Kring tiotiden på torsdagen mötte Casten Almqvist TV4 och Nyhetsbolaget anställda. Efter Resumés avslöjande om ett sparpaket för mediehuset på Tegeluddsvägen fanns det många frågor kring framtiden som krävde svar. Enligt Bonnier Broadcastings vd kommer de som berörs av besparingarna att få veta det senast den 1 juni då förhandlingarna mellan fack och arbetsgivarrepresentanter beräknas vara avslutade. När det kommer till tjänster gör TV4-Gruppen sig av med 90 av 950 medarbetare totalt.

– Det var en påtagligt allvarlig stämning. Jag hade många frågor jag kunde svara på till de anställda inom Nyhetsbolaget. För de anställda inom TV4 finns det mycket som återstår innan jag kan ge några besked.

Casten Almqvist understryker att tittandet på TV4 Play och kundtillströmningen till C More ökar. Tvärtemot Resumés uppgifter så betonar Casten Almqvist att TV4 gör sitt bästa kvartal 1 i TV4 Gruppens historia.

– Vi har aldrig haft högre intäkter för motsvarande period sedan företaget startade 1990. Det är inget jag "hävdar" utan ett faktum.

Varför måste ni då göra den här besparingen?
– Vi håller ett öga på framtiden, ser över den och inser att förändringstakten har ökar i en tv-bransch som växer. I synnerhet på on demand-marknaden. Då måste vi öka tempot i transformationen.

– Vår strategi ligger fast. När makten i marknaden har flyttats från kanalerna och fjärrkontrollen till användare koncentrerar vi satsningen till svenska nyheter, sport, serier och program. Det har vi större möjligheter att göra nu. Besparingarna som görs nu kommer sedan vi identifierat dubbelarbete på olika håll i organisationen, för många chefslager och ett beställarled som tillkommit med Nyhetsbolaget som vi nu tar bort.

Först TV4 News, sedan de lokala stationerna och nu Nyhetsbolaget samt flera lokala redaktioner. Var har egentligen nyheter för position inom TV4?
– Nyheter är och ska vara en central del i strategin. De förändringar vi gör kommer att stötta det arbetet. Vi satsar på det som vi tror är mest relevant framåt. Vi har gått från att ha varit ett traditionellt broadcasthus till att leverera kvalitetsjournalistik i alla kanaler. Vi slog SVT under terrorattacken i Paris och valnatten i USA och gjorde en stark bevakning av det otäcka attentatet mot Stockholm för några veckor sedan. Vi producerar dessutom en större volym nyhetsinnehåll än innan släckningen av de lokala stationerna. Nyheter är högst prioriterat.

Varför lägger ni ned de lokala redaktionerna?
– Det handlar om en omfördelning av resurserna precis som lokal-tv-nedläggningen gjorde att vi ökade resurserna centralt och byggde bland annat upp en ny studio. När det kommer till de lokala redaktionerna som vi lägger ned bedömer vi dels att ensamreportrar inte är rätt strategi framåt. Efter omorganisationen har vi 18 riksreportrar spridda över landet som gör att vi fortfarande kan vara en högpresterande redaktion med en närvaro runtom i landet som ingen annan kommersiell aktör har.

Hur ska ni bibehålla kvalitén på nyhetsarbetet när ni succesivt tappar journalister?
– När det kommer till individer så är det här inte ett sparpaket som i första hand drabbar den redaktionella sidan av verksamheten. Det handlar primärt om chefslager och administration och få av de 90 tjänsterna är journalister. Jag skulle säga att den här omorganisationen inte påverkar kvaliteten alls. Det vi ser nu och framöver är snarare än att vi kommer att öka vårt fokus på innehåll och journalistik.

Hur ser ni på möjligheterna till ökad samordning med Expressen TV, som förvisso gör en annan produkt men har stora resurser för nyhets-tv?
– Expressen TV är ett spännande alternativ till det vi gör. Vi samarbetar i dag kring sportklipp och de gör innehåll i samband med program som Let's Dance, Idol och Talang. Vi delar dessutom samma annonsnätverk. Men ett redaktionellt samarbete har vi inte hittat rätt kostym för än så länge. Och våra affärsmodeller skiljer sig dessutom åt, så jag skulle säga att det råder en sund konkurrens mellan oss.

Hur mycket av det "utrymme" ni vill skapa med besparingarna kommer att investeras i teknik?
– Det är en av två stora satsningar för oss. Teknik och svenskt programinnehåll. Vi har sedan en tid tillbaka övergått från stora lanseringar och omgörningar till att göra löpande uppdateringar av våra tjänster.

C More är utan tvivel det gråtande sorgebarnet inom Bonniers medieverksamheter med miljardförluster, försenade plattformslanseringar och tappade prestigerättigheter. För en månad sedan stod det klart att Discovery Networks Sweden tar över sändningsrättigheterna till Allsvenskan i fotboll efter 2019. Ett prestigetapp. Kvar finns hockeyligan SHL, en rättighet som finns kvar inom Bonnier till och med 2024 och Uefa Nations League. Den sistnämnda rättigheter är de landskamper som kommer att spelas inom ramen för det omgjorda EM-kvalet i fotboll, med det svenska landslagets matcher som mest attraktiva sändningar. Enligt Casten Almqvist ligger strategin för C More fast.

– Betal-tv och reklamfinansierad tv är de benen som vi står på. Där vi sänder vårt exklusiva dramainnehåll först i C More, några månader senare i TV4 för att sedan lägga programmet i C Mores bibliotek. Det är fortfarande det svenska innehållet som särskiljer oss på betal-tv-marknaden.

Hur ser du på tappet av allsvenskan?
– Det är en tydlig illustration av vad som hänt på tv-marknaden de senaste åren där globala aktörer med stora resurser och djupa fickor går in. I Norge har vi släppt Tippeligan och det pågår en strid om hockeyn i Finland efter samma logik. Även Telekom-bolagen har gett sig in i matchen här. Vi ser SHL-rättigheterna som helt avgörande och det var därför vi var beredda att vinna den budstriden trots att priset blev högre än förväntat. När det kommer till Allsvenskan i fotboll trissades priset upp till nivåe som inte var försvarbara för oss.

Hur stort är ert tålamod med C Mores förluster?
– Med C More har det fått ta tid. Planen är att hela tiden skruva on demand-erbjudandet och fri-tv:n mot varandra. Ska man vara på tv-marknaden i dag krävs det att man konkurrerar om tittare inom båda segmenten. Här har C More en bärande del. Med det sagt måste vi öka förändringstakten, spara och minska förlusterna som C More har brottats med. Det är därför en av anledningarna till vi sänker kostnaderna med 400 miljoner.

När kommer C More att visa svarta siffror?
– Hellre förr än senare. Användartillväxten för C More har varit lägre än vi hade räknat med, även om vi växer betydligt fortare än marknaden i stort.

Hur ser ditt förtroende för C More vd:n Manfred Aronsson ut?
– Mitt förtroende för Manfred är högt. Han är en viktig del som ledare för C More och som del av vår ledningsgrupp i Bonnier Broadcasting. Han är en nyckelspelare.

Är det försvarbart att han kan sitta kvar som C More vd trots att förlusterna fortsätter och tvingar er till besparingar?
– Tveklöst ja, han gör ett fantastiskt jobb. Manfred har varit på C More under en relativt kort tid och har skapat ett fantastiskt team i en tuff situation. Man får tänka på att användartillväxten inte varit lika stark som väntat på grund av den ökade konkurrensbilden.

Så Manfred kommer att stanna som vd?
– Absolut.


Nyhetsbolaget avvecklas och "insourcas" i TV4. Med det tar Bonnier Broadcasting bort ett beställarled. Medarbetarna på Nyhetsbolaget kommer att fortsätta att leverera innehålla till TV4, medan den externa försäljningen av produktioner kommer att flyttas till en annan del av Bonnier alternativt säljas. Det arbetet leds av Åsa Tillberg, fram tills nu vd för Nyhetsbolaget. Fram tills att hennes framtida roll inom Bonnier spikas är hon även ordförande för Mediahub, den finska motsvarigheten till Nyhetsbolaget.

Som ett andra led i omorganisationen kommer avdelningarna för nyheter och sport att flyttas närmare varandra, detsamma gäller avdelningarna för produktion och studio. Avdelningarna för dataanalys, teknik och programutveckling kommer också att arbeta tightare ihop.