Dela sidan:

Under hösten 2017 namngavs en rad framträdande profiler inom medievärlden på grund av olämpligt beteende och påstådda sexuella trakasserier och övergrepp.

Namnpubliceringarna ledde till att cirka 25 anmälningar om brott mot god publicistisk sed lämnades in till Pressombudsmannen (PO) Ola Sigvardsson.

– Det handlar om en väldigt stor händelse och då är det naturligt att det blir en del anmälningar. Vissa av anmälningar kommer från personer som känner sig utpekade av en tidning. Andra har anmält flera tidningar, berättade Sigvardsson tidigare i år för Resumé.

De anmälningar I ett inledande skede har PON granskat elva anmälningar från tre personer: Martin Timell, Fredrik Virtanen och en Sveriges Radio-medarbetare. Nu står det klart att tio av artiklarna fälls i PON för brott mot god publicistisk sed. Expressen fälls fyra gånger, Svenska Dagbladet två och Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Hänt i veckan en gång vardera. I ett av fallen, gällande en publicering i Tidningen Arbetaren, anses tidningen ha brutit grovt mot god publicistisk sed. I samband med Arbetarens publicering berättade tidningens chefredaktör  Toivo Jokkala för Resumé att de ville föregå anklagelser om mörkning från alternativa medier.

– Det är viktigt att de inte ska få stå ensamma och säga: "Vi säger sanningen" och anklaga oss för att mörka på grund av att det handlar om folk i vår egen bransch, sa Jokkala.

I ett pressmeddelande skriver PON att de flesta artiklar som fälls haft för dåligt faktaunderlag samt att händelserna ska ha skett långt tillbaka i tiden.

Två personer som namngavs, Martin Timell och Fredrik Virtanen, har hävdat att de inte är personer med tillräckligt med makt för att namnpublicering skulle ha varit motiverad. Gällande detta skriver nämnden:

"När det gäller bedömningen av vilka personer som av olika skäl får tåla en sådan granskning uttalas att detta måste göras på ett allsidigt sätt med utgångspunkt från förhållandena i det enskilda fallet. Några precisa avgränsningar av vilka kategorier av personer som i detta sammanhang kan betraktas som offentliga personer eller som av andra skäl får vara beredda på en hårdare granskning går inte att lägga fast. Det innebär t.ex. att den som är opinionsbildare kan få tåla att hens åsikter och handlingar granskas noga och ingående när de har beröring med yrkesrollen och de frågor som hen bildar opinion i." skriver de i beslutet.

Ola Sigvardsson har även kommenterat fällningarna i en text på DN Debatt. Sigvardsson skriver att #metoo-hösten var unik i ett pressetiskt hänseende och att tidningarna nu återgått till en försiktig hållning gällande namnpubliceringar. Samtidigt menar han att försiktighetsprincipen måste fungera i både lugna och intensiva tider.

"Att enskilda personer på sociala medier tvärsäkert publicerar komprometterande uppgifter kan aldrig vara grund för publicering i en tidning, som värnar journalistisk kvalitet. Och även om de komprometterande uppgifterna i någon mån kan beläggas, till exempel genom anonyma vittnen, måste varje utgivare ha den publicistiska styrkan att avstå från en namnpublicering om den riskerar att skada en enskild person på ett oförsvarligt sätt. Oavsett vad mobben kräver."

UPPDATERING: Efter att artikeln publicerades har Fredrik Virtanen kommenterat fällningarna i PON.

– Besluten var väntade men jag känner mig lättad över att PON så kraftfullt markerar mot mediernas haverier. Det som publicerades var inte sant, vilket bland annat Uppdrag granskning visade i ett reportage på SVT 30 maj. Karaktärsmordet var, är jag rädd, inte bara inkompetens utan ett cynisk sätt att tjäna pengar på att förstöra en människas liv, skriver han i ett mejl till Resumé.

– Tyvärr är det inte över med detta, nu väntas juridiska processer mot en rad medier och personer som deltog i drevet.

Cissi Wallin, som anklagat Fredrik Virtanen för sexuellt övergrepp, står fast vid sina anklagelser.


Dela sidan: