Digital transformation står idag överst på många företags agenda, och vi ser tydligt hur företagsledare skyndar för att hänga med i utvecklingen. Ingen vill bli omsprungen och alla ser möjligheterna och inser behovet av att snabbt utnyttja digitaliseringens möjligheter för att effektivisera sin kommunikation, skräddarsy sitt erbjudande och stärka affären.

Innovationsglädjen och strävan att utvecklas är naturligtvis positiv. Men samtidigt som digitaliseringen öppnar nya möjligheter, ställer den även nya krav på företag att ha en uppdaterad och finkalibrerad etisk kompass. För alla innovativa metoder är inte per definition etiskt försvarbara bara för att de nu går att tillämpa. Hela kommunikationsbranschen och frågan om hållbarhet har fått en ny dimension att förhålla sig till och fundera över.

I USA skrotades helt nyligen den integritetslagstiftning som instiftades förra året, vilket nu gör det fullt lagligt för internetleverantörer att sälja användardata i kommersiellt syfte - utan kundens godkännande. Det innebär inte bara en ny intäktskälla för leverantörerna, utan gör det även möjligt för företag och politiker att blottlägga en individs digitala privatliv och rikta individuellt anpassade budskap. Ett faktiskt exempel på detta är Donald Trump, som i sin jakt på presidentposten tog hjälp av Cambridge Analytica och använde sig av psykografisk segmentering på sociala medier för att på individnivå rikta anpassade budskap och påverka väljarna.

Det går alltså att utan individens vetskap manipulera potentiella kunder eller väljare på detta sätt, men är det etiskt försvarbart? Inte utan diskussion i alla fall menar vi, och det är just därför som vi vill lyfta denna fråga nu, bland annat i vår egen bransch. För en stor del av ansvaret vilar på oss inom kommunikation och marknadsföring. Vi måste redan nu åtminstone fundera på de etiska aspekterna av dessa metoder, och om vi bör ha regelverk eller inte, eftersom det inte lär dröja länge innan företag och politiker i Sverige följer efter utvecklingen.

För vår bransch har det alltid varit eftersträvansvärt att kunna rikta budskap så precist och relevant som möjligt till de målgrupper man vill nå, engagera och interagera med. Att det utvecklas nya metoder för att öka precisionen i sin kommunikation är därmed i grunden positivt. Det leder både till mer relevant information för mottagaren och ökad effekt av investeringarna för avsändaren. Problemet är bara att avståndet mellan relevant information och cynisk manipulation aldrig varit kortare än idag; särskilt när budskapen dessutom kan skickas utan mottagarens vetskap om vem avsändaren egentligen är, eller varför just hen har nåtts.

Vi är övertygade om att kommunikation och utveckling med digitaliseringens förutsättningar kan göra världen till en bättre plats. Men i rollen som rådgivare ligger ett stort ansvar som vi inte får tumma på. Vilka råd och lösningar ska vi lägga fram, när lika frestande som tvivelaktiga möjligheter väntar runt hörnet? Vad är vi skyldiga att rådge våra kunder kring, och hur ska våra kunders kunder bli medvetna om de metoder som finns?

Svaren och riktlinjerna finns inte ännu men vi behöver lyfta frågan i branschen och bena ut vad som är etiskt försvarbart och rimligt inom de oändliga möjligheter som ligger framför oss, så att vi även här bidrar till en hållbar utveckling framåt.

Dora Streiffert
Vd, Trigger Stockholm