Dela sidan:

#Metoo-rörelsen startade i sociala medier i spåren av härvan kring Hollywood-mogulen Harvey Weinstein. Uppropet spreds snabbt till Sverige och för knappt tre veckor sedan publicerade Lulu Carter ett inlägg på Instagram där hon skrev "Timell = TV4's egen Harvey Weinstein". Det satte bollen i rullning och tre dagar senare lade Cissi Wallin ut sitt inlägg om att Fredrik Virtanen, enligt hennes utsago, drogat och våldtagit henne år 2006. 

Expressen var först av de stora traditionella medierna att namnge både Martin Timell och Fredrik Virtanen. Artikeln där Timell namngavs publicerades den 18 oktober, sex dagar efter Lulu Carters första inlägg. Anklagelserna mot Fredrik Virtanen presenterades i en stor artikel i onsdags förra veckan. På eftermiddagen samma dag publicerade Aftonbladet en intervju där han bemötte anklagelserna från Cissi Wallin och andra kvinnor. 

#Metoo har lett till en diskussion om krocken mellan grundlagsskyddade medier som följer de pressetiska reglerna kontra sociala- och "alternativa" medier. Emanuel Karlsten skrev en krönika i GP på temat "#metoo sätter medieskiftet i blixtbelysning". Texten publicerades innan Fredrik Virtanens namn dök upp i traditionella medier. 

"Miljontals har nu nåtts av nyheten om våldtäktsanklagelserna, men namnet har ännu inte nämnts i traditionella medier. Rent pressetiskt är det rimligt, även om det är komplicerat (...) Men spelar det någon roll? Utåt ser det bara ut som att den etablerade makten än en gång skyddar en förövare. Och eftersom mediers publicering inte längre har lika avgörande betydelse för spridningen, ska striden om deras publicering kanske mest ses som symbolisk" skriver Karlsten i sin krönika.

Frågan är: hur ser det ut – egentligen?

En färsk undersökning som Novus har gjort på uppdrag av Resumé tyder på att mediehusen fortfarande spelar en avgörande roll i spridningen av anklagelserna mot de båda medieprofilerna. I båda fallen uppger en majoritet av de svarande att de fått reda på dessa via traditionella medier. 



Undersökningen genomfördes i Novus Sverigepanel med 1043 intervjuer på ett riksrepresentativt urval under perioden 26 oktober till 1 november. Respondenterna har fått svara på var de först fick reda på anklagelserna mot Fredrik Virtanen och Martin Timell.

I undersökningen har vi tagit med en rad svarsalternativ, både traditionella medier, sociala medier och andra källor som exempelvis Flashback och högerextrema Fria Tider. I vår redovisning har vi tagit med de tio största i de olika åldergrupperna. 

I fallet Fredrik Virtanen är det Aftonbladet, hans egen tidning, som är störst av de olika nyhetskällorna. Expressen, som först namnpublicerade, hamnar först på fjärde plats. Noterbart är att både Flashback och Fria Tider kvalar in på topp 10-listan, före flera stora medier. Men resultatet skiljer sig mycket mellan åldersgrupperna. I gruppen 18-29 år dominerar Instagram medan de äldsta uppger att de först fick höra om anklagelserna hos SVT (se alla resultat i diagrammet nedan). 



Betydligt fler säger sig känna till anklagelserna mot Martin Timell, som också har namngetts av ett större antal medier. Även här dominerar Aftonbladet följda av Facebook och Expressen. Men även här skiljer sig resultaten beroende på åldersgrupp. 



Undersökningen visar att mediernas namnpubliceringar fortfarande spelar en stor roll i spridningen av anklagelserna. Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg gick igår till angrepp mot Expressen som var först med att namnge Virtanen. 

"När Expressen nu intar ledarpositionen i skampålejournalistiken öppnar sig ett nytt medialt landskap. Det är avgrundsmobben, vars livsluft är att hata oss, som håller i taktpinnen när Expressen låter den murdochska pressetiken äta sig in i mediekroppen. Det som förr var en dygd – att vara restriktiv med namnpubliceringar – har blivit en synd" skriver hon i sin krönika.

På torsdagen kom beskedet att Fredrik Virtanen PO-anmäler Expressen och Svenska Dagbladet för deras publiceringar.



Dela sidan: