Dela sidan:

Medierna har i spåren av #metoo-kampanjen namngett flera personer, trots att det handlar om anonyma anklagelser som ligger långt tillbaka i tiden.

Behövs ett nytt etiskt system och förhållningssätt i en tid där de sociala medierna har makt att både anklaga och döma människor?

Den frågeställningen handlar veckans avsnitt av Resumé Insikt Debatt om. Frågan debatterades av Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet, Andreas Ericson, chef på Timbros Medieinstitut och Martin Ahlquist, politikchef på Expressen och Resumés chefredaktör Johan Såthe.

Åsa Linderborg har skrivit att "hösten 2017 åkte pressetiken ner i källaren". I Resumé Insikt Debatt säger hon:
– Jag tycker att den här Metoo-kampanjen har skapat en slags masspsykos, visserligen i ett gott syfte. Pressetiken har luckrats upp på ett sätt som vi inte har sett tidigare. Att tidningar hamnar i så olika publiceringsbeslut visar ju bara att pressetiken inte har varit tillräckligt manifest diskuterad, både internt och externt.
– Det är väldigt svårt för varje respektive chefredaktör och ansvarige utgivare att förklara sina publiceringsbeslut skulle jag säga. Det är oerhört förvirrande för tittare, lyssnare och läsare.

– Vi har en stark rörelse i Sverige av att alla historier gills och berättelser är lika mycket värda och det sätter väldigt stor press på medierna att publicera. Vi tror i Sverige att sociala medier betyder väldigt mycket för vanligt folk. Men en undersökning som Resumé och Novus gjorde nyligen visade att de flesta i Sverige faktiskt fick faktiskt kännedom om de här namnen via de traditionella medierna. Och många visste inte alls.

Andreas Ericson, chef på Timbros Medieinstitut
– Vi har haft en del publiceringar den senaste tiden där pressetiken ofta har använts av journalister som någon sorts "snuttefilt".
– Man kanske fattar beslut som inte är så väl övervägda ibland men så plockar man fram det här "stjärnstoftskortet" att enligt pressetiken så måste man göra en avvägning mellan allmänintresse och eventuell publicitetsskada. Där landar man väldigt olika, men man måste kunna motivera det bättre.
– Jag tror att det är väldigt viktigt att läsarna och tittarna förstår varför man landat i den bedömning man gjort och då tror jag inte att det duger med att säga "det här begriper inte ni, utan det är bara vi journalister som förstår det här". Där behövs en mer levande diskussion och större öppenhet från branschen och att man ifrågasätter varandras beslut mycket mer.

Åsa Linderborg håller med:
– Vi är väldigt dåliga på att kritisera varandra mellan mediehusen. Att vi gör det är något som har kommit på senare år. Men i alla år har respektive mediehus låtit alla andra "hålla på", så att säga. Det har funnits en skråanda. Vi har också varit överens om hur det ska se, men så ser det inte ut längre. Det är livsviktigt att branschen vågar ha en levande offentlig debatt.

Martin Ahlquist, politikchef på Expressen:
– Du Andreas sa att medierna är dåliga på att kommunicera hur man tänker kring publiceringsbesluten. Det kan jag definitivt skriva under på. Jag tror att det här har setts som så självklart och att det också är självklart för alla andra. Om det nu är så att allmänheten inte förstår hur pressetiken fungerar, så tror jag att det är, så är det ett problem för medierna. Det är också ett bevis på att vi inte har kommunicerat vad som gäller på ett tillräckligt effektivt sätt.

I debatten nämns Resumés och Novus undersökning om namnpubliceringar. Läs om undersökningen och dess resultat här.

Se hela programmet här:


Dela sidan: