Dela sidan:

Någon ställde en gång frågan "Bankgirot, är det ett företag?" och erkände blygsamt "Jag trodde att det bara var ett sorts kontonummer."

Bankägda Bankgirot kan vara en av Sveriges minst kända verksamheter – men samtidigt en av landets kanske mest kända produkter. För vilken vuxen svensk har inte betalat en räkning till ett bankgironummer? Eller använt Swish för den delen, vars plattform B2B-bolaget byggt.

Innan Unni Jerndal blev kommunikationschef för Bankgirot hade hon samma roll på en verksamhet av helt annan dignitet; Polisen. Båda berör förvisso i princip alla medborgare, och bägge förknippas med säkerhet, men någonstans där upphör likheterna. Polisen och Bankgirot är två mycket skilda verksamheter.

Med tanke på hur hett om öronen Jerndal fick det på Polisen – anklagad för brott mot lagen, två gånger om – och hur sällan det stormar kring Bankgirot ger karriärskiftet upphov till en tolkning som trumfar andra:

Att hon vill ha lite mer lugn och ro.

– Om det är lugnare här? undrar Unni Jerndal med ett ironiskt leende när frågan kommer på tal, sittandes rakryggad i en rosa soffa framför en tavla med körsbärsträd i blom. Hon är prydligt klädd i svarta byxor, grå kavaj och tunn sjal i Bankgirots takvåning i Liljeholmen.

– Polisen är Sveriges största myndighet och ständigt i fokus för politik och media. Större tryck på en kommunikationsavdelning går nog inte att hitta. Bankgirot har tung roll för den finansiella stabiliteten. Om våra system skulle gå ner så stannar betalsverige. Men det är klart att Bankgirots vardag är betydligt lugnare än Polisens.

Unni Jerndal samlar sin kommunikationsavdelning inför fotograferingen med Resumé och understryker att "team is everything". 

Bankgirot kan i ljuset av hennes karriär även ses som något av en återkomst, eftersom den i flera avseenden genomsyrats av finansbranschen.

– Det är lite som att komma hem, säger Jerndal.

Allt har sin början i utbytesfamiljens tv i 1980-talets Houston i Texas. Jerndal var 16 år gammal och såg hur Marvin Zindler, en man i grått, spretigt hår och tonade glasögon bedrev tuff konsument- och nöjesjournalistik på lokal nivå. Upplevelsen var nästan extrem för en tonåring som hade växt upp i tv-monopolets Sverige, och den gjorde starkt intryck: hon började fantisera om en framtid i rutan och redan efter några år återvände hon dit för universitetsstudier i tv-journalistik.

Väl tillbaka i Sverige bedrev hon sin "journalistiska värnplikt" på regional-tv, lokalradion och GT, medan den kommersiella tv-branschen ännu var i sin linda. 1987 grundades TV3. 1990 följde TV4. Jerndal lämnade så småningom uppväxtorten Göteborg och anslöt till den senare nykomlingen. Hon skiftade mellan roller som reporter, redaktör, programledare och nyhetsankare i femton år (och bröt av med en period på SVT). Mest präglades hon av en tid som långvarig profil på 2000-talets TV4-ekonominyheter samt en ledande roll i korsbefruktningen med Dagens Industri. "Den enda sändning jag inte kört är väl sporten" utbrast hon skämtsamt vid avtackningen 2010.

– Då hade jag jobbat i 20 år och insåg att jag skulle jobba i 20 år till. Jag brottades med mig själv i säkert ett par tre år innan jag beslutade att lämna journalistiken. Och innan jag kom på vad jag skulle göra härnäst. När Riksgälden dök upp kände jag att det låg inom mina frågor.

Hennes frågor, det vill säga hennes forna bevakningsområden nationalekonomi och ekonomipolitik. Samt kommunikation, som ju ligger nära till hands för en journalist som vill nyttja sin förvärvade yrkeskännedom på "andra sidan". Bo Lundgren kan ses som den symboliska gemensamma nämnaren; hon hade bevakat honom när han var moderat skatteminister – nu skulle hon ha honom som chef på Riksgälden.

 

Det som fyra år senare drog henne till Polisen var hennes fallenhet för att bygga om och bygga nytt. Myndigheten befann sig i början av den största omorganisationen i svensk förvaltningshistoria. Verksamheten skulle effektiviseras och 23 polismyndigheter skulle slås samman till en, allt med hjälp av "Genomförandekommittén". Unni Jerndal rekryterades till jobbet som kommunikationsdirektör av Justitiedepartementet, i just Genomförandekommittén för Polissamordningen. Men reformen mötte djup kritik såväl internt som externt och i efterhand har den förknippats med kaos och negativa konsekvenser.

Missnöjet var redan utbrett när Jerndal tog ett av sina första beslut: att initiera en byråupphandling värd 25 miljoner kronor. Något som skulle komma att resultera i ett prekärt frågetecken: hade hon haft för avsikt att låta upphandlingen gå till Prime?

– Nej, det hade jag självfallet inte, svarar Jerndal medan en bekymrad min drar över hennes ansikte.

Men omständigheterna har varit ifrågasatta, framför allt i en rad artiklar i Aftonbladet. Det gäller först och främst kopplingen till den forne kollegan från TV4, Mats Paulsen, som vid tiden arbetade med kommunikationsfrågor i Genomförandekommittén. Han hade ett förflutet på Prime – och återvände till byrån i samband med upphandlingen.

Redan en månad innan upphandlingen påbörjades hade Unni Jerndal dessutom enligt Aftonbladet skickat ett mejl till Primes vd med rubriken "Strategi och plan förändringskommunikation" och frågan "Finns det redan ett utkast på strategisk plan?". Något som antyder att valet av byrå redan var klart, eller att Prime varit med i utformningen av upphandlingens krav – vilket strider mot likabehandlingsprincipen, grundbulten i Lagen om offentlig upphandling. Flera kritiker påpekade dessutom att upphandlingen var skräddarsydd för just Prime.

– Vet du vad, alla de där detaljerna... de har jag inte i mitt minne. Det är inget jag kan svara på i dag. Upphandlingen gjordes enligt de regelverk som finns och de rutiner som Polisens upphandlingsenhet har satt upp. Det var inte jag personligen som gjorde arbetet, utan det var en process i en myndighet som jag var ansvarig för – som många andra jobbar i. Dessutom har Konkurrensverket tittat på upphandlingen och lagt ner sin granskning.

Ungefär ett år senare avslöjade Aftonbladet att en av Polisens anställda hade utretts för barnpornografibrott. Unni Jerndal reagerade då med att skicka ett mejl till sina underordnade som kunde ge uppfattningen att hon försökte hindra dem från att uttala sig i media. Det upprättades en anmälan till JO, som konstaterade att vissa formuleringar gav intryck av "kringskuren yttrandefrihet" men friade henne eftersom hon inte bröt mot repressalieförbudet.

– Jag borde inte ha skickat det där mejlet. Jag tog hjälp av en jurist hos Polisen när jag skulle skriva det just för att det skulle bli korrekt, men det landade väldigt olyckligt. Jag skulle ha pratat med mina medarbetare istället. Men jag fick rätt i sak om att uppgifterna som läckt ut inte omfattades av meddelarfrihet. Det var ju därför jag skrev mejlet, för att klargöra den omständigheten. JO-beslutet var ett viktigt kvitto för mig.

Unni Jerndal hade förordnande fram till 2018 men slutade redan 2016, efter nära två år. På frågan om huruvida ovanstående händelser var något av skälen till att hon och Rikspolischefen Dan Eliasson inte längre var överens, svarar hon kort och gott "nej".

De kom inte alls upp i diskussionerna om din uppsägning?
– Nej.

Hon pekar istället på ett beslut som fattades 2015 av Rikspolischefen som gjorde att alla stabsfunktioner, utom HR, inte längre skulle sitta med i de ordinarie ledningsgruppsmötena.

– Upplägget var helt annorlunda mot vad vi i den nationella ledningsgruppen hade rekryterats för. Vi hade rekryterats till ledningen. Att som kommunikationschef stå utanför ledningsgruppen där diskussionen om förändringsarbete fördes var ju ganska hopplöst. Rikspolischefen och jag förde en dialog om hur det påverkade mitt uppdrag, och kom till vägs ände.

 

Unni Jerndal ser sammanbitet genom ett av de många panoramafönster i takvåningen som erbjuder utsikt över Stockholm i alla väderstreck. Hon beskriver tiden på Polisen som en intensiv sådan, "en tuff tid" med hård mediebevakning och kritik. Hon återhämtade sig i ett halvår med familj, vänner och resor innan hon tog jobbet på Bankgirot. En lärdom hon tar med sig till Bankgirot är att lyssna mer.

– Kultur är en central fråga i förändringshantverket. Polismyndigheten har väldigt stark kultur och med förändringstryck kommer då motstånd, diskussion. Jag har tagit med mig vikten av att lyssna, vilket behövs i en sådan situation.

Just förändringar – eller nybyggande – är ytterligare en röd tråd som förekommer genom hela Jerndals karriär. Så också på Bankgirot.

– Jag drivs av en sorts resultatinriktad skaparglädje som jag lärde mig i USA och landets 'allt är möjligt'-energi. Att få bygga upp och bygga nytt, bryta ny mark. Som journalist var det med målet att granska makten. Som kommunikatör är det att bygga värde i bolaget.

– Jag var med och byggde upp 'fyran', TV4 Uppland och ekonominyheterna, allt i sann amerikansk anda. Arbetet på Polisen kan liknas med att vi byggde en nationell nyhetsredaktion med övergripande styrning. På Bankgirot har jag ett team på fem personer istället för 200, men här går vi också igenom en förändringsresa där vi bygger om bolaget inifrån. Vi behöver möta de teknik-, reglerings- och marknadsskiften som pågår i betalmarknaden. Det är därför som vi som Sveriges mest erfarna fintechbolag senaste tiden tagit en position för varumärket och börjat kommunicera externt i vårt B2B universum. Det är därför jag är här och bygger nytt.

Unni Jerndals 5 karriärtips

  1. Jobbet ska vara roligt.
  2. Saklighet vinner i längden.
  3. Tänk alltid nästa steg.
  4. Team is everything.
  5. Glöm inte att livet är mer än bara jobb!

Fakta / Om Unni Jerndal

Ålder: 53.
Uppväxt: Göteborg.
Bor: Nacka.
Familj: Två vuxna söner och fästman.
Tjänar: 1 158 200 kr (2016).
Karriär & utbildning: Journalisthögskolan Göteborg, University of Texas, at Austin, Communication Executive Program, ekonomi, filosofi i enstaka kurser, Hyper Island. SVT Aktuellt, TV4 Nyheterna, Ekonominyheterna med Di, Nyhetsmorgon, Riksgälden, Polisen och Bankgirot.
Medievanor: "Salig blandning: svenska nyhetsredaktioner, BBC, CNN, NYT, Fokus, Resumé, Linkedin, sociala medier samt sajter och nyhetsbrev i betalbranschen."
Förebild: "Tjejer som står på sig – Pippi Långstrump, Madeleine Albright och Inga-Britt Ahlenius."
Aktuell: "Relanserar Bankgirot".


Dela sidan: