven redaktion och har bland annat egna mätverktyg som visar hur långt läsarna scrollar i en artikel eller "quick exits" (hur snabbt dom lämnar). Vilket också är en indikator på om läsaren är besviken över innehållet. Vilket inte var fallet här.



Dela sidan: