En sunkbar med spanskt kök i närheten av Bowery Street på Manhattan. Året är 2012 och Lars Beckung, Filip Hammar och Fredrik Wikingsson sitter vid ett av borden.

I fem år har de jobbat tillsammans. Han som programchef för Kanal 5, de som några av kanalens bärande leverantörer av framgångsrika produktioner; "Breaking news", "Boston tea party" och "Får vi följa med" för att nämna några. Under åren har en ömsesidig respekt och vänskap växt fram. Lars Beckung ser hos Filip och Fredrik stor kreativ kraft och en rent affärsmässigt säker inkomstkälla. De ser hos honom vad de själva saknar: Någon som kan kanalsidan.

Under långhelgen i New York är de samstämmigt kontraktslösa – Partillesonen har lämnat sin chefsstol och radarparet har beslutat att överge sitt gamla produktionsbolag. Det har tisslats och tasslats ett tag, men planerna på ett nytt mediebolag är vid det här laget långt framskridna. Det börjar bli dags.

De tuggar i sig varsin tacos och sköljer ner med Corona. Filip Hammar är den som först slår handen i bordet.
– Nu har vi väl planerat färdigt. Vi sätter igång den första januari.

Fyra år har gått sedan dess. Mexiko, som bolaget först fick heta, har motvilligt blivit Nexiko på grund av de många missförstånden i de amerikanska tv-produktionerna.

Men skylten på porten till det forna pumphuset under broarna i Skanstull är fortfarande inte utbytt. Vd Lars Beckung sätter ett finger över det ena lodräta strecket i loggans M.
– Vi ville ha kvar den gamla loggan. Så när vi resonerade om namnbyte sa vi helt enkelt: "Om vi tar bort ett streck i M:et så blir det Nexiko. Funkar det?" Vi kollade om det var registrerat och det var det inte. Det fanns en japansk Youtuber som hette Nexiko, men kontot hade rätt få följare.

Han rör sig vant genom kontoret klädd i grå skjorta, tighta svarta jeans och höga läderboots. Kramar om en kollega han inte sett på länge och pekar sedan på en vägg. Det står "Don't be an" följt av otaliga glödlampor som formar ordet "Asshole".
– Det är vår policy, säger han.

– Don't be an asshole!

Nexiko går bra, koncernen ser enligt Lars Beckung ut att landa på en omsättning på omkring 100 miljoner kronor 2016 vilket är det dubbla mot starten 2013. Man breddar med jämna mellanrum sitt erbjudande och producerar numera inte bara tv, utan även branded content och drama. Historieätarnas Karin Af Klintberg har gått in som undervarumärke och man har kontor i Norge samt verksamhet i USA.

2016 års upplaga av Kristallen var en succé och nu jobbar man med sin första spelfilm "Tårtgeneralen".
– Det är vårt enskilt största projekt i år, men vi har också tjugo andra. Det är stressiga månader nu, men jag har vansinnigt kul, säger Lars Beckung och hänger upp sig på adverbet "kul".

– Det är nog det viktigaste för mig. Jag är förvisso tävlingsinriktad och vill att vi ska göra bra grejer. Självklart vill jag också se till att vi är ekonomiskt framgångsrika. Men det är framförallt för att vi ska kunna fortsätta. Jag brukar tänka att om man nu spenderar så mycket tid som man gör på jobbet, så förtjänar man att ha kul medan man gör det. Här har jag aldrig tråkigt.

Filip och Fredrik har en speciell och kunskapstung jargong. De har fått en hel svans unga män som apar efter sägningar som "vad har vi på [fyll i valfritt ämne]" och ger sig på att bedöma huruvida något "har något". Hur är det på kontoret – sitter alla och skyltar med vass kunskap hela dagarna?
– Både och kan jag tycka. När huset fylls av Breaking News-redaktionen så växer ju den delen, men eftersom redaktionen i allra högsta grad är med och skapar den sortens sägningar så är det mer symbios än copycats. Men som företag är vi mer mångfacetterat än så. Man behöver inte kunna allt om Bob Dylan och se 57 dokumentärer i veckan för att jobba här. Vi både är och vill vara mer välkomnande än så. Själv kan jag absolut ingenting om Bob Dylan, men Fredrik tycker om mig ändå. Om man tror att en tisdag på Nexiko är som att vara med i ett avsnitt av podden så skulle man bli besviken.

Nexiko beskrivs nästan uteslutande som "Filip & Fredriks produktionsbolag", trots att även Lars Beckung och vice vd Mikael Svensson står som delägare. Och det finns naturligtvis givna stjärnstatusanledningar till det.

Lars Beckung är nöjd med att kika över axeln på duon.
– Jag är bra på att jobba med kreativa genier, har alltid haft lätt för att förstå deras behov och drivkrafter. Det är mitt bidrag.

Men även Lars Beckung har en historia som en mer excentrisk karaktär. I ett klipp på Facebook sitter han tjugofyra år gammal med gelétyngd 90-talslugg och intervjuar Marilyn Manson för MTV. Den unge reportern har en något överdriven brittisk dialekt som Andres Lokko beskrivit som "au pair-cockney" och ställer trötta frågor som "tycker du om att spela på festivaler?". Bakom blodröda solglasögon svarar skräckrockaren att "Jag tycker om att jag får spela för andras fans. Om Alanis Morissettes fans kommer på konserten så får jag såra dem och få dem att må illa. Det gör mig lycklig". Lars Beckung har svårt att hålla sig för skratt och häver ur sig att "det låter bra".

Klippet är ett av få på nätet från hans tid som programledare i MTV.
– Men jag har fyra flyttlådor fulla med betaband-inspelade intervjuer hemma i garaget, säger Lars Beckung.

Det var på ren vilja han slog sig in på MTV. Lars Beckung hade studerat medieteknik i Sundsvall i ett år – där han läste journalistik med Fredrik Wikingsson – men valt att hoppa av för att nå journalistdrömmen på annat håll.

Han sökte sig till en programledaruttagning för MTV Europa, gick till final, men nådde inte riktigt ända fram. Enträget for han till London i hopp om att ändå få börja jobba där, besökte redaktionen flera gånger under två veckor tills de äntligen gav honom chansen.
– Journalistik fanns som en grundtanke, tillsammans med en sorts rockstjärnedröm. Jag hade ju spelat i band men var alldeles för realistisk för att tro att det skulle bli något. Däremot var jag naiv nog att åka till London och tjata mig till en praktikplats.

Varför ville du så väldigt gärna jobba på just MTV?
– Jag växte upp med att komma hem från skolan, käka Skogaholmslimpa och ha MTV igång som ett sorts ständigt bakgrundsbrus. Att vara programledare på den kanalen var det coolaste man kunde tänka sig. Jag ville bli känd.

Var du en cool kille?
– Herregud nej, verkligen inte. Högstadiet var hemskt, jag hade glasögon och var klen, hade lätt för skolan, men var inte speciellt sportig. Det fanns inget coolt alls med mig. Sen blev det kanske lite lättare i slutet av gymnasiet när musikintresse inte längre var töntigt.

MTV blev din revansch?
– Jag tror att jakten på kändisskapet ofta är en jakt på revansch. I dag visar folk att de har lyckats med hjälp av sociala medier. Men innan sociala medier så var kändisskap det överlägset bästa sättet. De skulle få ångra att de inte varit kompis med mig och man kunde basunera ut "kolla, det blev något av den där tönten trots allt".

Lars Beckung minns en intervju med Bono i U2:s studio vid kanalen i Dublin, som han vid den tiden betraktade som något av de största han varit med om.
– Som musikjournalist borde man vilja göra en intervju som är intressant för tittaren, men så var kanske inte alltid. Det hände att man föll in i att mest försöka imponera på bandet. Att de i första hand skulle tycka att man var påläst och creddig, i andra hand rolig. När Bono skämtade varmhjärtat om att det var trist och oglamoröst i Irland, så svarade jag något i stil med att man borde göra ett "Pimp my Ireland", i likhet med "Pimp my ride" som då var stort på MTV. Bono tyckte det var fantastiskt kul (vilket det ju inte var), ställde sig upp och gav mig en svettig high five.

Lars Beckung vispar handen genom luften tills den möter Bonos imaginära hand, skrattar åt sin forna fåfänga.
– Jag tänkte att "bättre än såhär blir det inte. Jag fick Bono att skratta och att ge mig en high five, nu kan jag sluta lycklig".

Programledarsysslan utgjorde bara en del av Lars Beckungs tid på MTV. Han stod lika mycket bakom kameran i rollen som bildproducent. När musikkanalen startade en skandinavisk filial med huvudkontoret i Stockholm blev han dessutom programchef.
– Som programledare saknade jag helhetsperspektivet och den övergripande kontrollen över produktionen. Det fick jag däremot som programchef.

Musiken fick med åren mindre och mindre plats och 2005 vände sig folk inte lika ofta till tv för att se på musikvideor.
– Avknoppningen från den övriga industrin hade börjat. Jag kände mig färdig och ville samtidigt bli programchef på en riktigt stor tv-kanal. Så jag försökte faktiskt få sparken från MTV.

Försökte få sparken?
– Jag hoppades väl på ett avgångsvederlag eller något. Men det lyckades inte, så jag fick säga upp mig istället.

Han gjorde därefter en del ströjobb som reklamfilmsregissör – har bland annat hjälpt regeringen Reinfeldt till makten – och som producent för Faddergalan samt Grammisgalan.
– Jag har för dåligt tålamod med detaljer för att vara en bra regissör. Jag är bättre strategiska grejer. Det dök upp en annons för en tjänst som lokalproduktionschef på Kanal 5. Jag fick jobbet. Bara ett halvår senare slutade Johan Westman som programchef, och därmed uppnådde jag målet med att få rollen lite fortare än jag hade tänkt.

Även om han kände Fredrik Wikingsson sedan studierna i Sundsvall så var det i samband med de fem åren på Kanal 5 som relationen till humorparet tätnade. Och på den vägen är det.

Ett nytt företag som bildats av en avhoppare från Kanal 5, tillsammans med kanalens succépar. Det vore inte konstigt om det stack i ögonen hos vissa. Var det känsligt?
– Nej det var det inte. Hade jag bidragit till att flytta Filip och Fredrik till TV4 däremot... Men nu tror jag Kanal 5 kände att det var kul att vi skulle få jobba ihop även i den är konstellationen. Så kände i alla fall jag.

Vad är målet nu – ska ni utmana de stora tv-jättarna?
– Nej. Vi stoppar gärna in pengar i nya verksamheter för att växa. Men då är det för att kunna ha bredd och kunna göra nya saker. Inte för att utmana i storlek.

Lars Beckungs 5 karriärtips

1) Överleverera. Om någon ber om 5 tips, ge dem mer.

2) Läs mycket omvärldsbevakning.

3) Läs mycket annat, hämta inte inspiration på samma ställe som alla andra.

4) Vårda dina kontakter.

5) Tvinga dig själv ut ur din comfort zone.

6) Ta vara på den naiva energi som många har runt 20 när man tror att allt är möjligt.

7) Våga tro att allt är möjligt även efter 20.

8) Behandla alla lika oavsett rang.

9) Behandla alla lika oavsett... allt.

10) Se till att ha bra kollegor och hög inlärningskurva så får du aldrig tråkigt på jobbet.

11) Unna dig en bra chef. Jo, man kan bestämma det.

12) Exponera dig för tur.

13) Var en skicklig generalist. Det finns bra experter inom allting som det går att lära sig av.

14) Lev under dina tillgångar så att du har en buffert för att kunna starta upp något nytt.

15) Räds inte klyschor.

16) Don´t be an asshole.

Fakta / Om Lars Beckung

Ålder: 42.
Bor: Enskede.
Uppvuxen: Partille.
Familj: Fru, 2 barn.
Tjänar: 600 000 kronor (2015).
Karriär i korthet: MTV, Eyeworks, Kanal 5, Mexiko, Nexiko.
Utbildning: Medieteknik i Sundsvall.
Medievanor: Alla svenska AVOD och SVOD tjänster. Nyheter från Text TV, DN och BBC.
I lurarna: Delar Spotify-konto med mina barn så en mix av Radiohead och Jason Derulo. Har efter rekommendation från kollega också börjat lyssna på manus-podden Scriptnotes. Den är bra.
Lästips: Sapiens.
Rekommenderar: Meditation.