Dela sidan:

En sprakande radio står på vid en uteplats i skogarna utanför Bengtsfors på gränsen mellan Dalsland och Värmland. Jörgen Huitfeldts farfar ber om största möjliga tystnad. Lunchekot ska precis börja. Även om han inte hade något större förtroende för journalister i allmänhet var det något speciellt med Ekot. Sveriges Radios flaggskepp har alltid åtnjutit en upphöjd position hos det svenska folket. En trygg lägereld dit vi fortfarande vänder oss i tider av kris. För varje seriös nyhetsredaktion har Ekot även fungerat som en sorts guldstandard. Just Ekot var den redaktion där Jörgen Huitfeldt i slutet av 90-talet skulle inleda sina 20 år på Sveriges Radio. 20 år som precis avslutats.

Att en programledare på Sveriges Radio lämnar sin tjänst brukar i vanliga fall inte väcka mer intresse än att vi branschmedier skriver en kort notis. Inte mer med det. Men när Jörgen Huitfeldt i oktober meddelade att han skulle lämna Sveriges Radio och Studio Ett för den nystartade mediesajten Kvartal var det många som höjde på ögonbrynen. Nyheten toppade mest lästa-listorna hos tidigare nämnda branschmedier. Både Expressen och den populistiska sajten Nyheter Idag publicerade längre intervjuer med programledaren från Nykvarn utanför Södertälje.

Jörgen Huitfeldt hade som programledare för Studio Ett och Ekots Lördagsintervju gjort sig känd som en av Sveriges tuffaste, och främsta, intervjuare. Många är de makthavare som framstått som driftkuckun fastkedjade vid sina talpunkter under intervjuer med Huitfeldt. Mest känt är kanske exemplet från förra året där Socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad stod svarslös inför frågor gällande skatteintäkter, Socialdemokraternas ekonomiska politik och vilken skillnad det egentligen finns mellan partiet och Sverigedemokraterna nu när de lagt allt större fokus på frågor som lag och ordning och skärpt migrationspolitiken.

Huitfeldt själv menar att han hämtat viss inspiration från BBC:s klassiska "Hardtalk" men att den rappa intervjutekniken främst kommit av att det är just det han fått positiv feedback på. Kanske spelar en tidig fascination för Jan Guillou och det skjutjärns- och ridderlighetsidal som präglade journalistiken under 70- och 80-talet in. En fascination han såhär i efterhand kan finna fånig.

Under vår intervju präglas hans svar av samma karaktärsdrag som hans egna frågor. Inga svävande utläggningar, rakt på sak, inget nonsens.

Upplever du att andra journalister inte är tillräckligt framåtlutande i sin intervjuteknik?

– Det gör jag nog. Som de flesta andra sitter jag och tänker "Varför ställer han inte DEN frågan? Hur han han släppa det där?". Det bottnar nog i en kombination av feghet, konflikträdsla och att journalisten i fråga helt enkelt inte lyssnar. Så länge det inte blir ett poserande utan kommer från ett genuint intresse av att vilja ha svar får journalistiken gärna bli lite tuffare.

Något som förmodligen bidrog till uppståndelsen kring Jörgen Huitfeldts avhopp är att han under de senaste åren gjort sig känd som en kritiker av hur medierna bevakat invandringsfrågan och målkonflikten mellan en stor invandring och en stark välfärdsstat. Medielogiken gör gällande att den typen av kritik blir extra intressant när det kommer från någon inom public service-sfären. Att medierna skulle ha mörkat något vänder han sig dock emot. Problemet är av en annan natur.

– Sveriges Radio saknar självförtroende i rapporteringen kring invandring och integration. Vid varje publicering infinner sig en ängslighet och man tillämpar inte samma journalistiska principer som i rapportering kring andra frågor. Det krävs ett starkt personligt driv och en medvetenhet om att man inte får några ryggdunkningar från andra när man vill problematisera invandringen.

2015 publicerade Jörgen Huitfeldt tillsammans med kollegan Magnus Thorén reportageserien "Föregångslandet". I serien ville de utmana den svenska självbilden som humanistisk stormakt och tog i avsnittet "De desillusionerade humanisterna" upp en problematiserande bild av vårt mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Programmet fick kritik från flera håll och debattörer menade att Sveriges Radio genom programmet spred lögner om flyktingbarn. De två SR-medarbetarna svarade med att lägga upp all kritik, inklusive svar, på Studio Etts Facebooksida. I efterhand är Jörgen Huitfeldt fortfarande nöjd med programmet och att det kom i den tid det gjorde.

– Journalister är alldeles för systemlojala. Återigen är flyktingkrisen ett talande exempel. Först när politiker sa att det var okej att problematisera invandringen så vände journalisterna. Om det nu var så att Sverige inte klarade av en så stor invandring som vi hade under en period är det journalisternas uppgift att påpeka det innan politikerna gör en omsvängning.

Jörgen Huitfeldt menar heller inte att Sveriges Radio och public service skulle vara vänstervridet. När han nyligen intervjuade Jan Helin, programdirektör på SVT och tidigare chefredaktör på Aftonbladet, beskrev han problemet som att medierna varit bättre på att belysa frågor ur ett GAL- snarare än ett TAN-perspektiv. GAL/TAN-skalan är ett politiskt synsätt som istället för att fokusera på ekonomi, som höger/vänster-skalan, delar upp människors politiska uppfattning utifrån sociala och kulturella värden. GAL står för green, alternative och liberal medan TAN står för traditional, authoritarian och nationalist. Analytiker menar att den skalan är bättre anpassad som förklaringsmodell för de politiska strider som just nu rasar världen över. Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson har, något tillspetsat, beskrivit GAL-gruppen som miljömedvetna veganer i Prideparaden medan TAN representeras av konservativa nationalister på landsbygden mer intresserade av speedway. En stor skiljelinje är hur de två grupperna ser på mångkultur.

– Det kan bli tjatigt att prata om invandringen men det är det bästa exemplet på vad jag menar. Lika gärna skulle man kunna prata om feministiska frågor. Där upplever jag att Sveriges Radio står till vänster om mitten i förhållande till vad svenska folket har för uppfattning. Det är fel mot de som betalar vår verksamhet, vi ska inte på något sätt uppfostra vår publik till att tycka något. Man måste kunna belysa frågor både från ett GAL- och ett TAN-perspektiv. Men det kanske är som Jan Helin sa: då den moderna journalistiken föddes i Sverige var landet präglat av TAN-värderingar och journalistiken var dess motkraft. Det sitter så klart kvar i väggarna.

Men nu har han alltså vandrat vidare. Den största omställningen har hittills varit rent organisatorisk. Kvartals fasta medarbetare består än så länge bara av två personer, han själv och chefredaktören Paulina Neuding. Ingen hjälp med gästbokning, research eller andra administrativa uppgifter. Även om han kan sakna vissa kollegor är Sveriges Radios tungrodda organisation något att han är glad att slippa.

Är du en ensamvarg?

– Jag trodde inte att jag var det men det kanske är så det är. Samtidigt går man igenom olika faser i livet och jag kände för att jobba mer självständigt ett tag. Jag hade gått runt i tankar på att byta arbetsplats ett par år när jag fick frågan av Kvartal.

Kvartals texter är ofta långa essäer från akademiker, forskare och tidigare politiker. Essäerna handlar ofta om vår tids brännande frågor – invandring, integration, skola, välfärd och brottslighet. Frågor som av väljarna pekats ut som avgörande i det kommande valet.

Som tidigare nämnts intervjuades Jörgen Huitfeldt i samband med övergången även av den alternativa nyhetssajten Nyheter Idag. Sajten har länge setts på med viss skepsis men hyllades under hösten av flera framstående journalister för sitt reportage om den Sverigedemokratiska riksdagsmannen Pavel Gamov och hans resa till Ryssland. Ett reportage som sedermera fick Gamov utslängd från partiet. Kritiken mot sajten har bland annat bestått i att dess grundare Chang Frick tidigare varit medlem i Sverigedemokraterna och att domännamnet registrerades av Sverigedemokraternas Kent Ekroth.

Tvekade du någon gång på att ställa upp på den intervjun?

– Inte en sekund. Om någon är intresserad av mig eller varför jag bytt jobb, varför skulle jag inte kunna svara på de frågorna? Jag uppfattar inte Nyheter Idag och Chang Frick som något man kan jämföra med en sajt som Nordfront. Nyheter Idag är en populistisk webbtabloid med ett stort intresse för de mest brännbara frågorna som invandring och brott. Det har jag inga problem med. Chang Frick kan på många sätt jämföras med Expressens politikreporter Niklas Svensson. De är båda urtypen för en murvel; ett enormt nyhetsdriv kombinerat med en förmåga att slänga käft med vem som helst.

Är det ett problem att man använder alternativa medier som samlat begrepp för de utanför de traditionella medierna?

– De etablerade medierna är ju part i målet och utmanas av de här aktörerna. Det tror jag är en delförklaring till varför man gör det. Nyheter Idag rankas av Alexa som en av Sveriges 200-300 mest besökta sajter, det är klart att det är frestande att misstänkliggöra dem. Jag tycker att man ska gå på innehåll och när jag tittar på Nyheter Idag har jag inga synpunkter mer än att de är populistiska, men det är ju kvällspressen också. Mycket av innehållet på de här sajterna är ju i grunden journalistik och ytan för en öppet populistisk plattform i Sverige är fortfarande fri. Det är bara en tidsfråga innan någon startar en svensk version av Breitbart.

Kvartal har av kritiker kallats ett högerprojekt då sajtens skribenter har en slagsida mot det borgerliga. Paulina Neuding har tidigare varit chefredaktör för den liberala tidskriften Neo och grundaren Thomas Gür har länge varit ledarskribent på Svenska Dagbladet. När Huitfeldt intervjuades i P1-programmet Nordegren & Epstein frågade programledarna om han nu "tagit klivet till det blå laget".

– När jag blev kontaktad av Thomas och Paulina ställde jag många frågor kring vad Kvartal förväntade sig av mig. Jag är väl medveten om deras bakgrund som ledarskribenter men de har övertygat mig om att de inte vill att just det ska prägla sajten. De vill verkligen göra en bred satsning där man tar in skribenter från olika håll och jag har inga påtryckningar om att intervjua någon eller ställa vissa frågor. Jag och Paulina pratar varje dag om hur vi ska kunna få in skribenter från ett bredare politiskt spektrum men för det behöver vi utöka vårt kontaktnät. Vi har fått kämpa lite mot bilden av oss som en del av "det blåa laget".

De inledande månaderna har Jörgen Huitfeldt fokuserat på utvecklandet av podcasten "Fredagsintervjun". En intervjuserie till formen likt det han tidigare gjorde med Ekots Lördagsintervju. Intervjutekniken har han dock skruvat på. Istället för att ställa makthavarna mot väggen försöker han istället få till ett samtal om politik och makt. Trots att formatet och plattformen är ny har Huitfeldt lyckats locka makthavare som Göran Persson, Anders Ygeman, Antje Jackelén och Jan Helin till studion. Själv tror han att det har att göra med att han själv fungerar som en kvalitetsstämpel.

– Historiskt fanns det väl en känsla bland politiker att man inte kan vinna något på att ställa upp i Lördagsintervjun. Dit vet jag inte om jag vill komma med Fredagsintervjun. Förhoppningsvis har de som ställt upp förtroende för det jag gör, mitt namn signalerar att det inte blir så mycket "hepp-hepp" och lekstuga. Jag tar dem på allvar.

Pengarna till Kvartal kommer in via donationer till Stiftelsen Kvartal, en stiftelse vars vd Erik Åfors även är styrelseordförande på den strategiska kommunikationsbyrån Vero Kommunikation. Flera av finansiärerna är fortfarande hemliga men i höstas avslöjade Breakit att gruppen delvis bestod av bland annat riskkapitalisterna Patrik Wahlén, Staffan Persson och Jonas Engwall samt Dagens Nyheters tidigare chefredaktör Hans Bergström. Gruppen hade i november skjutit till omkring 15 miljoner kronor till stiftelsen, en kontantinjektion som gör Kvartal till en av de större fristående mediesatsningarna på länge.

Förutom att leda Fredagsintervjun kommer Huitfeldt att jobba med utveckling av sajten i allmänhet. Nyligen inleddes en satsning på video där Paulina Neuding intervjuar sajtens skribenter.

På Sveriges Radio hade du en mer direkt roll som reporter och programledare medan du på Kvartal är med och styr utvecklingen för hela projektet. Vad får du ut av det?

– En av anledningarna till att jag sökte mig bort från Sveriges Radio var att jag lockades av det småskaliga och ville vara med och bygga upp något. Att få vara med och styra utvecklingen får mig att känna mig väldigt motiverad, fri och hörd. Det är väldigt få hinder mellan idé och genomförande. De som håller i pengarna ställer rätt frågor - Kommer det här att fungera? Uppnår vi vårt mål genom det här? Sen upplever jag även att jag fått en närmre koppling till min publik. Även om vi inte alls har lika många lyssnare som Lördagsintervjun är det mycket mer drag på sociala medier vilket känns väldigt kul. Jag försöker svara på de flesta som hör av sig och har frågor.

FAKTA/Jörgen Huitfeldt

Ålder: 47.
Familj: Fru, 3 barn.
Uppväxt: Nykvarn.
Bor: Farsta.
Utbildning: JMK Stockholm, dessförinnan tyska och historia på Uppsala univ samt Universität Tübingen, Tyskland.
Karriär i korthet: Reporter Ekot, arbetsledare & programledare på P1-morgon och Studio Ett.
Tjänar: 578 300 (2016) Nuvarande lön enligt egen uppgift: 60.000 kr/mån.
Filmtips: "Captain Fantastic" – ett måste för alla föräldrar. Mindblowing.
Lästips: "De kommer drunkna i sina mödrars tårar", poetiskt och skrämmande av Johannes Anyuru.
Gör på fritiden: Åker skidor, springer, paddlar, simmar. Tränar just nu för skidloppet "Birkebeiner" i Lillehammar i mars och inför Berlin Maraton i september.
Medievanor: Prenumererar på båda kvällstidningarnas iPad-version samt på SvD och DN. Lyssnar massor på P1 och låter mig allt oftare ledas iväg i andra riktningar och till andra källor via sociala medier.
Oanad talang: Vågar dyka från tian. Men mina söner försöker numera avråda mig.
Hissar: Människor som vågar gå sin egen väg, säga vad de tycker utan att bry sig om hur många likes de får på sociala medier.
Dissar: Inskränkthet och flockmentalitet.


Dela sidan: