Nils Hanson har varit chef på Uppdrag Granskning sedan hösten 2003 och ansvarige utgivare sedan januari 2004. I dag har SVT annonserat ut hans tjänst i sina egna kanaler. Grävchefen har fyllt 65 och känner att det är dags att lämna över till någon annan. 

– Jag känner att jag vill gräva själv innan jag fyller 67 år och går i pension. Det är en tanke som har funnit i mig under en längre tid. Men det här jobbet har hela tiden varit för spännande för att lämna, säger Nils Hanson till Resumé. 

Under de 14 år som gått har Nils Hanson inte bara drivit det redaktionella arbetet och hanterat tuffa publicistiska beslut. 2010 avslöjade han muthärvan i Göteborg tillsammans med Janne Josefsson


Är det något specifikt som du vill granska?

– Det finns flera alternativ, vi får se. Det kommer nog att dröja några månader innan min efterträdare är utsedd och fram till att allt är på plats kommer jag att jobba kvar här. 


Nils Hanson har för avsikt att stanna kvar på SVT fram till pensionen. En minnesvärd period som grävchefen lyfter fram är hösten 2007 då redaktionen stod för tre stora avslöjanden: köttfusket på Ica Maxi, mutor i tjeckisk Jas-affär och 
svartarbete på McDonald´s. På senare år har formatet "Kommungranskarna" och mastodontgranskningen "Panama papers" förra året stuckit ut

Att vara ansvarig utgivare för Uppdrag Granskning måste vara bland de tuffare journalistjobben i Sverige?

– Man måste gilla när det är jobbigt och inse att det är en viktig del av arbetet när man sysslar med den typen av journalistik som vi gör. 

Har den delen blivit tuffare?
– Det har blivit mer krävande så tillvida att våra reportrar möter ett allt större motstånd från makthavarna. En 
tråkig sida av jobbet är att mina medarbetare utsätts för hot på ett sätt som skulle vara otänkbart för 14 år sedan. Det är någonting man får hantera hela tiden som chef, dels för att det påverkar själva arbetet men också för att det handlar om människor med familjer som inte ska behöva vara rädda för sitt eget liv. 

Har du också blivit utsatt för hot?

– Det har jag, även om det inte har varit i samma utsträckning som vissareportrar. Men vi har en säkerhetsavdelning som har stora resurser och tar åtgärderna vidare i den utsträckning som de kan. Hot måste man förhålla tyvärr förhålla sig till.

Har påtryckningarna från de ni granskar ökat?
– Det är en utmaning. Både privata företag och offentliga aktörer har tillskjutit större resurser, men det är också en del av spelets regler. Jag tror också att den typen av tryck har gjort vår journalistik bättre. Det ställer högre krav på oss gällande öppenhet och balans. Sen kan man ju tycka att exempelvis en kommun kunde lägga skattepengarna på något annat. Men det är som det är och jag förstår att de gör allt som står i deras makt. 

Du måste också haft en del tuffa interna strider med personligheterna på redaktionen?
– Det är en av del av storheten hos de här människorna. De besitter en enorm arbetskapacitet och 
har stor integritet. Det är otroligt skickliga journalister som kräver så bra förutsättningar som möjligt. Det har varit min uppgift att ge dem det. 

Vilka tror du blir de viktigaste utmaningarna för din efterträdare?
– Att fortsätta utveckla vår journalistik och förvalta den potential som jag ser i de digitala kanalerna. Där har vi en enorm potential. 
 En annan viktig uppgift bör vara att fortsätta utveckla våra arbetsmetoder. Att stå för öppenhet och kanske lyfta fram aspekter som kan vara till fördel för den som granskas. Jag tycker att vi har blivit bättre på att göra mer nyanserade program än tidigare.