Dela sidan:

Den 31 januari kraschade Swedbanks datasystem vilket ledde till att rykten om obegränsade bankomatuttag började sprida sig i olika medier. Polis kallades in för att bevaka bankomater där köerna ringlade långa. 

I helgen publicerade så Aftonbladet och Sydsvenskan artiklar om en man som lyckats få ut 600 000 kronor under kraschen. I Aftonbladets tillhörande video menade mannen att han skulle donera pengarna till välgörenhet. Problemet var att nyheten var fejkad.

Båda tidningarna valde efter att sanningen kommit i dager att avpublicera artiklarna, som fått stor spridning i sociala medier. De som därefter klickade på länken till Sydsvenskans artikel kunde läsa att artikeln tagits bort "efter att ytterligare uppgifter har framkommit efter publiceringen". Aftonbladets läsare fick dock nöja sig med att sidan inte längre existerar, utan förklaring till varför. Aftonbladets artikel har i skrivande stund 21 329 interaktioner, bara på Facebook.

Du kan läsa den avpublicerade artikeln här.

 Båda tidningarnas publiceringar har under helgen kritiserats från en rad olika håll. Många påpekade att tidningarna borde insett det orimliga i storyn. Mediegranskaren Bakjour menade att Aftonbladet gjort ett "uselt tradjournalistiskt hantverk". Mannen uppgav till exempel att han tagit ut 1000-lappar ur bankomaten, en valör som inte längre finns i bankomaterna. Skärmdumpen från hans bankkonto stämde heller inte överrens med hur Swedbanks konton ser ut.

Swedbank själva meddelade under söndagen att ingen kund tagit ut belopp över fastlagda beloppsgränser.

Enligt Svenska Dagbladets sociala medie-redaktör Hanna Österberg fick även de tips om nyheten. Efter en kort källgranskning kunde man dock avfärda tipset som falskt. Enligt uppgift fick även Kvällsposten tipset men avfärdade det som fejk.

Aftonbladets publisher, Sofia Olsson-Olsén, skriver i Facebook-gruppen "Journalistbubblan" att det vore svårt för tidningen att publicera en rättelse då hela storyn visade sig vara fejk. Att tidningen inte publicerat någon rättelse online, något man gjort i print, motiverar hon med att det "online blir obegripligt och svårplacerat med en rättelse för läsare som inte läst själva grundstoryn."

En av de hårdaste kritikerna till tidningarnas hantering är internet- och sociala medie-experten Joakim Jardenberg.

– Jag tycker det är otroligt märkligt när man hävdar att det är enklare att göra rättelser i print än online.

Vad anser du att man borde gjort istället?

– Placeringen är enkel, lägg den på samma URL som den felaktiga artikeln, enklare på webben än i print. På webben finns det möjlighet att låta originaltexten finnas kvar, om den kontexten är omistligt - men du kan inleda sidan med att förklara hur det verkligen förhåller sig, och hur misstaget kunde ske. Det råder ingen brist på utrymme på webben, så det är väl bara att anstränga sig tillräckligt hårt för att göra det obegripliga begripligt.

Vad har Aftonbladet och Sydsvenskan för ansvar när det gäller att ge kontext kring avpublicerade artiklar?

– Ett enormt ansvar. Att publicera betyder att man gör något publikt. Det går inte att backa på det genom att "avpublicera". Storyn har redan fått fötter och missbrukas till exempel flitigt av de bruna krafterna. Att då tycka att man tar något som helst ansvar genom att plocka bort en felaktig artikel är sorgligt, säger Jardenberg. 

Sofia Olsson-Olsén skriver i ett mejl till Resumé att man jobbar på att ta fram rutiner när det gäller avpubliceringar av artiklar online. 

– Vi publicerar ca 150 000 artiklar under ett år och ibland händer det tyvärr att det finns illvilliga människor som har uppsåt att lura oss. Vi har brustit i vår research och det beklagar vi, säger hon.

Resumé har sökt Sofia Olsson-Olsén för vidare kommentarer utan resultat.

Aftonbladet publicerade efter vår artikel ett blogginlägg där de ger förklaring till varför man valt att avpublicera artikeln.


Dela sidan: