Dela sidan:

Sverigedemokraterna fick benämningen rasistiskt parti i medierna när de stegade in i riksdagen. Senare byttes det ut mot främlingsfientligt, för att slutligen bli bara Sverigedemokraterna. De är trots allt Sveriges tredje största parti.

Arbetarbladet var en av de sista tidningarna att ta ställning mot SD på nyhetsplats genom att kalla partiet rasistiskt, något dåvarande chefredaktör Daniel Nordström berättar om här. Av rädsla för att innehållet i journalistiken skulle gå förlorad genom ställningstagandet valde nya chefredaktören Helena Nyman sommaren 2016 att slopa benämningen.

Är vi nu på väg mot ett normaliserande av hatsajterna? Sajterna som förökar sig bland annat på grund av flyktingfrågan, missnöje och filterbubblor.

Mediebrusets Björn Fridén tror så och vädrar problematiken kring mediernas roll att se skillnad på journalistik och hatsajter. Som exempel kallar Expressen Nöje Breitbart News för "kontroversiell" som om den skulle vara uppseendeväckande. Han menar att Expressen sakta men säkert hjälper till att tvätta hatsajterna.

Baserat på Breitbarts rubriker skulle många hålla med om att sajten är kvinnohatande och rasistisk. För någon som läser Expressens artikel kan omnämningen av Breitbart leda in läsarna på ett annat spår. Å andra sidan är det såklart upp till var och en att bilda sig en egen uppfattning.

Hatsajter, alternativa medier, främlingsfientliga sajter, rasistsajter, fejksajter - och nu kontroversiella. Vad är egentligen rätt? Det råder säkerligen förvirring över hur man ska benämna olika alternativa sajter på många redaktioner i Sverige. Även Resumé är bland de vilsna själarna.

Vad ska vi egentligen göra för att komma på rätsida? En idé kan vara att utforma ett slags index. Att efter varje gång man skriver om en "alternativ sajt" lägga till vilka undertoner den har.

Expressen med chefredaktör Thomas Mattsson i spetsen är en av de som granskat dessa sajter. Han tycker att det är svårt att definiera dem efter några självklara kriterier.

"Om man exempelvis tittar på de tio sajter som det så kallade 'Medborgarinitiativet' som kampanjar mot Expressen rekommenderar så finns det ju där ett antal aktörer som kvalificerar sig som 'hatsajter' eller 'alternativmedier' eller, som en del också säger, 'lögnmedier'", säger Mattsson.

Har ni något system för vad ni kallar olika "alternativa" sajter?
"Jag tycker att den viktiga distinktionen är om det är ett journalistiskt media eller inte. Alltså, är detta etablerad media som exempelvis anmält ansvarig utgivare och dessutom omfattas av det pressetiska systemet, för att bara nämna några kriterier."

Thomas Mattsson själv har ingen lösning.

"Jag ser, tyvärr, också en tendens hos olika politiska agitatorer från höger till vänster där man försöker ifrågasätta journalistiska medier utifrån hur dessa valt eller inte valt att definiera sajter eller grupper som är politiska motståndare. Sådana diskussioner bör man nog som mer etablerad media avstå ifrån, tror jag."

***

Det här är ett axplock av innehållet ur veckans Resumé Insikt Media. Skaffa din prenumeration här.

Övrigt i veckans brev:

BAKOM RUBRIKERNA...
Hatsajter, Alexander Bards journalistikslakt och radions framtid

5 SVAR FRÅN...
Jens Stenberg: "Lifestylemedier har positionerat sig som anti-Trump"

PERSPEKTIV: THOMAS BAEKDAL
Därför måste mediehus tänka om kring e-handel

LÄSVÄRT
Dejtinglära, plattformsberoende och mediebyråer

VECKANS...
Briljante Strage



Dela sidan: