Dela sidan:

DirektPress är ena benet i en koncern som byggts upp under 40 år av Uppsalaborna Roland Tipner och Erik Grönberg, som träffades då de gjorde examensarbete på universitetet. Det andra och större benet är Svensk Direktreklam, SDR. Tillsammans utgör de koncernen Ge-Te Media efter grundarnas initialer, Grönberg och Tipner äger vardera 50 procent.

Ge-Te Media omsatte i fjol 563 miljoner kronor, men nettomarginalen stannade vid 1,3 procent eller 7,2 miljoner kronor. Koncernen hade 258 anställda och kring 10 000 extraknäckare som delar ut reklam och tidningar.

Gratistidningsdelen DirektPress omsatte 179 miljoner och stod för mer än hälften av resultatet. Bolaget ger ut 40 lokala gratistidningar i Stockholm, Uppsala, Västerås och Göteborg. Den samlade upplagan ligger kring 1,2 miljoner exemplar varje vecka. 14 av tidningarna ges ut av dotterbolag till DirektPress, men 26 tidningar drivs av elva externa franchisetagare. I alla fall externa på papperet.

Mitt i-tidningarnas ägare Segulah har i flera år fört samtal med Roland Tipner om köp eller samgående i någon form. För det är Tipner som styr Ge-Te Media, Grönberg uppfattas mer som "sovande partner". Teoretiskt finns stora synergier, inte minst i Storstockholm, där DirektPress helägda dotterbolag Innerstadspress dominerat City medan Mitt i varit starkast i kranskommunerna.

2015 startade DirektPress fyra bolag för att skärpa konkurrensen utanför tullarna – respektive Nordväst, Nordost, Sydost och Västerort i Stockholm Tidnings AB. I alla bolagen äger DirektPress 19 procent och klassar dem inte som intressebolag, där gränsen satts vid 20 procents innehav. Övriga ägare är Cary Consult AB, 45 procent, och Jan Tipner, 36 procent. I styrelserna sitter Roland och Jan Tipner samt Cary Consults ägare Carina Rydberg.

Om Jan hetat något annat än Tipner, han är bror till Roland och har arbetat som konsult åt koncernen, och om inte Carina Rydberg varit konsult åt DirektPress och tidigare vd för ett av bolagen hade de fyra företagen kunnat vara äkta externa franchisetagare.

I maj beslöt Segulah att göra ett nytt försök att köpa hela eller delar av DirektPress. Kring Roland Tipners 66-årsdag i augusti kontaktade Segulah revisionsbyrån Deloitte för att få en rejäl genomlysning av böckerna i Ge-Te Media. Vid tidigare affärskontakter hade Tipner haft svårt att skaka fram vissa avtal på papper och ofta hänvisat till muntliga uppgörelser. Den 20 september skrev Segulah och Deloitte ett avtal om finansiell genomgång och analys av Ge-Te-koncernen och dess dotterbolag. Redan dagen därpå skred Deloittes Johan Blennow och Andreas Marcetic till verket. De har granskat många bolag i sin dag, men nu fann de något utöver det vanliga.

Men vid första anblicken fann de inget alls. DirektPress verkade vara ett rätt stabilt bolag, som i förvaltningsberättelsen lyfter fram vinst och årlig tillväxt större än marknaden. I DirektPress bokföring finne inte ett ord om franchisebolagen. Däremot framgår att 67 miljoner kronor, över hälften av bolagets tillgångar på 127 miljoner, bokförts som "rättigheter", i huvudsak inköpta 2015 och 2016 från de fyra nystartade tidningarna. Bolagets egna kapital var 20 miljoner kronor och soliditeten var måttliga 16 procent. DirektPress hade alltså lånat för att köpa dyra immateriella tillgångar.

Vad var det då de påstått externa franchisetagarna i de nystartade bolagen hade att sälja som var så dyrt? frågade granskarna från Deloitte, som hävdar att de inte fått se några skriftliga avtal. "Utgivningsbevisen för tidningarna", svarade Roland Tipner på deras fråga. Den som vill ge ut tidning söker utgivningsbevis hos Patent- och registreringsverket och anmäler ansvarig utgivare för att åtnjuta Tryckfrihetsförordningens grundlagsskydd. Ansökningsavgiften är 2 300 kronor.

Utgivningsbevis kan vara värdefulla på vissa villkor. Det en köpare vill åt är kunddatabaser som prenumerantregister eller annonsörslistor samt den eventuella goodwill som upparbetats i ett starkt varumärke. Men gratistidningar har ju inget prenumerantregister. Och nystartade tidningar har inte heller något inarbetat varumärke.

Granskarna från Deloitte började ana fan i busken. De frågade vidare, inte minst koncernens revisor Gunnar Folkesson, men kom ingenvart:

"Deloitte har inte haft tillgång till någon information eller analys som förklarar, motiverar eller försvarar storleken på de köpeskillingar som DirektPress betalat till respektive franchisetagare, eller fått någon rimlig förklaring från Roland Tipner hur värdet på nyligen anskaffade utgivningsbevis kan öka från några tusen kronor till mångmiljonbelopp under samma år även då franchisebolagen visar förluster. Roland Tipner och Gunnar Folkesson har inte heller under möten tydligt kunnat förklara hur köpeskillingarna fastställts", skriver Mitt i i anmälan av Folkesson till myndigheten Revisorsinspektionen.

Men om de fyra nya tidningarna sålt sina utgivningsbevis kunde de ju inte ge ut tidning? Jo, förklarade Tipner och Folkesson, tidningarna ska i 20 år betala en årlig avgift på 5 procent av köpeskillingen till DirektPress för rätten att använda sina egna utgivningsbevis. Den trassliga härvan blev ännu snårigare när Deloitte fick fram att DirektPress 2016 och 2017 betalt tilläggsköpeskillingar till de fyra förlustbolagen. Ju större förlust, desto större blev tilläggsköpeskillingen. Utgivningsbeviset värderades i omvänd proportion till lönsamheten. Till sist medgav Roland Tipner att affärerna var "ett sätt att finansiera franchisetagarna under uppbyggnadsfasen" och tilläggsaffärerna ett sätt att hindra att deras egna kapital raderades ut.

Men trasslet slutar inte här. De fyra tidningarna har också köpt "immateriella rättigheter" av DirektPress. Vart och ett av dem redovisar 6,3 miljoner som anläggningstillgångar. Det egna kapitalet är 50 000 kronor. Revisorn Gunnar Folkesson kallar köpen en "inträdesavgift" i DirektPress franchisenätverk.

I DirektPress böcker finns inte de fyra tidningarna, de är ju "externa", trots den betydande altruism som Roland Tipner verkar ha visat dem. Men Deloittes granskare är obarmhärtiga och skriver i anmälan: "Vi uppfattar att den aktuella strukturen, till väsentlig del, använts för att senarelägga alternativt dölja förluster. Vidare har Roland Tipner och Gunnar Folkesson inte kunnat förklara orsaken till den nuvarande strukturen på annat sätt än att den satts upp för att försvara eget kapital."

De hävdar vidare:
# Det föreligger intressegemenskap, affärerna skulle ha redovisats som närståendetransaktioner och internvinster eliminerats i koncernen.
# Det saknas möjlighet att försvara de belopp som erlagts.
# Försäljningarna har påverkat intäkter, resultat och eget kapital positivt i franchisebolagen och i DirektPress.
# DirektPress skriver av "rättigheterna" på 20 år, men redovisar enligt K3-reglerna, där fem år är huvudregel.
# Skattetillägg kan aktualiseras om transaktionerna redovisats felaktigt i deklarationer. Om uppsåt föreligger kan skattebrott bli aktuellt.
# Brott mot årsredovisningslagen och grovt bokföringsbrott kan föreligga.
# Nedskrivning av immateriella tillgångar skulle sannolikt leda till att aktiekapitalet i såväl DirektPress som franchisetagarna är förbrukat.

På svenska: DirektPress är ett korthus som hålls uppe med fiffel för att inte gå i konkurs.

Den 12 oktober, efter bara tre veckors jobb, avbröt granskarna från Deloitte sitt uppdrag, revisor Gunnar Folkesson anmäldes och Segulah lade sina köpeplaner på is.
– Det är riktigt, vi har avbrutit alla diskussioner med DirektPress ägare, säger Segulahs grundare och ordförande Gabriel Urwitz.

Varför?
– Tjaa...på grund av information som framkommit, mer än så vill jag inte kommentera saken.

Men ni har väl gjort tidigare försök att köpa dem?
– Det har funnits tidigare kontakter, ja. Det finns en logik och synergi, inte minst inom tryck och distribution. Men med det som framkommit har vi inte ansett oss kunna gå vidare.

Roland Tipner: "De vill smutskasta oss"

Roland Tipner ser anmälan till Revisorsinspektionen som en kampanj med syftet att skada DirektPress:
– Det är en oseriös konkurrensmetod. Det är ju Mitt i som anmält. Bakgrunden är väl att de investerat 450 miljoner kronor i sina tidningar utan framgång. Jag ser det här som ett försök att smutskasta oss.

Men hur bemöter du Deloittes bedömning att DirektPress övervärderats med hjälp av dyra utgivningsbevis?
– Jag är inte själv revisor, men det finns flera felaktigheter i anmälan.

Till exempel?
– De säger att de inte haft tillgång till handlingar. Men de har inte velat se några handlingar, utan ville föra allmänna resonemang. I efterhand känns det som att det fanns ett syfte med de där samtalen. Men jag vill inte ge mig in i någon pajkastning och revisor Gunnar Folkesson kan svara för sig.

En grundläggande fråga är väl ändå att du och din bror äger 55 procent av de bolag ni hävdar är externa?
– Jan har valt att investera i något han tror på, det ser jag inte som något konstigt.

Men varför skulle Mitt i vilja skada er i stället för att göre en vinn-vinn-affär?
– Jag vet inte, de är ju ett stort riskkapitalbolag som hör hemma på någon kanalö, vi är ett litet familjeföretag. De tycker väl att det är vårt fel att de misslyckats på marknaden. Nu kanske de ser en möjlighet genom den här kampanjen, men jag hoppas att det slår tillbaka på dem. 

Resumé har utan framgång sökt revisor Gunnar Folkesson. Revisorsinspektionen, en statlig myndighet under justitiedepartementet, väntas ta upp fallet DirektPress först nästa år.



Dela sidan: