Dela sidan:

Bonnier har tidigare sålt företag i flera steg: Duni, Bisnode och SF Bio är bara några exempel genom åren. Genom att ligga kvar med en hyfsat stark cornerpost underlättas övergången på flera sätt:

# Säljaren visar sin tro på att den nya huvudägaren kan fortsätta tjäna pengar, vilket ger utdelning och dessutom ökar värdet på restposten.
# Säljaren kvarstår med sin mediekompetens, vilket är särskilt värdefullt om köparen inte är ett medieföretag.
# Personalen kan känna sig lugnare inför risken för abrupta förändringar om den gamle ägaren har en blockerande cornerposition.
# Risken för politiska ingripanden minskar om fler äger företaget. Om en alliansregering tillträder i höst ökar chansen att staten börjar sälja av sina 37,3 procent i Telia.

Reaktionerna på Resumés avslöjande av affären har varit i huvudsak positiva och kan sammanfattas så här: Nödvändigt för Telia, bra betalt för Bonnier.

Bonnier AB har de tre senaste åren arbetat med att skifta från analoga till digitala intäkter. Samtidigt har de finansiella pilarna börjat peka neråt igen mot en situation som företaget befann sig i för snart tio år sedan efter de misslyckade förvärven av C More och tidskrifterna i USA:

# 2015 var gearingen (förhållandet nettoskuld/eget kapital) 1,05. Bonnier AB hade skulder på 6,6 miljarder kronor, ett kapital på 6,3 miljarder och goodwill på 8,2 miljarder.
# Senaste offentliga redovisning i september 2017 var gearingen 1,38. Koncernens kapital var oförändrat 6,3 miljarder, men nettoskulden hade ökat till 8,7 miljarder och goodwillen ökat till 8,9 miljarder kronor.
# Omsättningen de senaste åren har legat i stort sett still på drygt 25 miljarder och det blygsamma operativa resultatet pendlat mellan en halv och en miljard.



Dela sidan: