För en sån som jag är Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2017 extra roligt. Kanske för en sån som du också? 

Richard H. Thaler belönas för sin forskning inom beteendeekonomi, och är nog mest känd i breda kretsar som en av författarna till bästsäljaren Nudge. Boken är ett slags manifest för att hjälpa människor fatta bra beslut för sig själva. Den beskriver hur företag och institutioner med små medel kan göra vissa beslut lättare att ta än andra, och hur de kan styra beteenden åt håll som gynnar exempelvis människors hälsa eller ekonomi.

Nudge får sägas vara en modern klassiker och begreppet som sådant har med rätta fått stor spridning. Det finns andra begrepp i Thalers forskning som inte stått i strålkastarljuset på samma sätt, men som också kan vara kul att ha koll på. Både som privatperson och för den som i någon form jobbar med att påverka beteenden.

Här är tre begrepp och företeelser att intressera sig för:

1. Mental kontering

Känner du som jag när skatteåterbäringen (i bästa fall) ramlar in på kontot: "Bonuspengar! De kan jag göra något skoj för!"? Det är i så fall en illustration av vad Thaler i sin forskning kallar mental kontering. Skattepengar hamnar liksom i ett särskilt fack inne i huvudet, som jag och många med mig behandlar lite annorlunda från pengar i andra fack. Huvudet kan rymma många olika fack: "pengar jag får göra av med på den här semestern", "sparpengar", "pengar som kan användas till roliga inköp", "min budget för appar och streaming-prenumerationer" osv. Gränserna dem emellan är inte alltid uttalade, men kan ändå vara ganska strikta.

Enligt ekonomisk teori, som den såg ut innan beteendeekonomi fick genomslag, är fenomenet märkligt. Pengar är pengar. Varje krona är lika mycket värd och borde användas likadant, oavsett var den kommer ifrån eller associeras med. En annan illustration av mental kontering börjar med vad du skulle göra om du tappade en biobiljett, säg till ett värde av 100 kr. Skulle du köpa en ny biobiljett? Många skulle tveka. Jämför situationen med om du istället har tappat en hundrakronorssedel. Skulle du nu vilja gå på bio? Här det färre som tvekar; fler svarar ja. I båda scenarierna försvinner 200 kr men utfallet blir olika eftersom pengar dras från olika mentala konton.

Om det är viktigt för dig att känna dig ekonomiskt "rationell" vill du kanske vara på din vakt mot mental kontering: en krona är en krona och dina mentala konton är luftslott.

Både i privatliv och yrkesliv är det annars rätt givande att bara reflektera över vilka mentala konton som faktiskt finns och vilka uttagsregler de kan tänkas ha.

2. Endowment effect

Blir en pryl värd mer för dig när du har den i din ägo än innan du hade den? Den forskning som Thaler med andra har bedrivit visar att svaret ofta är ja. Effekten heter "the endowment effect"; den har nog aldrig fått ett vettigt svenskt namn. I det klassiska experimentet för att demonstrera effekten gavs människor en relativt meningslös pryl, som en mugg, som de kort därefter hade möjlighet att sälja. I genomsnitt ville folk ha sju dollar för att skiljas från muggen. Andra hade i stället möjlighet att köpa muggarna, men de ville i genomsnitt bara betala tre dollar. Muggen hade ökat i upplevt värde hos de som hade den, bara av att vara i deras ägo. 

Fundera på det nästa gång du nappar på en prov-prenumeration eller köper något på öppet köp, "bara för att ta hem och prova". Väl hemma kanske du börjar vänja dig vid tanken på att det du har tillhör dig, och då är risken (chansen) större att du behåller det!

3. Planner eller doer?

Hur är det egentligen möjligt att göra av med lite för mycket pengar en helg, när man samtidigt vet att det är bättre att ha en del kvar i slutet av månaden? Varför snoozar så många trots att de avskyr stressen som kommer som brev på posten — och gör sen samma sak imorgon, och dagen efter det?

Thaler och hans kollega Shefrin har beskrivit det som att vi alla har två olika människor, eller i alla fall roller, inom oss: en Planner och en Doer. Plannern kan resonera långsiktigt och prioritera utifrån det. Doern intresserar sig mest för det som är här och nu, och vad som ger största möjliga tillfredsställelse utan väntetid. Inte sällan drar naturligtvis rollerna åt olika håll. Jag tycker begreppsparet är rätt användbart för att förstå, och kanske till och med styra upp, sitt eget beteende. Är det t ex verkligen Doerns fel att jag snoozar? Eller är det snarare Plannern som borde göra ett bättre jobb, och t ex flytta väckarklockan längre bort från sängen? 

Kommer man i kontakt med sin inre Planner är det lättare att ge den i uppdrag att begränsa handlingsutrymmet för Doern. Den som vet med sig att ens Doer är stark men ändå vill äta mindre godis kanske t ex måste uppdra åt sin Planner att tömma skåpen på alla godisgömmor.

Varför jag bryr mig om årets ekonomipris?

Första gången jag läste något av Richard Thaler är för ganska exakt 20 år sen. Läsåret 1997 tog jag nämligen mina första kurser i "Konsumentbeteende" och "Ekonomisk psykologi" på Handelshögskolan i Stockholm. Jag minns det som att mina lärare redan då tyckte att Thaler förtjänade Nobelpriset, men det är möjligt att jag skruvar lite på minnet. När jag så småningom själv blev beteendeorienterad forskare på Handels fick jag nog en slags David vs. Goliat-beundran inför Thaler (och Daniel Kahneman, som fick ekonomipriset 2002 för sin numera välkända forskning, ihop med Amos Tversky). Jag upplevde Thaler och hans likasinnade som hjältar i en kamp för att ge den mänskliga naturen större plats i modeller och affärsbeslut. Hösten 2017 får Richard Thaler den uppmärksamhet han förtjänar. Och vi andra påminns om att fortsätta nyansera vår syn på vad som är "rationellt" och värdet i att förstå mer av våra egna och andras beteenden.


Hurra!

Henrik Sjödin, ekonomie doktor från Handelshögskolan och strateg på Åkestam Holst.