Dela sidan:

1998 gjorde Liberalerna – då Folkpartiet – sitt sämsta val någonsin, med bara 4,7 procent av väljarnas röster. 20 år senare kan historien upprepa sig. Enligt Sifos sammanvägning av opinionsundersökningar i mars 2018 dyker exakt samma siffra upp igen, 4,7 procent. Det rekorddåliga stödet korrelerar med en omdiskuterad logga och en partiledarkamp där det gamla gardet gick segrande ur striden. Liberalerna är överlag ett parti i kris.

Inför valrörelsen 2018 hämtade partiet Tanja Tabrizian från TV4. På Liberalerna blev hon kommunikationschef, med uppdraget att sätta en ny strategi, efter att ha pendlat mellan pr-byråer, valkampanjarbete för Liberalerna och pressavdelningen på medier. Men när valet nu närmar sig kommer beskedet att hon återvänder till sin förra arbetsgivare och den gamla titeln som press- och pr-ansvarig. Detta efter knappt ett år i rollen – och dessutom med valet runt hörnet.

Det är lätt att få uppfattningen att hon är en av dem som har fått klä skott för misslyckandet med att vända opinionen.

– Nej, det var jag som sa upp mig, invänder Tabrizian över en frukostmacka och ett glas apelsinjuice på TV4-borgens femte våning i Gärdet.

– Det var inget enkelt beslut, men helt frivilligt.

Kom det efter påtryckningar från andra?
– Absolut inte.

När Tabrizian började som kommunikationschef hade hon beslutat sig för att bredda bilden av Liberalerna – utan att för den skull ge ett spretigt intryck. Hon och hennes medarbetare tog därför bland annat fram en sociala medier-strategi som fokuserade "mindre på vad vi vill säga" och "mer på vad människor är intresserade av". Allt inbakat i tre typer av inlägg: faktabaserade, ideologiska och känslodrivna.

En lyckad strategi, menar Tabrizian, bland annat eftersom den spred sig till partiföreträdare runt om i landet.

Men opinionssiffrorna har däremot inte vänt. Tvärtom. Kan man då beskriva strategin som lyckad?
– Jag är en person som jobbar långsiktigt och strategiskt, precis som ett politiskt parti också måste göra. Valet den nionde september är en del, och den fokuserade vi mycket på. Men sedan kommer EU-valet i maj nästa år och därefter riksdagsvalet 2022. Jag tror att grundförtroendet byggs i det långsiktiga arbetet.

Men att då överge skeppet i början av valspurten...
– Helt ärligt berodde det på att saknaden till TV4 blev för stor. Jag älskar det här huset och alla människorna. Det är som att vara hemma igen.

Tanja Tabrizian har haft många hem. "Håll i dig nu" säger hon och börjar räkna uppväxtorter på fingrarna: "Teheran, Umeå, Kungsör, Broby, Kristianstad, Göteborg, Stockholm, Göteborg igen och sedan tillbaka till Stockholm". Alla flyttlass inom Sveriges gränser berodde på moderns "ambitiösa karriär inom läkemedelsbranschen", men det första hemmet hade hon blivit tvungen att fly från.

Året var 1984 och hon var tre år gammal. Den islamistiska revolutionen grävde ett allt djupare sår i det tidigare sekulära Iran, medan grannlandet Iraks ledare Saddam Hussein passade på att återuppta gamla territoriella strider. Tanja Tabrizians minnen av tiden är vaga och begränsas i princip till den rosa färgen som prydde hennes morföräldrars badrum. Men hennes far var en demokratins förkämpe som stred för yttrandefrihet och kvinnors rösträtt. För det straffades han med fängelse och utstod tortyr i flera år, innan han beslutade att fly.

– Jag och mamma kunde ta flyget. Vi fick förstås ljuga om att vi inte skulle återvända. Pappa flydde först ett halvår senare i en stor tankbil. Vi återförenades i Umeå, där min morbror bodde sedan tidigare.

Tabrizian har i efterhand insett att hon präglats av sin far.

– Pappa är en demokratikämpe. Det ligger i hans DNA. Det är också därför jag är liberal. Vi har haft, och har fortfarande, många djupa filosofiska samtal och diskussioner om allt från gruppsykologi till migration och existentiella frågor.

För några år sedan följde hon med sin mor på en digital upptäcktsfärd genom Teheran. Hon fick se sjukhuset hon föddes i och hemmet de bodde i. För något besök i födelseorten har det aldrig blivit – av principiella skäl. Hon befinner sig i något av en "medveten rävsax".

– Det är en av mina högsta drömmar att åka till Teheran. Men det finns ett problem och det är att jag vägrar bära slöja. Hela frågan är väldigt känslig för mig. Jag menar, folk gjorde min pappa illa när han kämpade för yttrandefriheten. Om jag då åker dit och tar på mig slöjan så har de liksom vunnit.

Därför stack det också extra mycket i ögonen när H&M och Åhléns för tre år hade slöjbeklädda modeller i sin reklam, med ambition att vara inkluderande. Hon skrev en status på Facebook och utvecklade sedan tankarna i en debattartikel på SVT.

– Jag är inte emot slöjan per se, men det finns väldigt många kvinnor och flickor som påtvingas att bära den. När då en nioårig flicka ser den fina reklamen från H&M får pappans tvång helt plötsligt legitimitet, acceptans. Att visa diversitet är fantastiskt viktigt, men här blir det problematiskt.

En dag i början av 2000-talet satt Tanja Tabrizian i lärarrummet på en skola i Göteborg. Hon var 21 år gammal och jobbade som idrottslärare. Hon älskade tävlingar och hade i några dagar stött och blött idén om att delta i dokusåpan "Robinson". Den sista anmälningsdagen var nu kommen. "Äh", tänkte hon, "jag slänger iväg en ansökan". Till hennes förvåning blev hon efter en rad uttagningsmoment utvald att delta.

Äventyret slutade ungefär halvvägs in i programmet, precis vid sammanslagningen av Lag Nord och Lag Syd.

– Jag har precis flyttat och hittade då en låda med gamla minnen. Där låg alla brev från mina fina elever. De var så himla smarta, skickade popcorn som jag kunde tillaga i en gryta, och också nudlar, varma koppen, tandborste och lösgodis.

Förutom att det var Tabrizians första riktigt publika framträdande var det även hennes väg in i kommunikationsbranschen, i och med hennes kontakt med SVT:s pressinformatörer; "deras jobb verkade så kul". Av en händelse hade hon innan äventyret sökt ett antal utbildningar på måfå och blivit antagen på medie- och kommunikationsprogrammet.

– Det är lite så jag jobbar. Jag är väldigt nyfiken och provar på grejer trots att jag inte riktigt vet vad det är. Medan jag studerade insåg jag att jag hade hamnat rätt. Inte minst beteendevetenskap kändes extra kul. Senare studerade jag även statsvetenskap. På så sätt har jag fått med allt jag brinner för: kommunikation, samhällsengagemang och psykologi.

Med kommunikationen som nav har hon sedan dess pendlat mellan pr-byråer, politik och media. Göteborgs kommun, Liberalerna, Westander och TV4 är namnen på några av arbetsgivarna.

– Det har blivit olika branscher och olika arbetssätt genom åren. Jag ser alltid till att plocka med mig guldkornen från det ena jobbet till det andra. På Westander jobbade vi till exempel mycket med statistik och undersökningar. Med det i bakhuvudet kom jag senare på att vi skulle lansera "Mandelmanns Gård" på TV4 tillsammans med en Novus-undersökning om hållbarhet, istället för en klassisk pressträff. Där kommer mitt samhällsengagemang in i bilden också.

En hållbarhetsundersökning är inte direkt att kasta sten i glashus, men kan det inte finnas viss problematik med att någon som är aktiv inom politiken sköter presskontakten på ett mediehus? Hur kan man till exempel veta att du inte driver en politisk agenda på TV4?

– Nu kommer jag jobba med Idol, haha... Nej, men jag jobbar till exempel inte med nyhetsbevakning. Och jag är väldigt trygg i min professionalitet. Jag skulle aldrig utsätta mig för en situation där det blir otydligt.

När Liberalerna hörde av sig hade Tabrizian knappt hunnit komma igång på TV4. Där befann hon sig i en miljö som hon beskriver i storvulna begrepp som "hedrande" och "unik". Som hennes "hem". Trots det valde hon att gå till Liberalerna. För att sedan återvända efter bara ett år. Som om hon slits mellan de två.

– Det är ju en spännande miljö på Liberalerna. Att få jobba med demokratifrågor och sådant som engagerar. Men TV4 är också spännande... och jag har nog aldrig känt mig så hemma på en arbetsplats som där. Det kände jag redan första gången jag jobbade där, runt 2004, då som receptionist. Många kollegor sa verkligen också 'välkommen hem'. Sedan jag återvände har jag varit hög på lycka.

"Nu blir jag lite djup här" varnar Tabrizian, när hon försöker nyansera sina yrkesval:

– Jag var i ett privat sammanhang där vi diskuterade arbetsplatser och dess roller i förhållande till Maslows behovstrappa. Vad är till exempel ett 'viktigt jobb'? Sjuksköterskor, poliser och liknande yrken motsvarar det första samhällsbärande trappsteget. Utan dem klarar vi oss inte. Men jag tänker att även TV4 fyller en funktion i ett annat trappsteg, som underhållande och känsloväckande. Men även i rollen som skildrare av världen när det gäller nyheter. Det betyder mycket för många på personnivå, precis som politiken.

Tanja Tabrizians 5 karriärtips

  1. Säg hellre ja än nej.
  2. Fråga mycket.
  3. Var generös med att dela med dig av din kompetens.
  4. Värdesätt relationer.
  5. Våga testa galna idéer.

Fakta / Om Tanja Tabrizian

Ålder: 37.
Bor: Vasastan i Stockholm.
Familj: En son.
Tjänar: 552 320 kr (2017).
Karriär & utbildning: Medie- och kommunikation samt statsvetenskap på universitetet. Har bland annat jobbat som lärare, kommunikationsstrateg, pr-konsult och kommunikationschef.
Medievanor: DN, SvD, Expressen, Aftonbladet och Nyheterna på TV4. Är cineast och ser flera filmer i veckan. Alltifrån gamla Chaplinrullar till Woody Allen, men är extra svag för franska filmer. Lyssnar på Staffan Dopping och Christer Sturmarks podd Podden på tiden.
Förebild: Nyamko Sabuni, hållbarhetschef på ÅF och tidigare integrationsminister och Jennifer McShane, kommunikationschef på TV4. "Både Nyamko och Jennifer är smarta, prestigelösa och riktigt vassa på det de gör. De betyder även mycket för mig personligen."
Aktuell: Nygammal som pressansvarig på TV4.



Dela sidan: